SciLifeLab ligger inhyst i Karolinska Institutet Science Parks lokaler. Foto: Patric Lindén/ Internetfoto
SciLifeLab har på kort tid utvecklats till en betydelsefull kraft inom svensk life science. Beslut om finansiering av forskningsinstitutet togs så sent som 2010. I slutet av 2012 kommer 400 personer att arbeta där och om regeringens intentioner står fast när höstens forskningsproposition beslutas av riksdagen kommer 700 personer att vara engagerade i SciLifeLab hösten 2013.
I början av april 2012 presenterade utbildningsminister Jan Björklund en utökad satsning på SciLifeLab, Science for Life Laboratory.
Forskningsinstitutet ska bli en nationell angelägenhet. Samtidigt offentliggjordes tillskott av nya pengar från Wallenbergska forskningsstiftelser och att AstraZeneca planerar projekt tillsammans med
SciLifeLab.
Professor Mathias Uhlén är
vetenskaplig ledare vid SciLifeLab Stockholm. Han pekar på att det nu är dags för institutet att ta nästa steg. Inledningsvis har mycket fokus, av förklarliga skäl, handlat om att bygga den tekniska basen. Ett helt nytt hus har byggts och inretts i anslutning till Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset i Stockholm. Och ytterligare en byggnad uppförs nu vid sidan av den första.
– Modern forskning genererar enorma datamängder. För att vara ledande i dagens forskning behövs en kraftfull teknisk infrastruktur. I slutet av 2012 kommer 130 personer att arbeta med så kallad bioinformatik hos oss. Nu när teknikbasen är lagd riktas mer fokus på forskningen, säger Mathias Uhlén.
En förutsättning för ett forskningsinstitut som SciLifeLab är en teknisk infrastruktur som kan hantera enorma datamängder. För att få tillräcklig datakraft samarbetar institutet med nätverket SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing) som samlar sex superdatacentrum i landet, bland andra PDC (ParallellDatorCentrum) vid KTH i Stockholm och Uppmax i Uppsala.
Samla och förädla data till kunskap och nya metoder
Han beskriver modern forskningsverksamhet som en trestegsraket. Det första steget är att samla in stora mängder data, det andra är att förädla datamängden till kunskap och det tredje att skapa något användbart; ny diagnostik och nya terapier utifrån denna nya kunskap.
– Redan det första steget är en stor utmaning, men det är en mycket rolig utmaning, understryker Mathias Uhlén.
För att forskningen ska bli framgångsrik behövs tillräckligt många forskare, en kritisk massa. Antalet personer ökar stadigt och i slutet av 2012 kommer 400 personer att arbeta på SciLifeLab. Om de politiska besluten om ytterligare finansiering tas i den kommande forskningspropositionen kommer 700 personer att vara engagerade i september 2013. Då har också den nya byggnad som är under uppförande tagits i bruk.
Mathias Uhlén
Mathias Uhlén, professor och vetenskaplig ledare vid SciLifeLab Stockholm, är känd för sina insatser som forskare och entreprenör. År 2009 utsågs han till årets entreprenörforskare, han är (med)grundare till flera företag i lifesciencesektorn och han är initiativtagare till HPA (the Human Protein Atlas) som bland annat driver det stora projektet att kartlägga människans proteiner.
Foto: Patric Lindén/ Internetfoto
Bilder
SciLifeLab; Internetfoto, Patric Lindén (CC BY-NC-ND 3.0)
Mathias Uhlén; Internetfoto, Patric Lindén (CC BY-NC-ND 3.0)