Jag trodde aldrig jag skulle se något liknande på högsta nivå i USA. Presidentkampanjen chockar nog de flesta och många med mig konstaterar att vi kan vara tacksamma över att våra svenska politiker är bättre än så.

Men räcker det? Var borde vi som väljare lägga ribban för politiska ledare? Partiledardebatter som saknar både statsmannaskap och visioner för framtiden gör mig orolig. När samtalen och även politiken blir reaktiv och angreppen mer personliga än sakliga, är risken oerhört stor att vi tappar bort det långsiktiga perspektivet.

Vård och hälsa är en stor utgiftspost i statens budget. Dessutom en utgift som fortsätter att öka i takt med en åldrande befolkning. Politikerna kommer med exempel på hur patienter far illa och menar att det behövs "mer till vården". Självklart måste mycket justeras, exempelvis att patienter ska kunna få snabbare tillgång till vård. Men det i sig är inte svaret på hur vi minskar den ohälsa som gör att vårdkostnaderna till slut kommer bli så höga att tillgången måste begränsas än mer.

Vi får inte hamna i det läget! Våra svenska politiker måste nu, en gång för alla, aktivt arbeta för att öka hälsan i samhället på lång sikt, så att vi har råd att ge vård av hög kvalitet till dem som behöver det även i framtiden. Det handlar om att stärka forskning och innovation och kontinuerligt dra nytta av den för ökad prevention, bättre diagnostik och effektivare behandlingar.

”Våra svenska politiker måste nu, en gång för alla, aktivt arbeta för att öka hälsan i samhället på lång sikt, så att vi har råd att ge vård av hög kvalitet till dem som behöver det även i framtiden”

Politiker i andra länder ligger före i att koppla ihop medicinsk forskning och innovation med behovet av att öka hälsan och begränsa vårdkostnaderna. Dels i block-överskridande överenskommelser om finansiella satsningar, dels i långsiktiga perspektiv, dels i hur de rent organisatoriskt för samman ansvaret för frågorna på hög nivå.

Jag besökte nyligen Australien där de nu genomför ett av de största initiativen i landets historia; en blocköverskridande överenskommelse för att långsiktigt stärka den medicinska forskningen genom en fördubbling av de statliga investeringarna. Satsningen syftar till att begränsa de stegrande sjukvårdskostnaderna. Politikerna ser att medicinsk forskning i ökad utsträckning kan bidra till att effektiviteten i sjukvården ökar och sjukdomsbördan minskar.

I USA, mitt under valkampanjen, kom besked från ledare i senaten och kongressen om att båda partier var överens om att det mest prioriterade ärendet efter presidentvalet är att besluta om ökade statliga investeringar i medicinsk forskning.
Återigen, politikerna i USA och Australien gör dessa blocköverskridande prioriteringar för att de är i ett läge där de helt enkelt inte har råd att låta vårdens kostnader öka i den takt som sker i nuläget. Allmänhetens hälsa måste förbättras för att klara ekonomin i framtiden.

Sverige har goda möjligheter att dra nytta av den medicinska forskningen, men det kräver både stärkt finansiering och strukturella förändringar. För varje krona som används till sjukvård i Sverige går i dag två öre till medicinsk forskning. Det är för lite. Enligt en Sifo-mätning anser åtta av tio svenskar att det är ett bra förslag att fördubbla satsningarna till fyra öre per vårdkrona. Dessvärre ökar inte längre de statliga anslagen till medicinsk forskning och utveckling som andel av BNP. Ökar gör däremot vårdkostnaderna.

Frågan jag ställer mig är hur illa ställt det ska behöva vara med den svenska ekonomin innan vi ser en blocköverskridande, långsiktig satsning i Sverige? Hur mycket ska vårdkostnaderna ha eskalerat? Det bör rimligen vara en god politik, inte minst ur en finansministers perspektiv, att investera för att begränsa ökande vårdkostnader. I alla fall om finansministern tar det långsiktiga perspektiv som vi väljare har rätt att förvänta oss.

Enligt en Sifo-mätning utförd i september i år anser hela 90 procent av svenska folket att det är viktigt att regeringen satsar på medicinsk forskning i jämförelse med andra politiska frågor. Anledningarna har varit tydliga i flera års opinionsmätningar: Det handlar om att utveckla nya mediciner och behandlingar och om att förbättra hälso- och sjukvårdssystemet, i syfte att förbättra hälsan för Sveriges befolkning. På köpet skapar vi ekonomisk tillväxt och jobb.

Sverige har alla förutsättningar att göra de omställningar som behövs och verkligen dra nytta av forskning och innovation. På många sätt är vi bättre rustade än Australien och USA, inte minst vad det gäller digitaliseringsmöjligheterna. Men, frågan är om våra politiska ledare kan pausa i sina positioneringsstrider, ta ett ordentligt framtidsperspektiv och enas i det blocköverskridande beslut om en långsiktig satsning på medicinsk forskning för hälsa som Sverige och dess befolkning behöver och vill ha.