Marie Gårdmark, Läkemedelsverket, Lotta Jonsson, MSD, Per Christiansen, Clinical Leader vid medicinteknikföretaget Medtronic, Jan-Olof Jacke, AstraZeneca.

Temat för den andra, och välbesökta, nationella konferensen om klinisk forskning var "Pragmatiska patientnära studier – större, snabbare och smartare". Och snabbheten var ett nyckelord på den del av konferensen som handlade om vad som ur ett företagsperspektiv är intressant med Sverige.

Läkemedelsföretaget MSD är i dag det företag som har flest patienter i kliniska prövningar i Sverige. Under förra året svarade företaget för omkring 25 procent av alla patienter. Lotta Jonsson, chef för kliniska prövningar inom MSD, påpekade att tid är pengar:

– Det gäller att så snabbt som möjligt få in patienter. Uppstartstiden från godkänt protokoll för en klinisk prövning till att man börjar ta in patienter måste vara så kort som möjligt, sade Lotta Jonsson.

Ny EU-förordning 2018

Hon menade att Sverige hittills haft en fördel gällande den del av processen som sker innan en prövning får ett godkänt protokoll, eftersom vi har effektiva myndigheter. Med den nya EU-förordningen för kliniska prövningar som träder i kraft 2018 kommer kliniska prövningar att godkännas i alla deltagande länder samtidigt.

– Då har vi i Sverige inte kvar någon konkurrensfördel av att vi har en snabb beslutsprocess. Då gäller det att vi är snabba med att få in patienter i studier så att inte avtalsprocess eller utlämning av biobanksprover fördröjer starten, sade Lotta Jonsson.

Marie Gårdmark, direktör för verksamhetsområde tillstånd på Läkemedelsverket, lyfte fram att myndighetens starka ställning inom EU när det gäller utredningar inför godkännande av nya läkemedel även är värdefull inför det kommande, och liknande, arbetssättet för kliniska prövningar. Liksom för nya läkemedel kommer tillståndsprocessen enligt EU-förordningen för kliniska prövningar att samordnas med ett utredande land.

– Vi har i andra processer inom EU tagit en ledande roll och det finns inget som säger att vi inte kan göra det även inom kliniska prövningar. Vi har nu fått ett regeringsuppdrag kring hur vi ska jobba på nationell nivå med detta, sade Marie Gårdmark.

Lotta Jonsson tyckte att satsningen från Kliniska Studier Sverige på att bygga en nationell portal för att hitta såväl patienter som prövare är mycket viktig. Vi kan också lära av Danmark som har en centraliserad process för kliniska prövningar och färre antal regioner som behöver samarbeta.

– När det gäller onkologistudier med få patienter borde vi kanske ha en klinik som samlar in patienter från hela Sverige. Kanske till och med ta in patienter från andra nordiska länder. Vi måste tänka smart för att snabbt få in patienter, sade Lotta Jonsson.

Sverige en liten marknad

Jan-Olof Jacke, vd för AstraZeneca Sverige, tog upp att Sverige har mycket starka grundförutsättningar för medicinsk forskning med en stark akademi och bra sjukhus. Detta tillsammans med den vetenskapliga kvaliteten på företagets anläggning i Göteborg låg bakom att AstraZeneca valde Sverige tillsammans med USA och Storbritannien när företaget koncentrerade sin forskning till tre strategiska globala centra. Men samtidigt som han beskrev Sverige som "ett fantastiskt land" för forskning, kan vi bli betydligt bättre vad gäller kliniska läkemedelsprövningar.

– Den största kostnadsposten för oss utgörs av kliniska prövningar och hur vi allokerar våra studier runt om i världen är därför en helt central fråga för oss, sade Jan-Olof Jacke.

De kommersiella möjligheter som finns när väl ett färdigt läkemedel ska lanseras är en tydlig drivkraft när beslut fattas om i vilka länder ett läkemedel ska prövas. Men det kommer aldrig vara skäl att förlägga en prövning till Sverige, som är en mycket liten marknad, menade Jan-Olof Jacke. Snabbhet är en annan drivkraft som blir allt viktigare eftersom konkurrensen mellan företagen om att komma ut på marknaden med ett nytt läkemedel blir allt hårdare.

Bättre incitament behövs

Det är också avgörande för företagen att erfarna och kompetenta prövare är intresserade av att delta i klinisk forskning. Avsaknaden av incitament för den medicinska professionen att delta i klinisk forskning är ett välkänt problem, och Jan-Olof Jacke sade att den diskuteras mycket i regeringens expertråd för Life Science, där han är ledamot.

Ytterligare en faktor för företagens beslut som Jan-Olof Jacke tog upp är hur läkemedelsanvändningen ser ut i det aktuella landet.

– Det finns i dag sjukdomsområden där vi i Sverige börjar få föråldrade behandlingsmetoder. I sådana länder vill vi inte göra kliniska prövningar. Ta ett område som diabetes där vi har ett mycket långsamt upptag av nya behandlingar. Det är inte en bra miljö för oss att testa nästa generations läkemedel. För vad ska vi testa emot?