Den svenska sjukvården håller hög kvalitet internationellt sett. Samtidigt saknas inte utmaningar. Det finns i dag skillnader i kvalitet och tillgänglighet både inom vården och i olika delar av Sverige. Vården har på många håll svårt att attrahera och behålla personal. Därtill står hela det svenska samhället inför en stor utmaning kopplad till att vi blir allt fler äldre – med allt det innebär i form av ökade krav på välfärdens finansiering, innehåll och utförande.
Framtiden borde vi se som fylld av möjligheter. Tyvärr saknas den känslan hos många människor i dag. Hela 3 av 4 är tveksamma till om vi kommer att ha tillgång till den bästa vården om fem år. I klartext innebär det att nästan 75 procent av svenska folket oroar sig för framtidens sjukvård.
Ser vi till den framtid svensk sjukvård har att möta är det lätt att ha förståelse för denna känsla. Sverige riskerar i dag att klyvas av att olika landsting ger människor olika god vård. Det vi ser är en utveckling som innebär att frågor som tillgänglighet, väntetider och tillgång till mediciner eller behandlingar skiljer sig åt från människa till människa. Då inte beroende på vilka behov du har, utan beroende på vem du är eller i vilket landsting du råkar bo.
Därtill finns stora framtida rekryteringsbehov inom sjukvården. Hälften av de som arbetar inom vården går i pension under den innevarande tioårsperioden. Samtidigt söker sig ungdomar bort från vårdutbildningarna och få unga kan tänka sig en framtid inom hälso- och sjukvårdsyrken. Dessutom har dagens studenter en allt större arbetsmarknad med hela Europa som arbetsfält. Kraven detta ställer på vården som arbetsgivare ska inte underskattas.
Sverige står också inför en demografisk utveckling som kommer att ställa allt högre krav på våra välfärdssystem framöver. Redan år 2030 beräknas var fjärde svensk vara över 65 år. Därtill växer andelen riktigt gamla. I dag är cirka 500 000 av Sveriges drygt 9 miljoner invånare över 80 år. Inom 20 år kommer antalet att växa till närmare 800 000. Ska vår sjukvård hålla för utvecklingen kommer det krävas de bästa tänkbara medarbetarna – men också de bästa medicinerna och behandlingarna.
Frågar man människor känner de stor tveksamhet till om våra politiker ser att prioritera detta. Nästan 8 av 10 tror redan nu att statens och landstingens strävan att spara pengar påverkar vårdens kvalitet.
I dag strävar till exempel staten och många landsting efter att sänka kostnaderna för läkemedel. Det handlar om en allmän och vällovlig strävan att vända på skattekronorna, men som tyvärr riskerar slå fel. Människor upplever också att det negativt påverkar vårdens kvalitet och patienters behandling.
4 av 10 tror till exempel inte att de skulle få tillgång till de mest effektiva och moderna läkemedlen om de eller deras närmaste skulle bli sjuka.
I Sverige har vi länge levt med självbilden att ha tillgång till världens kanske bästa sjukvård. Det är en bild som är på väg att förändras i människors medvetande. Redan dagens ojämlikhet i vården väcker frågor hos människor. I kombination med de utmaningar som väntar i form av personalbehov, demografisk utveckling och ökade krav växer en utbredd oro fram om sjukvården i framtiden.
Det här är en oro som förtjänar att tas på allvar också av politiken. Att ta ansvar för Sverige är att ta ansvar för framtiden – där en trygg och bra sjukvård borde vara en självklarhet.
