Anders Lönnberg, nationell samordnare för Life Science.
Efter några månader har Anders Lönnberg som nationell samordnare inom Life Science identifierat fem prioriterade områden att arbeta vidare med. Det finns en bred acceptans för synen på problemen som behöver få en lösning för att Sverige ska återta en ledande internationell roll inom Life Science. Men framöver kommer de verkliga utmaningarna när olika åtgärder ska resurssättas och genomföras.
När Anders Lönnberg den 1 april 2015 fick regeringens uppdrag att samordna svensk Life Science så var en del i uppdraget att samordna de centrala nationella insatserna som är uppdelade på social-, närings- och utbildningsdepartementen. Till dessa tre har fogats statsrådsberedningen, inte minst eftersom innovationsrådet huserar där. Ett annat var att försöka förmå sjukvården, akademin och industrin att formulera gemensamma dagordningar och prioriteringar. Och det tredje var att ge statsministerns innovationsråd ett underlag för Life Science-sektorns långsiktiga utveckling.
Målsättningarna är också tre: hitta nya bättre behandlingar för patienter, se till att nya metoder sprids mycket snabbare än idag samt att se till att idéer som kläcks här också kan utvecklas till nya produkter och tjänster i Sverige och därmed nya exportintäkter. Till sin hjälp har han både ett råd av experter på svenska förhållanden och ett råd som är experter på utländska Life Science-system.
På ett frukostmöte arrangerat av nyhetsbrevet Läkemedelsmarknaden/Pharma Network den 1 september 2015 presenterade Anders Lönnberg några av de tankar som kan förekomma i huvudet hos en nationell samordnare av en av Sveriges ekonomiskt viktiga branscher.
Hur ska ersättningssystemen se ut?
I arbetet har man formulerat fem prioriterade områden – och det är en bedömning som delas av alla olika parter som är representerade i expertrådet.
Nummer ett är ersättningssystem i sjukvården.
– Hur kan de bidra till att öka upptaget av innovationer? Och det gäller hela innovationskedjan. Det finns ett finansieringsproblem i den tidiga inkubationsfasen, men vi måste också bli bättre på att snabbare avsluta projekt som inte är bra. Det vore intressant att testa en modell där statligt riskkapital har lägre avkastningskrav än privat riskkapital. På så sätt kan mer privat riskkapital attraheras trots att tidsperspektivet för Life Science-innovationer ofta är längre än för andra branscher. Dessutom måste vi hitta system där staten avlastar landstingen från den risk de tar när nya metoder ska introduceras, sade Anders Lönnberg.
Problemet är att landstingen endast har att hantera kostnaderna medan intäkterna hamnar i andra system. Detta måste få en bättre lösning, menar Anders Lönnberg.
– Vi behöver en ordentlig genomgång av hela incitamentsstrukturen som idag leder till att sjukvården säger nej till innovationer. Annars fortsätter den onda spiralen där ingen är beredd att investera i nya metoder som ingen är beredd att börja använda.
Digitalisering kan förändra vårdlogistiken
Den andra prioriterade utmaningen är hur informationsflödet och digitaliseringen kan genomsyra vården så att vårdlogistiken ändras i hög grad. Sverige har en ofta oanad tillgång i användningen av personnummer.
– När jag besökte det amerikanska företaget Amgen fick jag veta att den största kostnaden för en klinisk prövning utförd i USA var ersättning till privatdetektiver som letade upp patienter för att kunna följa upp dem. Utan personnummer är det svårt och dyrt, sade Anders Lönnberg.
Ännu större kan det bli för om IT, mobiltelefoner används för att förändra och förbilliga modellen för kliniska prövningar.
– Med så kallade real world data (RWD) räcker det kanske med 5 000 personer följs successivt i en fas III-prövning i stället för att säkra data för 40 000 personer innan ett läkemedel kan godkännas. Det går att göra prövningar snabbare och billigare med RWD.
Hemmen driver vårdutvecklingen
Det långvariga gnabbet om det är primärvården eller sjukhusens slutenvård som är den drivande utvecklingskraften kommer att få lösning med den nya tekniken, menar Anders Lönnberg.
– Det är hemmen som är platsen i framtidens sjukvård. Vi sänder en signal till alla som tar fram behandlingar, prylar, mätmetoder som går att använda hemma.
Inom detta område finns också ett stort hinder för utvecklingen och det är EU:s patientdatasäkerhetsförordning som är på väg. Den har en syn på forskning som är främmande för den svenska synen. Vår grundlag säger att forskning ska vara fri.
– EU:s jurister har den finurliga idén att alla forskningsprojekt ska redovisa syftet i förväg. Det är emot forskningens natur men omöjliggör också registerstudier där man letar efter nya samband. Deras syn på integritet är främmande. De anser att det är stötande att avslöja att jag har gener gemensamt med tomater, vilket för mig är obegripligt.
Höj meritvärdet för samarbete utanför egna boxen
Det tredje prioriterade området är samverkansavtal mellan akademin, vården och industrin. Meriteringssystemet måste göras om så att samarbetsprojekt mellan de olika parterna uppmuntras och inte som nu hämmas av att det är mindre meriterande att samarbeta med personer utanför den egna sektorn.
Det fjärde området gäller lagstiftning och direktiv till myndigheterna. De ska gynna innovation. I hälso- och sjukvårdslagen står att landstingen ska ”medverka” i klinisk forskning.
– Det låter som att landstingen inte har något ansvar för klinisk forskning. Vi vill skriva in i lagen att landstingen har ett ansvar för forskning och innovation. Eftersom sjukvården är den enda part som kan evidenssäkra innovationer måste de ha ett ansvar att göra detta och inte motsträvigt sätta sig på ändan och vänta på att någon annan först ska säkra evidensen innan de ska börja använda det nya. Detta är den viktigaste förändringen att få till på kort sikt – att sjukvården uppfattar sig som producenter av evidens och inte konsumenter, sade Anders Lönnberg.
Karolinska Institutet bästa sockerbiten
Den femte rör den akademiska forskningen. Bristande resurser är inte längre ett problem för Sverige. Istället är akademisk excellens avgörande.
– Då är det så lyckligt att den mest citerade institutionen utanför USA är Karolinska Institutet. Detta är en fantastisk sockerbit och vi har dessutom mycket bra komplement. Forskningsmässigt rustade den förra regeringen upp Sverige och det märks i internationella kontakter. Jag märker det tydligt också i mina företagskontakter. Sverige är intressant idag, sade Anders Lönnberg.
Två exempel är att AstraZeneca bygger en fabrik för produktion av stora biomolekyler i Södertälje och att amerikanska Johnson & Johnson samarbetar med SciLifeLab och där alla idéer man hittar ska vidareutvecklas här och inte tas hem till USA som är brukligt. Dessutom har Johnson & Johnson träffat ett avtal värt sex miljarder kronor med lundaföretaget Alligator Bioscience kring utveckling av cancerläkemedel.
Bilder
Anders Lönnberg, Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)