Digitalisering förändrar vårdens arbetssätt

Starka krafter är på väg att förändra vården; trycket från patienter och den tekniska utvecklingen driver på nytänkande och kommer att förändra arbetssätten och strukturerna i vården. Om vi ska kunna öka kvaliteten, möta den åldrande befolkningen och samtidigt hålla kostnaderna i schack, är det inte längre hållbart att fortsätta producera vård och omsorg på det sätt som görs i dag, menar Jakob Hellman.

– Vi står inför ett dramatiskt skifte. Digitaliseringen går rasande snabbt och den är på god väg att förändra våra föreställningar om hur vi ska bedriva hälso- och sjukvård i framtiden.

I november fattade Stockholms läns landsting beslutet om en samlad strategi för innovation och digitalisering. Tyngdpunkten ligger på effektiv och säker informationshantering och samverkan inom landstinget samt mellan landstinget och andra aktörer.

– Landstingets verksamheter behöver snabbare tillgodogöra sig nya arbetssätt, bättre behandlingsmetoder och teknik för att uppnå ett mer effektivt resursutnyttjande. Patienter ska också på ett tydligare sätt inkluderas i vårdprocesser, utveckling och innovationsarbete.

Offentlig sektor en utmaning

Det var i mars i år som Jakob Hellman tillträdde som innovationschef i Stockholms läns landsting med ansvar att bygga upp landstingets nya organisation som ska stödja och koordinera innovationsarbete på såväl operativ som strategisk nivå.

– Det är spännande att få vara delaktig i förändringen och förbättringen av hälso- och sjukvården. Det finns så mycket fantastisk utvecklingskraft som inte riktigt har tagits tillvara och här finns enorma möjligheter. Ett av mina uppdrag handlar om att förenkla för människor som vill vara med och påverka utvecklingen av en innovationsdriven hälso- och sjukvård.

Jakob Hellman arbetade tidigare på Vinnova där han under fem år hade ansvar för myndighetens innovationspolicy. I grunden är han statsvetare och nationalekonom från Uppsala universitet. Han har lång erfarenhet av att arbeta med närings- och innovationspolitiska frågor. Under ett par år arbetade han även som konsult, i skärningspunkten mellan näringslivet och den offentliga sektorn. Han har även ett förflutet på regeringskansliet där han arbetade under dåvarande statsminister Göran Persson.

– På Vinnova arbetade jag strategiskt med myndighetens roll att stödja innovativa projekt och processer. Jag var också ansvarig för myndighetens politiska relationer. Det var fantastiskt spännande och jag fick en bred överblick. Samtidigt längtade jag efter att jobba närmare den utveckling som sker. En av de stora utmaningarna i Sverige är att göra den offentliga sektorn mer innovationsdriven och här ser jag en enorm potential.

Mot distansövervakning

Om mindre än tio år ska Sverige vara världsbäst i e-hälsa, om regeringens vision slår in. Mycket är på gång. I Stockholm läns landstings "Framtidsplan för hälso- och sjukvården" lyfts innovationer och digitalisering fram som avgörande faktorer för att lyckas i det pågående omställningsarbetet. Det handlar bland annat om att ta vården ur en infrastruktur med 90-tals teknik. Nyckelord är informatik och semantisk interoperabilitet, det vill säga att plattform och system talar samma språk eller åtminstone kan förstå varandra.

– Framtidens utmaningar kan inte lösas med gårdagens metoder. Det är också viktigt att landstinget präglas av en kultur som främjar innovation och nytänkande i alla led, säger Jakob Hellman.

Ett annat exempel är Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionens beslut att sammanlagt satsa 4,4 miljarder på framtidens vårdinformationssystem. Förhoppningsvis kommer information att kunna lagras oberoende av förvaltning och huvudman. Det ska inte spela någon roll om man arbetar som sjuksköterska i kommunen eller som läkare i primärvården, informationen ska kunna delas förutsatt att man har rätt behörighet. Vårdens anställda ska också slippa dubbelregistreringar och annat resursslöseri; information som registreras i journaler ska automatiskt kunna föras över till exempelvis kvalitetsregister och nationella hälsodataregister.

Tekniken underlättar

Utvecklingen går i en rasande takt och mer och mer av sjukvård sker utanför sjukhusen, med digitaliseringens hjälp. Det finns en stor potential att med hjälp av digitalisering bättre anpassa vården efter individuella behov, och att höja den medicinska kvaliteten. Den tekniska utvecklingen med appar, mobila plattformar och sensorer kopplade till databaser kan även underlätta det förebyggande hälsoarbetet och ge verktyg till distansövervakning och egenvård, menar Jakob Hellman.

– Huvudfokus i framtidens hälso- och sjukvård är att vi ska skapa en nätverkssjukvård där patienten är i centrum och där vårdprocesserna utgår från patientens hela vårdbehov, oavsett hur vårdens organisationsgränser ser ut.

Det finns många goda exempel på hur man med digitaliseringens hjälp bjuder in patienter till att vara delaktig i sin egen vård. Det är idag möjligt att använda sin mobiltelefon för att fotografera misstänkta hudförändringar och sedan skicka bilden digitalt till en hudspecialist för bedömning. Ett annat exempel är PEP, Patientens Egen Provhantering; en webbtjänst i ett pågående pilotprojekt på reumatologmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset. Genom att ta del av sina egna provsvar och själv beställa provtagning blir patienten mer delaktig och får större ansvar för sin vård och sin sjukdom. Andra framgångsrika exempel finns inom dialys- och diabetesvården där patienter själva kan sköta sin behandling och få feedback via digitala verktyg.

– Vi är bara i början av en oundviklig omställningsprocess. Nya verktyg och tjänster inom vården måste drivas utifrån ett gemensamt perspektiv, till nytta för patienter och som ett stöd för professionen, säger Jakob Hellman.