Varför får danskar oftare nya läkemedel än svenskar?

Moderator och panel: Loth Hammar, Thord Redman, Bo Claesson, Magnus Thyberg. Foto: Tobbe Wallström

När LIFe-time.se bjöd in till ett seminarium om introduktion av nya läkemedel lockades 150-200 åhörare till konferensanläggningen Visby Strand. Danmark och Sverige har samma kostnad för läkemedel per invånare, men i Danmark,används betydligt mer nya innovativa läkemedel än i Sverige.

ALMEDALEN 2012. Under senare år har ökningstakten för läkemedelskostnaden planat ut. Statistik visar att de nyaste läkemedlen, de som lanserats under de senaste fem åren, har en minskande andel av totalkostnaden och består idag endast av sju procent av den totala läkemedelskostnaden. Även om totalkostnaden för läkemedel per invånare är ungefär densamma i Danmark och i Sverige så fördelas kostnaden på olika läkemedelsgrupper annorlunda.

I Danmark står billiga generiska läkemedel för en relativt större volym av hela läkemedelsanvändningen. Den besparing som detta innebär har i stället satsats på nya innovativa läkemedel. Därför kan Danmark ha 40 procent högre kostnad för nya läkemedel utan att ha totalt sett högre läkemedelskostnader.

Seminariets moderator Loth Hammar ställde frågan om vad det är för flaskhalsar som bromsar införandet av nya läkemedel i Sverige.

Bra öar av uppföljning

Seminariet var fullsatt av engagerade deltagare. Här Lars Textorius från försäkringsbolaget If. Foto: Tobbe Wallström

– Ett hinder är brist på uppföljning; det finns bra öar av uppföljning, till exempel kvalitetsregister, menarbetet är otillräckligt strukturerat, sade Thord Redman, koordinator för strategifrågor och omvärldsrelationer på TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

– Det är svårt att motivera användning av nya läkemedel som är aningen bättre men 15-20 gånger dyrare än gamla läkemedel. När de nya är mycket bättre är det inget svårt beslut, sade Bo Claesson, handläggare för läkemedel på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Han ingår även i den s.k. NLT-gruppen, som tar ställning till om nya läkemedel ska rekommenderas.

– Vi måste omvandla det idag slumpmässiga introducerandet av läkemedel till en ordnad process där patienter med störst behov får de nya läkemedlen först, sade Magnus Thyberg, chef för läkemedelsenheten inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting.

Uppdrag om ordnat införande

Thord Redman påminde om att det finns ett uppdrag om ordnat införande i den nationella läkemedelsstrategin, inklusive att förkorta tider för introduktionen.

En skillnad mot Sverige är att Danmark har en särskild pott för att underlätta användning av nya innovativa läkemedel. Magnus Thyberg var tveksam till att införa något liknande i Sverige och särbehandla vissa läkemedel.

Anne Carlsson är ordförande i Reumatikerförbundet och konstaterade att det fortfarande finns för många stuprör i sjukvården.

– Nu finns dessutom ett stuprör i varje landsting. Se istället läkemedel som en integrerad del av sjukvården, det skulle bli billigare i längden, sade hon.

Nu kan problemet diskuteras

Anne Carlsson och Anders Blanck. Foto: Tobbe Wallström

Anders Blanck, VD för LIF, de forskande läkemedelsföretagen, konstaterade att diskussionen trots allt kommit igång.

– Vi kan numera sitta ner och prata om att det finns problem med den svenska modellen att introducera nya läkemedel, sade han.

Han påminde också om att de läkemedel som utvecklas idag är annorlunda än förr. De är ofta smalt inriktade och många riktas till nya patientgrupper. Hårdare kvalitetskrav och mindre patientgrupper gör att nya läkemedel inte kommer att bli billigare i framtiden.

Ett problem är att identifiera patienter som har nytta av de nya läkemedlen.

– Men hittar vi rätt patienter är det normalt inte svårt att visa kostnadseffektivitet och mervärde, sade Bo Claesson.

 Filmer

Missade du seminariet? Se den sammanfattande filmen. Nedan finns även de två filmer som visades på seminariet; om situationen i Danmark och om läkemedlens prisutveckling i Sverige under 2000-talet.

Bilder

Moderator och panel. Foto: Tobbe Wallström (omfattas inte av CC. All rights reserved)

Lars Textorius. Foto: Tobbe Wallström (omfattas inte av CC. All rights reserved)

Anne Carlsson och Anders Blanck. Foto: Tobbe Wallström (omfattas inte av CC. All rights reserved)

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.