I den senaste forskningspropositionen, som presenterade i oktober 2012, avsatte regeringen resurser till ett ”system för nationell samordning, rådgivning och stöd för kliniska studier”. Totalt handlar det om upp till 50 miljoner kronor per år. Under andra halvåret 2013 ska Ingrid Petersson, tillträdande generaldirektör för forskningsrådet Formas, utreda formerna för hur detta ska åstadkommas.
Klinisk forskning har länge haft en negativ utveckling i Sverige. Inte minst handlar det om att antalet kliniska
prövningar av läkemedel som har minskat mycket kraftigt. På sju år har antalet personer som arbetar med klinisk forskning på företagen halverats i landet.
Ingrid Petersson har fått i uppdrag att, i enlighet med forskningspropositionen, föreslå ett system för nationell samordning, rådgivning och stöd till aktörerna inom klinisk forskning. Förslaget, som hon redan börjat arbeta med, ska lämnas före årsskiftet 2013-2014.
Ingrid Petersson var departementsråd på Socialdepartementet under åtta år på 1990-talet. Sedan var hon överdirektör på Riksförsäkringsverket och statssekreterare på Jordbruksdepartementet. Senast arbetade hon i knappt sex år för att förbättra forsknings- och näringslivsklimatet i olika positioner inom företaget AstraZeneca. Den 1 september 2013 tillträder hon som generaldirektör för forskningsrådet Formas,
Ingen repris
– Historien går inte i repris. Nu ska vi titta framåt och skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar till år 2020. Förutsättningarna som gällde under vår storhetstid på 1990-talet gäller inte längre. Nu ska vi se hur vi kan bli konkurrenskraftiga i en ny tid när ett växande intresse i läkemedelsutvecklingen riktas mot de växande marknaderna i Kina, Indien, Brasilien och Ryssland och inte till de stagnerande marknaderna i Västeuropa och USA, säger Ingrid Petersson.
Utöver att det har tillkommit stora nya marknader har flera andra förutsättningar förändrats; till exempel att nya läkemedel ofta skräddarsys mot smala diagnoser och att de stora läkemedelsbolagen allt oftare samarbetar med små och medelstora forskande företag som ofta svarar för den tidiga utvecklingen.
I den tidiga utvecklingen av nya läkemedel är det vetenskapliga inslaget större än i senare faser – detta är kanske områden där Sverige har goda möjligheter att hävda sig i den hårda internationella konkurrensen, tror Ingrid Petersson.
– Detta, liksom vissa terapiområden där vi har en stark tradition, kan bli områden där vi kan bli framgångsrika, säger hon.
Lära av andra länder
Vår granne Danmark har på senare tid flyttat fram sin position inom kliniska prövningar. Även när det gäller att börja använda nya läkemedel ligger Danmark en bra bit före Sverige.
– Danmark är också, liksom Storbritannien, bättre på patientrekrytering till studier än vi. Sedan kan det vara klokt att komma ihåg att en hel del av Danmarks nuvarande framgångar kan kopplas till ett företag, Novo Nordisk. Det är lite av en parallell till Sveriges 1990-tal med Astra och Pharmacia, säger Ingrid Petersson
I arbetet ingår att se vad Sverige kan lära av andra länder. Under sina år i AstraZeneca fick Ingrid Petersson en god inblick i det brittiska systemet.
– Där har life science en mycket stark ställning som den ledande industrigrenen – lite som bilindustrin har varit i Sverige. I Storbritannien jobbar man mycket brett med att stödja innovationer, translationell forskning och med rekrytering av patienter till studier. Man gör extra satsningar inom områden där det finns svagheter. Inte för inte talar man om ett ”ekosystem för medicinsk forskning”, säger hon.
Bilder
Blodprov. Foto: Gunnar Menander (omfattas inte av CC. All rights reserved).
Ingrid Petersson. Foto: Mikael Kristenson (omfattas inte av CC. All rights reserved).