Fler målinriktade läkemedel ger sjukvården stora utmaningar

Läkemedelsutveckling fokuserar idag ofta på substanser som riktas mot förändringar i våra gener, till exempel i cancertumörer. Det har inneburit stora framsteg i behandlingen. Detta innebär också utmaningar för sjukvården som kommer att behöva hantera många olika alternativa behandlingar. Ett framgångsrikt exempel på målinriktade läkemedel är Glivec som på ett dramatiskt sätt förbättrat prognosen för patienten med blodcancersjukdomen KML och GIST, en tumörform i mag-tarmkanalens stödjevävnad. Ett annat är Herceptin som förbättrat överlevnaden för kvinnor som haft bröstcancer av en viss typ (så kallade HER2-positiva tumörer). Dessa två läkemedel är bara en liten del av en lång rad läkemedel, främst inom cancerområdet, som ofta har en smal indikation och där antalet patienter som har nytta av läkemedlet kan vara relativt lågt. Att trenden är stark bekräftades av flera föredrag som hölls på en temadag om ”Genombrotten som vården … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Klinisk forskning nödvändig för morgondagens cancerpatienter

Allt fler svenskar får en cancerdiagnos och samtidigt lever fler människor allt längre med sin cancer. Därmed växer utmaningen för sjukvården och samhället. I sin årliga Cancerrapport vill Cancerfonden öka uppmärksamheten på klinisk forskning som en nödvändighet för att morgondagens patienter ska få en bättre vård än dagens patienter. Under år 2011 ökade antalet diagnostiserade cancerfall med 4 procent jämfört med 2010. Det är en markant högre ökningstakt än under de senaste tjugo åren då den genomsnittliga ökningen per år var 2,0 procent för män och 1,4 procent för kvinnor. Totalt ställdes närmare 58 000 cancerdiagnoser under 2011 och knappt 22 000 personer avled på grund av cancer. Närmare 420 000 personer som någon gång fått en cancerdiagnos levde i Sverige vid årsskiftet 2010-2011. Överlevnaden efter en cancerdiagnos ökar och 67 procent av dem som fått en cancerdiagnos under perioden 2002-2007 överlevde i minst fem år efter … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Nya riktlinjer ska minska ojämlikheten i cancersjukvården

Patientens ställning stärks i den preliminära versionen av de nya riktlinjerna för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer från Socialstyrelsen. Myndigheten konstaterar att cancersjukvården är ojämlik med stora skillnader mellan olika sjukhus, men också mellan olika landsting. Ett sätt att minska ojämlikheterna i cancervården är att öka tillgången till diagnostik och behandling för grupper med svag socioekonomisk ställning, anser Socialstyrelsen. För sex år sedan, år 2007, publicerade Socialstyrelsen den första upplagan av Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancervård. Nu är det dags för såväl en utvärdering som en uppdatering av de tidigare riktlinjerna. Nyligen presenterades därför en preliminär version av de nya riktlinjerna och samtidigt försvenskades benämningen kolorektalcancer till tjocktarms- och ändtarmscancer. Ett bärande inslag i de nya riktlinjerna är att alla nydiagnostiserade patienter inom de … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Flera bedömningsnivåer ger inte patienterna snabbare tillgång till ny behandling

Om Karolina Antonov

Karolina Antonov arbetar
på LIF, bransch-
organisationen för
de forskande läkemedelsföretagen
och är Chef för LIF policyfrågor

Det har skett en gradvis förskjutning i svensk vård från att enskilda läkare väljer vilken behandling patienten ska ges, till att valet i allt högre grad blivit en administrativ funktion inom landstingen. Några få experter och administratörer fattar avgörande beslut för patienterna, behandlande läkare – och även för läkemedelsföretagen. Man kan fundera över hur behovet av denna ytterligare byråkrati uppstått inom ett område där två statliga myndigheter redan fattar de formella besluten som ligger till grund för marknadsgodkännande och prissättning, och ytterligare två statliga myndigheter utarbetar riktlinjer för hur användningen ska ske. SKL har nu presenterat nya förslag i rapporten Nationell samordning för strukturerat införande och uppföljning av nya cancerläkemedel (Ännu bättre cancervård – Delrapport 9). Rapporten är del av arbetet med den svenska cancerstrategin 2010–2012. Rapporten visar på att patienter inte får tillräckligt … Läs mer

Det första steget mot tidigare användning av nya cancerläkemedel

Snabbare rekommendationer av nya cancerläkemedel, inom 30 dagar efter godkännande av EU. Det är en ambition som presenteras i en ny rapport om ordnat införande och uppföljning av nya cancerläkemedel från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. För att klara detta föreslås bland annat ett förstärkt NLT, Samverkansgruppen för nya läkemedelsterapier. Under senare år har det utvecklats många nya läkemedel mot cancer. Flertalet inriktas mot specifika cancerformer vilket också innebär att ett litet antal patienter kan komma ifråga för behandling. Få patienter innebär också att kostnaden per behandlad patient blir högre än för läkemedel som kan ges till många patienter, till exempel blodtryckssänkande eller kolesterolsänkande läkemedel. En annan utveckling har varit att nya läkemedel börjar användas senare i sjukvården än tidigare. Nya läkemedels andel av den totala läkemedelsnotan har minskat påtagligt sedan millennieskiftet och de totala … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Bättre samordning ska ge patienter nya läkemedel snabbare

Den viktigaste orsaken till att nya effektiva läkemedel inte kommer alla Sveriges cancerpatienter till godo, så snabbt och rättvist som de borde, är bristen på samordning mellan olika aktörer. Det anser Jan Liliemark vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. På DN Debatt den 19 oktober i år larmade läkare och patientföreträdare i en debattartikel i Dagens Nyheter om att nya kostsamma läkemedel inte kommer alla cancerpatienter till godo så snabbt och rättvist som de borde. På Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedriver man just nu ett intensivt arbete för att komma till rätta med detta problem. Tanken är skapa en samverkansstruktur, som snabbare än i dag ska arbeta fram både underlag och tydliga rekommendationer för användning av nya effektiva, men även kostsamma läkemedel. – Det finns ett gemensamt intresse hos landsting, leverantörer och patienter att nya läkemedel och behandlingsmetoder ska komma ut i vården snabbare än de gör i dag. Men … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.

Vill minska ojämlik vård för cancerpatienter

En jämlik cancervård är i fokus i flera av höstens riksdagsmotioner. Riksdagsledamoten Suzanne Svensson (S) vill se mer forskning för att bland annat öka kunskaperna om vad som ligger bakom ojämlikheterna i svensk cancervård. RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion (Motion 2012/13:So241) tar Suzanne Svensson, undersköterska från Blekinge, upp att socioekonomiska skillnader som utbildningsnivå påverkar både risken att drabbas av cancer och möjligheten att överleva en cancerdiagnos. Hon anser att cancervården i Sverige därmed inte lever upp till hälso- och sjukvårdslagens målsättning om vård på lika villkor för hela befolkningen. – Det står klart att alla i Sverige inte får en jämlik cancervård. Det handlar inte om illvilja från vårdens sida utan visar snarare på ett högst mänskligt beteende, där exempelvis en patient som har en akademisk utbildning och är van att ifrågasätta och kan diskutera sin behandling, får en annan vård än den som inte kan … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.

Sverige har det som krävs för att komma tillbaka till forskningstoppen

Tillsammans med Schweiz ligger Sverige i topp i världen sett till läkemedelsforskningens andel av BNP. Sverige har således en stark ställning som forskningsnation i jämförelse till vår storlek, men Sverige tappar mark enligt flera internationella jämförelser. Ett uttryck för detta är att antalet kliniska prövningar har minskat kraftigt under en rad år. På sikt innebär det att sjukvårdens utveckling bromsas. Det sade Anders Blanck, vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen i sin inledning vid ett samtal om svensk forskningspolitik inom livsvetenskaperna den 23 november 2012. Lars Leijonborg är forskningsindustriell samordnare för regeringen och tidigare utbildnings- och forskningsminister (Fp). Han menade att det är sannolikt att de satsningar som nu görs på forskning kommer att leda till genombrott, fast säker kan man aldrig vara. – Det är svårt att hitta nya effektiva metoder mot de stora folksjukdomarna. Det kan behövas nya sätt att … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.