När projektet Hypo-RESOLVE, som handlar om att skapa bättre förståelse för tillståndet hypoglykemi, alltför lågt blodsocker som drabbar många diabetespatienter, drogs igång i våras var det projekt nummer 100 inom IMI sedan starten 2008. Liksom alla andra IMI-projekt handlar det om att akademiska forskare och andra offentliga aktörer jobbar tillsammans med små och stora läkemedelsföretag för att lösa ett konkret problem eller en forskningsutmaning.
IMI är ett offentligt-privat partnerskap som bygger på en överenskommelse mellan EU-kommissionen och den europeiska branchorganisationen EFPIA, med en samlad budget på 5,3 miljarder euro. I den i dag stora portföljen finns projekt som direkt syftar till att forska fram och utveckla bättre läkemedel inom sjukdomsområden med stora medicinska behov. Andra projekt handlar exempelvis om verktyg som snabbar på och förbättrar klinisk forskning, eller om hur Big Data kan användas inom forskning och läkemedelsutveckling.
Fler svenska idéer efterlyses
Men det finns plats för fler IMI-projekt. Vid ett LIF-seminarium nyligen uppmanades svenska företag och institutioner att komma in med nya projektidéer. Sverige har tidigare under programmet varit framgångsrikt med deltagande i många projekt, men det finns chans till att mer forskningsmedel når svenska aktörer. Fler utlysningar kommer att göras inom programmet IMI2 som löper under 2014-2020 med en total budget på 3,3 miljarder euro.
Magda Chlebus, Executive Director, Science Policy and Regulatory Affairs, EFPIA, menade vid seminariet att IMI varit ett mycket välfungerande sätt att lösa konkreta problem inom medicinsk forskning och utveckling.
– Under tio år, tack vare ett radikalt ramverk och med IMI som en neutral förmedlare, har vi kunnat få fram både produkter och verktyg för forskning som påskyndat att innovationer når fram till patienterna. Det har handlat om nya vacciner, nya antibiotika eller kandidater till nya antibiotika, nya terapeutiska mål för sjukdomar som autism och diabetes. Men också om nya verktyg för att hantera komplikationer eller säkerhet inom läkemedelsbehandling, säger Magda Chlebus i en videointervju med LIFe-time.se
Plattformen InSite snabbar på forskningen
Ett av projekten som presenterades vid seminariet var EHR4CR (Electronic Health Records for Clinical Research). Mats Sundgren, Principal Scientist, AstraZeneca R&D Mölndal har varit koordinator för projektet med tolv deltagande läkemedelsföretag som handlar om en digital forskningsplattform för patientjournaldata. Med plattformen kan tiden för att starta en klinisk läkemedelsprövning minska drastiskt.
– När en klinisk läkemedelsprövning ska startas tar företaget fram ett protokoll som bestämmer hur studien ska genomföras. När protokollet ska valideras och vi ska kontrollera om det finns patienter som kan vara med i studien får man skicka enkäter till sjukhusen. Det är en process som kan ta flera månader. Med den nya plattformen som kallas InSite kan vi göra det elektroniskt på en förmiddag, säger Mats Sundgren.
Hittills har 30 sjukhus i sju länder som omfattar 25 miljoner patienter anslutit sig till nätverket. I Sverige har än så länge Universitetssjukhuset i Örebro anslutit sig.
– Det känns fantastiskt att Universitetssjukhuset i Örebro kommit med som första sjukhus i Sverige. Jag hoppas få med de andra så snart möjligt och det är positivt att SweLife stödjer en informationskampanj för att andra regioner ska gå med, säger Mats Sundgren.
Finns det någon risk att patientdata sprids?
– Vi insåg när vi lanserade projektet 2011 att den tekniska lösningen måste inkludera principen att ingen data ska lämna ett enskilt sjukhus. Det finns inga sjukhus i Europa som skulle godkänna något annat. Detta avspeglas i att plattformen heter InSite. Den ger insikt, men all data ”stays in site”. Det är en jätteviktig princip, säger Mats Sundgren.
Nytt IMI-projekt för klinisk forskning på barn
Ett nytt IMI-projekt med svenskt deltagande är Conect4Children (Collaborative network for European clinical trails for children), i form av ett konsortium med 33 akademiska nätverk och tio läkemedelsföretag från 20 länder. Projektet syftar till att fler läkemedel ska prövas på barn i kliniska prövningar. Det svenska nätverket av forskande barnläkare, SwedPedMed, deltar i projektet.
– Upp till 90 procent av alla läkemedel som ges till barn är inte testade på barn i kliniska prövningar, som alla läkemedel till vuxna genomgått. Vi barnläkare medicinerar barn på den erfarenhet vi har. Det är ett stort problem och det ökar riskerna för komplikationer. Vi måste öka säkerheten för barn, säger Estelle Naumburg, barnläkare och forskare vid Umeå universitet och Karolinska Institutet, och SwedPedMed.
Hon hoppas att det stora projektet resulterat i fler kliniska prövningar på barn av nya läkemedel. Eftersom det ofta handlar om mindre patientgrupper är samverkan mellan de olika läkarnätverken centralt i projektet.
– Vi måste utbilda personal och ha bra nätverk. Det rör sig ofta om små patientgrupper och vi måste hitta dessa enstaka patienter som är spridda över hela Europa. Vi måste samarbeta brett för att nå snabbare resultat, säger Estelle Naumburg.
Hoppas på IMI3
Det pågående programmet IMI2 avslutas 2020. Det är ännu inte klart om det kommer att följas av ett IMI3. Men utifrån de hittills goda resultaten hoppas Magda Chlebus på ett nytt program för offentlig-privat samverkan.
– Jag tror alla inser att i dag finns inget annat sätt än att föra samman offentliga och privata aktörer över olika sektorer och forskningsområden för att framgångsrikt lösa problem inom hälso- och sjukvården. Men jag hoppas att nästa program inte endast omfattar läkemedelsbranschen och EU-kommissionen, utan också andra branscher och sektorer, som diagnostik, medicinteknik och IT, säger Magda Chlebus.