Bengt Mattson.
Grön kemi
Det finns ett växande intresse bland de forskande läkemedelsföretagen att använda produktionsmetoder som belastar miljön så lite som möjligt. Alla företag som producerar läkemedel måste följa lokal miljölagstiftning. Men, även om den följs är det inte nödvändigtvis någon garanti för att produktionen inte kan ha en skadlig påverkan på miljön. På många håll saknas det till exempel specifika gränsvärden för hur stora mängder en tillverkare får släppa ut av aktiva substanser. Det finns i dag flera tekniska möjligheter att rena bort läkemedelsrester i avloppsvatten. Tekniken används redan av många läkemedelsföretag, men saknas vid de kommunala reningsverken (länk tidigare artikel).Slutna kretslopp skonar miljön
– Här krävs politiska initiativ och nödvändiga investeringar. Men utöver arbetet med avloppsvattenrening, arbetar vi intensivt för att utveckla slutna kretslopp och göra våra tillverkningsprocesser så gröna som möjligt. Det har gjorts försök att designa gröna lättnedbrytbara läkemedelsmolekyler för att minska belastningen på miljön. Försöken är lovvärda, men de praktiska utmaningarna är flera, menar Bengt Mattson. – Läkemedel i regel är kemiskt stabila ämnen och svåra att bryta ned. Det är en förutsättning för att inte molekylerna ska brytas ned i den aggressiva miljön i magsäcken. Läkemedel måste också vara kemiskt stabila för att klara transporter och lagring.Stabilitet på gott och ont
Läkemedel behöver således vara kemiskt stabila och motståndskraftiga mot snabb nedbrytning för att inte förlora sin medicinska effekt. Ur miljösynpunkt är det dock mindre bra eftersom svårnedbrytbara substanser kan ha lättare att passera reningsverk och överleva längre i miljön. – Det är ett svårt dilemma och en tuff utmaning att lösa detta. Men grön kemi handlar ju inte bara om design av gröna läkemedelsmolekyler, utan också om hur vi kan förbättra våra processer för att minska miljöbelastningen. En stor och viktig åtgärd är att minska användningen av lösningsmedel i samband med läkemedelstillverkning.Grönare fabriker
Förr använde läkemedelstillverkare ofta lösningsmedel som bestod av tungt klorerade ämnen. Många av de klassiska kemiska syntesprocesserna var potentiellt miljöbelastande. För cirka 20 år sedan kunde det krävas flera tusen liter lösningsmedel per kilo produkt för att tillverka vissa läkemedel. I dag använder man i vissa fall mindre än 10 liter per kilo produkt. – Vi har kraftigt minskat kemikalieanvändningen. Vi använder också helt andra syntesprocesser med biokatalysatorer som är mer miljöanpassade. Gör vi rätt från början kan vi skapa gröna fabriker för en mer hållbar utveckling, säger Bengt Mattson. Gröna läkemedel kan dock vara dyrare eftersom det utöver extra investeringar i tillverkningsprocessen också kräver mer resurser för företagen att säkerställa och dokumentera att läkemedlen i alla led har producerats på ett ansvarsfullt sätt och med metoder som skonar miljön. Det innebär att konsumenter också får vara beredda att betala lite mer för ekologiskt framställda produkter.Gröna läkemedel kostar mer
– Detsamma tror vi gäller läkemedel. Denna extra summa kan behöva delas mellan det offentliga, individen och näringslivet. I dag är det dock svårt för förskrivare och konsumenter att få information om vilken miljöhänsyn som tagits för att tillverka ett visst läkemedel. Om det fanns en större öppenhet och insyn i hur miljöanpassad produktionen är, skulle det kunna leda till ett ökat tryck mot en grönare läkemedelsproduktion, menar Bengt Mattson. – Landstingen har varit pådrivande för en grönare läkemedelsförsörjning under de senaste tio åren, ett perspektiv som vävs in i upphandlingar av läkemedel. LIF välkomnar denna typ av krav, men vi vill också se att läkemedelsbolagen premieras i upphandlingarna när de kan visa att tillverkningen är miljöanpassad. Förhoppningsvis leder det till att vi får grönare fabriker och att vi i framtiden får mindre miljöbelastande utsläpp.Den vanligaste definitionen av begreppet hållbar utveckling kommer från Brundtlandskommissionens rapport: ”Vår gemensamma framtid” som publicerades 1987: ”Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Det handlar om att ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd går hand i hand och stödjer varandra.