Blodtrycksmätning på vårdcentral.
Trots att vårdcentralerna ska ta hand om en stor del av vårdbehovet för svenskarna utgör primärvården bara 18 procent av hälso- och sjukvårdens resurser, en liten andel i en internationell jämförelse. Ungefär hälften av primärvårdens patienter besöker också akut- och specialistvården, men många av dem tycker att samordningen i vårdkedjan brister.
Det relativt låga förtroendet för primärvården har ett samband med väntetiderna, som av många upplevs som långa. Det är framförallt personer som inte besökt en vårdcentral det senaste halvåret och högutbildade som har ett lägre förtroende för primärvården.
Andra faktorer som hänger ihop med förtroendet för primärvården är kontinuitet och patientcentrering. Av de patientrapporter som Vårdanalys tittat på framgår att vårdbesökarna ofta inte får träffa samma läkare vid olika besök, och de känner inte att de får tillräckligt bra information, bemötande och stöd.
– Det är svårt att isolera en faktor när det gäller förtroendet, men tillgängligheten är en viktig dimension. Vi kan också konstatera att de patienter som är inne i vården är nöjdare, där är det 80 procent som tycker att väntetiderna är rimliga. Äldre patienter är också nöjdare än yngre, säger Marianne Svensson, projektledare hos Vårdanalys.
Stora skillnader
Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller både tillgänglighet och kvalitet. Enligt siffror från förra året finns det vårdcentraler där bara hälften av patienterna får träffa en läkare inom sju dagar, och andelen som träffar samma läkare vid flera besök varierar mellan 35 och 67 procent.
– Vi skulle behöva veta mer om hur väntetiderna rapporteras. Medborgarna har inte samma bild av väntetiderna som landstingen där väntetidsdatabaserna uppger att en större andel får komma till vården inom vårdgarantin. Det finns inga oberoende externa kontroller av landstingens rapportering, här finns en potential för utveckling, säger Marianne Svensson.
Det har varit svårt för Vårdanalys att gräva djupare i hur god den medicinska kvaliteten i primärvården är. Det beror bland annat på att svenska kvalitetsregister bara fångar upp en liten del av vårdcentralernas arbete.
– Det är väldigt svårt att hitta information, problemet är bland annat att det är så många patienter med olika sjukdomar och komplexa behov. Det pågår nu ett försök på SKL, ett stöd för kvalitetsarbete i primärvården, som man kan hoppas på ger tydligare indikatorer.
Förbättringspotential
Det finns enligt Vårdanalys en klar förbättringspotential för primärvården – mycket talar enligt rapportförfattarna för att det går att förena god patientrapporterad kvalitet med lägre kostnader per besök. Men då krävs det en högre läkarkontinuitet. I dagsläget leder personalbristen i vården till att hyrläkare ofta tas in – något som både minskar tillgängligheten och förtroendet hos patienterna och ökar kostnaderna per besök.
Regeringen behöver genomföra en större reform av primärvården och landstingen bör stärka tillgängligheten på vårdcentralerna, skriver Vårdanalys. Uppdraget för vårdcentralerna måste bli tydligare och lämpliga styrmedel tas fram om tillgängligheten ska öka, samordningen förbättras och patientcentreringen ska slå igenom på allvar.
– Det här är viktiga frågor och just samordningen är ett återkommande tema i flera rapporter. Kunskaperna om hur man möter olika gruppers behov behöver fördjupas, och man behöver fundera på vad kontinuitet innebär för olika patienter. För en del kan det handla om att alltid träffa samma läkare, för andra kan digitala vårdmöten fungera bäst, säger Marianne Svensson och lägger till:
– Det sker mycket utvecklingsarbete inom vården, det gäller att ta vara på de goda exemplen och sprida kunskapen och lärandet i hela organisationen.