Professor Göran Landberg.
Längst upp på Medicinareberget, ett stenkast från Sahlgrenska universitetssjukhuset, har Göran Landberg sitt arbetsrum på Sahlgrenska Cancer Center. Han är professor i patologi med inriktning mot molekylär tumörpatologi. Det har gått snart fem år sedan han rekryterades till Göteborg från Manchester där han hade ansvaret att bygga upp ett stort bröstcancercentrum vid The Christie, ett av Europas största cancersjukhus.
– Jag arbetade där i åtta år och det var oerhört lärorika år. Vi hade forskning och sjukvård på samma ställe och kunde arbeta överbryggande med klinisk forskning kopplat till experimentell forskning.
Unik satsning
Förra året fick han uppdraget att bygga upp och leda det nya Wallenberg Centre of Molecular and Translational Medicine vid Göteborgs universitet. Centret är en del av en storsatsning på svensk Life Science med målet att Sverige ska återta en världsledande position på området.
– Det är en fantastisk möjlighet att bidra till utvecklingen av Life Science regionalt, nationellt, men också internationellt.
Arbetet med rekrytering av toppforskare till ett tiotal karriärtjänster vid centret pågår för fullt. Det är relativt unga forskare som rekryteras. Ett kriterium är att det ska ha gått max sju år efter disputationen. Rekryteringen av forskare samordnas till viss del med Lunds universitet, Linköpings universitet och Umeå universitet som gör liknande satsningar, också de med stöd av Wallenbergstiftelsen.
– Vi vill skapa de bästa tänkbara förutsättningarna för att rekryterade forskare på sikt ska bli internationella toppforskare, säger Göran Landberg.
Wallberg Center bygger vidare på de styrkeområden som finns i Göteborg och den nära koppling som finns mellan forskning, sjukvård, universitet och industri, främst AstraZeneca. En tät samverkan mellan aktörerna ska säkerställa att resultaten av grundforskningen kommer patienterna till nytta.
Arbetet med att rekrytera 20 till 30 forskargrupper är i full gång. Varje forskargrupp ska i sin tur anställa flera medarbetare, så i stort kommer centrat att inkludera mer än hundra forskare.
– Vi har startat med metabolism och neuro och kommer att fortsätta med inflammation och cancer. Centret kommer att ha olika aktiviteter där rekrytering av forskare är en del. Ett annat viktigt uppdrag kommer vara att stärka samarbetsprojekt mellan de olika intressenterna i centret.
Vad kan ni skapa inom ramen för Wallenberg Center som inte varit möjligt tidigare?
– Vi kan ge goda möjligheter och resurser till relativt unga forskare i ett kritiskt skede av forskarkarriären. Många är entusiastiska och har bra idéer, men har svårt att hitta finansiering och en fast tillvaro. Här är det tänkt att framstående och ambitiösa forskare på sikt kan få fasta tjänster. Vi erbjuder också forskarnätverk och optimala kontakter med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och med AstraZeneca. Vi har även ett nära samarbete med övriga Wallenbergcentra i landet samt med SciLifeLab, menar Göran Landberg.
– Det är inte självklart att det är de forskare som har skrivit flest vetenskapliga artiklar som är aktuella i rekryteringen av toppforskare. Det handlar mer om att hitta personer som har idéer utöver de vanliga, ser den stora bilden och de stora sammanhangen och som är drivande och vana vid att samarbeta i större grupper. Det är oerhört stimulerande att läsa ansökningar som kommer från forskare från hela världen.
Från labbet till kliniken
Göran Landberg har själv alltid haft en fot i klinisk vård och en på labbet. Hans kliniska specialitet är inom hudpatologi och bröstcancer. Hans forskning har till stor del handlat om att identifiera olika undergrupper inom bröstcancer, förbättra den klassificering som finns och hitta markörer som kan användas för att visa vilken typ av bröstcancer det rör sig om.
Förra året beviljades Göran Landberg ett omfattande anslag på drygt fem miljoner av Cancerfonden de närmaste tre åren. Hans forskargrupp har utvecklat nya diagnostiska metoder och cancerbehandlingar och nu testar forskargruppen principerna i olika modellsystem, innan kliniska prövningar kan påbörjas.
– Den stora utmaningen är att förstå vad som påverkar förekomsten av cancerstamceller, som är den subpopulation av cancerceller som troligtvis orsakar återfall och dottertumörer. Just nu arbetar vi mest med att utveckla en helt ny metod som kan mäta hur canceromgivningen i en patient påverkar elakhetsgraden och risken för återfall, säger Göran Landberg.
3D-printing
Tillsammans med kollegor på Sahlgrenska Cancer Center och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har forskargruppen utvecklat konstgjorda bröstcancertumörer som är efterliknar patienters tumörer.
– Även de läkare som är vana vid att bedöma vävnadsprover från misstänkt bröstcancer har svårt att se skillnad på de tumörer vi tar fram och riktiga patientprover. Laboratorietumören verkar också bete sig som en riktig tumör och växer till exempel i samma takt som bröstcancertumörer gör hos patienterna, till skillnad från de tumörer som vi kan studera i möss eller i andra odlingssystem i laboratoriet.
En stor vinst med den konstgjorda tumören är att forskarna kan studera vilken betydelse strukturen och omgivningen kring cancercellerna har för cancerutveckling. Bröstcancer är en komplicerad sjukdom med flera undergrupper, därmed kan tumörerna se olika ut. Planen är att kartlägga de vanligast förekommande tumörstrukturerna och använda dessa som mall för 3D-printing. De celler som sedan får växa in och förändras i de artificiella strukturerna kommer från cellinjer som är representativa för bröstcancer. Inom loppet av några veckor är en verklighetstrogen bröstcancermodell klar att användas i forskningslabbet.
– Vi vet nu i stort sett vilka proteiner vi ska använda när vi skriver ut tumörstrukturerna och våra första försök att introducera tumörceller i olika strukturer för att skapa delvis konstgjorda tumörer är mycket lovande, säger Göran Landberg.
Förhoppningen är att tumörmodellen på sikt kan ersätta många djurförsök och även fungera bättre än de djurmodeller de ersätter. I förlängningen kan metoden sannolikt även användas i forskning inom en lång rad andra cancersjukdomar.
– I grunden handlar det om ett testsystem för att bättre förstå hur omgivningen påverkar cancerceller. Det kan även användas för att utveckla nya läkemedelskandidater och nya behandlingar, säger Göran Landberg.
Vilken är din främsta drivkraft?
– I England arbetade vi nära patienter och anhöriga som donerade pengar till vår forskning och de ville verkligen att vi skulle lyckas. Det är oerhört givande och spännande att försöka lösa de mysterier som vi hela tiden ställs inför. Cancer är ett komplext forskningsfält, det mesta är osäkert och man måste vara extremt motståndstålig. Sedan gillar jag att arbeta i grupp och att skriva, det är stimulerande, säger Göran Landberg.