Infektionskliniken vid SUS i Malmö. Alla rum har av smittskyddsskäl egen entré från en loftgång där luftcirkulationen är tillräckligt bra. Personalen går in i rummen från en korridor på insidan.
Antibiotika är ett av våra främsta vapen mot allvarliga smittsamma sjukdomar. Men frågan är hur länge till. Dagens sjukhus, de flesta från 60 och 70-talen, är inte byggda med vårdhygien i fokus, något som är helt nödvändigt enligt doktorsavhandlingens författare Torsten Holmdahl, överläkare vid infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Förutom resistens mot antibiotika har dessutom flera nya smittsamma sjukdomar dykt upp de senaste decennierna som de allt mer åldrande sjukhusen har att hantera.
– Minskad förskrivning av antibiotika och handhygien är en sak men det räcker inte när det gäller en ödesfråga som antibiotikaresistens. Ventilation och hur man separerar flödena av smittsamma patienter från övriga patienter är två andra viktiga komponenter som måste uppmärksammas i alla beslut om nya sjukhusbyggnationer, säger Torsten Holmdahl.
SARS-utbrottet, som även påverkade Sverige och den slitna Infektionskliniken i Malmö, sådde fröet till hans avhandling.
– Det var en frustrerande upplevelse att ta hand om patienter med misstänkt SARS i undermåliga lokaler med dålig ventilation, säger Torsten Holmdahl.
Patienter via loftgång
När det var dags att planera ny infektionsklinik 2005 initierade han därför ett forskningsprojekt. Innan det första spadtaget togs byggdes ett fullskaligt provrum som infektionsexperter och personal fick vara med och påverka. Allt för att främja hygieniska arbetsrutiner som fungerade i praktiken.
Resultatet blev att patienter med misstänkt smitta nu mer kan föras in på akuten genom en separat entré. Från akutmottagningen kan patienten sedan slussas vidare, via en ventilerad hiss, till en halvt inglasad loftgång med dörrar som leder in till infektionsavdelningens patientrum. Personalen och besökare går in i rummen från en korridor på insidan. Alla rum har dessutom separat ventilation med ett undertryck i rummet så att luftburen smitta stannar kvar.
– Våra forskningsresultat handlar om planeringen av en infektionsklinik men förhoppningsvis kan detta tänkande även inspirera andra typer av sjukhusbyggnation. Till exempel att bygga akutmottagningar med separat entré för patienter med misstänkt smitta, säger Torsten Holmdahl.
Sedan kliniken stod klar 2010 har ingen känd smittspridning ägt rum på infektionskliniken i Malmö, något som förekom på den gamla kliniken.
– Personalen känner sig mycket tryggare, vilket visade sig när vi hanterade fall av misstänkt Ebola under 2015, säger Torsten Holmdahl.
Robotar städar bättre
Ett annat stort problem som avhandlas är städningen av sjukhus. Internationell forskning visar att den som läggs in på ett rum där det legat en patient med smittsamt virus eller bakteriesjukdom löper dubbelt så hög risk att få en infektion än om rummet tidigare nyttjats av en smittfri patient.
Det är sedan tidigare känt att det är mycket svårt att standardisera manuell städning.
En del i avhandlingen har därför även tittat på olika robotsystem för att städa med UV-ljus, ozon eller väteperoxid. Torsten Holmdahl gjorde sedan försök med robotar som städade med väteperoxid i ett rum som var kontaminerat med några av de mest svåravdödade mikroorganismerna; Geobacillus steathermophilus-sporer. Robotarna som använde väteperoxid i ångform visade sig ha fullständig avdödning i alla testomgångar. Det var samtidigt den snabbaste metoden, med en tidsåtgång på cirka 3 timmar. Att städa med väteperoxid visade sig även ha full effekt mot vinterkräksjuka. Numera har det blivit möjligt att förkorta tiden ner till en och en halv timme.
– Redan i dag tar det tid med slutstädning mellan patienterna och jag är övertygad om att det är värt den eventuellt något längre tid det tar med robotsystemet, säger Torsten Holmdahl som även understryker att roboten inte ersätter den dagliga städningen på patientrummet och att det krävs manuell städning av synligt smuts även inför en slutstädning av en robot.
Fotnot:
Väteperoxid är miljövänligt, då det bryts ner till syre och vatten och det har ingen skadlig inverkan på rumsinredning eller apparatur. Dock är det toxiskt för människor och rummet måste förseglas med tejp under behandlingen. Koncentrationen av väteperoxid måste mätas innan man kan beträda rummet igen.