Miljöminister Karolina Skog tillsammans med Anna Lövsén och Anders Jonsson från Tekniska verken i Linköping, samt Rebecka Hovenberg från Linköpings kommun.

Reningsverket i Linköping är det första i Sverige som i stor skala kan rena avloppsvatten från svårnedbrytbara kemikalier, bland annat många läkemedel. När miljöminister Karolina Skog nyligen invigde verket berättade hon att regeringen i den kommande budgeten satsar sammanlagt 165 miljoner kronor kommande år för att få fler kommuner att införa avancerad rening av avloppsvatten. Samtidigt aviserade hon att regeringen ska starta ett nationellt kunskapscentrum för läkemedel och miljö.

<p>Karolina Skog</p>

Karolina Skog

– Med det nya centrumet för läkemedel och miljö vill vi också se till att samla och sprida kunskap om läkemedlens miljöeffekter, sade Karolina Skog vid invigningen i Linköping.

Regeringen vill avsätta fem miljoner kronor per år från 2018 till detta kunskapscentrum, men några detaljer om var det ska finnas och hur det ska arbeta avslöjades inte.

Tidigare förslag

Redan 2015 föreslog forskningsprojektet Mistra Pharma, med stöd från det miljöstrategiska forskningsrådet Mistra, ett nationellt kunskapscentrum för läkemedel och miljö, men sedan dess har det varit tyst från regeringen i frågan. Mistra Pharmas arbete kring läkemedels miljöeffekter höll på i åtta år, och avslutades 2015. Hundratals forskningsrapporter, en databas över miljöeffekter och policyskapande i frågan är några av rådets resultat.

<p>Bengt Mattson</p>

Bengt Mattson

– Tack vare rådets och forskarnas arbete etablerade Sverige sig tidigt som en ledande aktör inom området läkemedel och miljö. När finansieringen var slut 2015 var vi bekymrade och insåg att det fanns ett behov av en mötesplats för myndigheter, forskare, industri och apotek, om de politiskt uppsatta målen skulle kunna nås 2020, säger Bengt Mattson på LIF, som själv satt med i Mistra Pharmas styrelse under de åtta åren.

Fördelarna med att ha ett kunskapscentrum kring just läkemedel och miljö beskrivs så här i Mistra Pharmas förslag från 2015: "Tydliggör problemen kring aktiva ämnen i läkemedel som till stora delar skiljer sig från industrikemikalier då läkemedel utvecklas för att bota sjukdomar, har biologiskt aktiva ämnen och designas för att vara svårnedbrytbara". I förlaget betonas också det är viktigt att "säkerställa den mycket framstående forskningen och det unika nätverk som byggts inom Mistra Pharma".

År 2020 har regeringen ett beslutat etappmål om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning, och då ska också den nationella läkemedelstrategins mål vara uppfyllda.

Brinner det inte lite i knutarna om de här målen ska kunna uppnås?

– Jo, det kan man verkligen säga. Vi har ju redan tappat 2016 och 2017, och jag tror det blir svårt att se några förändringar innan 2020 eftersom centrat knappt hinner jobba två år. Men jag vill betona att vi på LIF naturligtvis välkomnar det här initiativet från regeringen. Och vi ser gärna att kunskapscentrat blir permanent, och inte låser sig till en treårsperiod, säger Bengt Mattson.

Att läkemedel innehåller aktiva ämnen och är svåra att bryta ned innebär att det hela tiden kommer att uppstå behov av nya riskbedömningar, menar Bengt Mattson – både när det gäller enskilda substanser och den så kallade cocktaileffekten. Därför är det bra om kunskapscentrat inte inrättas på projektbasis utan får fortsätta jobba under många år framåt, lägger han till.

Räcker pengarna som regeringen satsar?

– Det har jag svårt att bedöma, det beror på vilken ambition man har. Det viktiga är att vi får fram mer kunskap och att forskningen och erfarenheterna leder till bra lösningar.