Operationsteam vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Det finns flera orsaker till den förbättrade prognosen för patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar. En är att diagnostiken förbättrats genom åren, en annan att det tillkommit nya biologiska läkemedel. Men den kanske viktigaste orsaken är att mag- och tarmsjukvården genomgått ett skifte och inte längre i första hand faller under kirurgin. Förr trodde man att det inte fanns så mycket annat att göra än att operera. Numera vet man genom studier att det är en fördel att låta medicinerna få verka, och att man kan vänta ut skoven som patienterna hamnar i.
– Det har visat sig mer och mer att det inte alls är så bråttom med operation, och det är allra tydligast när det gäller svåra skov av ulcerös kolit. De nya biologiska antikropparna fungerar snabbt, och även om man kan bli immun mot dem så kan en kombination med äldre mediciner fungera bra, berättar Anders Rönnblom, docent och överläkare i gastroenterologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Tidig behandling viktigt
Det är viktigt att inleda behandlingen i god tid innan sjukdomen hunnit bli för aggressiv, poängterar Anders Rönnblom. De biologiska antikropparna ger en snabb effekt medan behandling med de äldre immunhämmande preparaten behöver mer tid. Eftersom det finns en risk att patienten blir immun mot de nya biologiska medicinerna kombinerar man numera behandlingen med äldre immunmodulerande preparat.
Den populationsbaserade studien i Uppsala har analyserat hur det gått för omkring 790 patienter som fått sin diagnos mellan 2005 och 2009. Endast 5,3 procent av patienterna med ulcerös kolit och 14,8 av patienterna med Crohns har genomgått operation. På 1980-talet var motsvarande siffror för patienter med ulcerös kolit 20 procent och för de med Crohns 61 procent. Eftersom de patienter som drabbas ofta är väldigt unga – i 20- till 30-årsåldern – förbättras livskvaliteten förstås väsentligt om de slipper operation.
– En kvinnas fertilitet påverkas väsentligt av en operation och det är alltså en fördel att vänta tills familjebildningen är färdig. Man gör försök med så kallade bäckenreservoarer och att spara ändtarmen men då finns det kvar risk för såväl inkontinens som cancer till exempel, säger Anders Rönnblom, som är mycket glad över att den moderna behandlingen med läkemedel fungerar så väl.
Oklart varför fler insjuknar
Uppsalastudien visar också att de inflammatoriska tarmsjukdomarna ökat påtagligt om man jämför med tidigare studier i Uppsala, och även internationella jämförelser. Omkring 3 000 personer i Sverige insjuknar varje år i ulcerös kolit, Crohns eller någon annan inflammatorisk tarmsjukdom. Det är 50 procent fler än mitten på 1980-talet, och en hög siffra om man jämför med andra länder. Vad det beror på är ännu oklart, men det pågår forskning kring vilken roll miljögifter och mathållning kan spela.
– Nordeuropa och Nordamerika ligger högre i internationella jämförelser. En urban miljö tycks innebära större risker att drabbas. Miljön kan vara en faktor, likaså tillsatser i mat, men än vet ingen säkert, säger Anders Rönnblom.
Han och kollegorna genomför nu också en hälsoekonomisk undersökning av de två patientgrupperna, för att se hur stor den totala vårdkostnaden blir fem år efter diagnos. En sådan undersökning har inte gjorts sedan man började med de nya biologiska läkemedelsbehandlingarna. Resultatet av den undersökningen kommer nästa år.