Kliniska läkemedelsprövningar fortsätter att minska i Sverige

Utrymmet för de forskande läkemedelsföretagens kliniska prövningar krymper i Sverige. I slutet av 1990-talet fick Läkemedelsverket in mellan 500 och 600 ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar varje år. Nu är antalet i det närmaste halverat till drygt 300 ansökningar per år. På sju år har företagen nästan halverat antalet anställda som arbetar med klinisk forskning. Situationen för kliniska läkemedelsprövningar är fortsatt dyster i Sverige. Det framgår av den årliga enkät som LIF – de forskande läkemedelsföretagen nyss publicerat för 2012. Rapporten ger en bild av medlemsföretagens engagemang och aktiviteter i forskning och kliniska prövningar. – Trenden är densamma som under flera år: det blir allt färre kliniska prövningar, allt färre patienter som deltar i prövningar och antalet personer i företagen som arbetar med forskning blir allt färre i Sverige, säger Aina Törnblom, sakkunnig inom forskning och utveckling på … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Klinisk forskning nödvändig för morgondagens cancerpatienter

Allt fler svenskar får en cancerdiagnos och samtidigt lever fler människor allt längre med sin cancer. Därmed växer utmaningen för sjukvården och samhället. I sin årliga Cancerrapport vill Cancerfonden öka uppmärksamheten på klinisk forskning som en nödvändighet för att morgondagens patienter ska få en bättre vård än dagens patienter. Under år 2011 ökade antalet diagnostiserade cancerfall med 4 procent jämfört med 2010. Det är en markant högre ökningstakt än under de senaste tjugo åren då den genomsnittliga ökningen per år var 2,0 procent för män och 1,4 procent för kvinnor. Totalt ställdes närmare 58 000 cancerdiagnoser under 2011 och knappt 22 000 personer avled på grund av cancer. Närmare 420 000 personer som någon gång fått en cancerdiagnos levde i Sverige vid årsskiftet 2010-2011. Överlevnaden efter en cancerdiagnos ökar och 67 procent av dem som fått en cancerdiagnos under perioden 2002-2007 överlevde i minst fem år efter … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

En utredning med slagsida

Om Anders Blanck

Anders Blanck är
VD på LIF, bransch-
organisationen för
forskande läkemedels-
företag verksamma i Sverige.

Redan när Läkemedels- och apoteksutredningens delbetänkande presenterades i månadsskiftet oktober-november kommenterade LIF förslaget och ifrågasatte inriktningen på förslagen. Nu har vi sammanfattat våra synpunkter i ett remissvar till Socialdepartementet. Vårt remissvar berör huvudsakligen delar av utredningen som inte varit föremål för så mycket medialt intresse – nämligen de delar som handlar om det framtida prissystemet för läkemedel. Vi anser att förslagen på detta område inte innebär några som helst förbättringar för svenska patienters tillgång till läkemedel, och dessutom att pressen på läkemedelsföretagen blir så stor att förslagen för att åter få fart på den svenska läkemedelsforskningen riskerar att stupa innan de ens har kommit i gång. Utredningen föreslår att Sverige ska införa vad vi uppfattar som en av de mest repressiva prismodellerna i Europa. Kombinationen av en mängd skilda prispressande åtgärder för tankarna till … Läs mer

Sverige har det som krävs för att komma tillbaka till forskningstoppen

Tillsammans med Schweiz ligger Sverige i topp i världen sett till läkemedelsforskningens andel av BNP. Sverige har således en stark ställning som forskningsnation i jämförelse till vår storlek, men Sverige tappar mark enligt flera internationella jämförelser. Ett uttryck för detta är att antalet kliniska prövningar har minskat kraftigt under en rad år. På sikt innebär det att sjukvårdens utveckling bromsas. Det sade Anders Blanck, vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen i sin inledning vid ett samtal om svensk forskningspolitik inom livsvetenskaperna den 23 november 2012. Lars Leijonborg är forskningsindustriell samordnare för regeringen och tidigare utbildnings- och forskningsminister (Fp). Han menade att det är sannolikt att de satsningar som nu görs på forskning kommer att leda till genombrott, fast säker kan man aldrig vara. – Det är svårt att hitta nya effektiva metoder mot de stora folksjukdomarna. Det kan behövas nya sätt att … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Stora satsningar på innovationer behövs för en mer jämlik vård

Sverige måste återta sin plats som en ledande forsknings- och innovationsvänlig nation för att ha möjlighet att göra sjukvården mer jämlik. När den svenska sjukvården halkar efter i jämförelse med andra länder är det de resurssvagaste patienterna som drabbas hårdast. Det konstaterade Kommissionen för jämlik vård i sin slutrapport . I rapporten återges en studie där Sverige hamnade på plats 13 av 14 länder när det gäller introduktion av nya läkemedel. Endast Nya Zeeland låg sämre till. USA toppade listan följt av Spanien, Frankrike och Danmark. Undersökningar visar att kvaliteten på svensk forskning försämrats medan andra länder höjt sin kvalitet. Och antalet kliniska prövningar har minskat kraftigt. Kommissionen ser det som en farlig utveckling att Sverige halkar efter i en internationell jämförelse. I stället borde ansvariga makthavare inse att innovation och forskning är en nödvändig lösning för att möta utmaningen med en åldrande … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Det brådskar att få fler kliniska prövningar till Sverige

Att formulera en gemensam syn på att kliniska prövningar är en viktig grund för en fortsatt kvalitetshöjning i svensk sjukvård. Att trots olika perspektiv ändå hitta gemensamma lösningar. Det är några av utgångspunkterna i ett projekt för att vända en långvarig nedgång av kliniska prövningar. Ordförande i styrgruppen för projektet är Carola Lemne, VD och koncernchef på Praktikertjänst. Det är många intressenter som måste samverka för att bryta nedgången i antalet genomförda kliniska prövningar och i stället åstadkomma en ökning. Därför fanns representanter för akademin, sjukvården, politiken, myndigheter och industrin på plats vid en hearing som anordnades på IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, den 8 oktober 2012. IVA har rollen att verka som en neutral plattform i projektet. Projektledare är Arvid Söderhäll. Det nu rivstartade projektet (läs artikeln "Initiativ för att vända nedgång inom kliniska prövningar") kommer att … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Nya pengar till life science i regeringens forskningsproposition

En kraftig utbyggnad av life science var ett centralt inslag när utbildningsminister Jan Björklund (Fp) den 11 oktober presenterade regeringens proposition om statens forskningsanslag för de kommande fyra åren. Fram till 2016 kommer det årliga forskningsanslaget att öka med 4 miljarder kronor till 14 miljarder kronor. Jan Björklund anser att Sverige har en stor bredd på forskningen men att ”spetsen är för tunn”. Han vill se fler forskare som tar risker och vågar misslyckas. Om lärosäten enbart får permanenta anslag som inte utvärderas eller omprövas skapas stabila villkor och trygga anställningar, men detta riskerar bli konserverande i stället för kvalitetsdrivande. Men den andra ytterligheten, det vill säga att forskare i stället skulle konkurrera om alla anslag, innebär risker för ryckig finansiering, kortsiktighet, osäkra anställningar och en för stor byråkrati, menar Jan Björklund. Det är närmare 40 universitet och högskolor som ska dela … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Mer individualiserade läkemedel ger högre pris

När prislappen för det nya läkemedlet Zytiga mot spridd prostatacancer hamnade på 1000 kronor om dagen blev det en livlig debatt. Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, hävdade att företaget Janssen ville ha för mycket betalt och sade nej till att Zytiga skulle ingå i läkemedelssubventionen. En del sjukhus och landsting valde att ändå behandla patienter genom att betala behandlingen inom klinikernas läkemedelsbudgetar. Men andra landsting sade nej till behandling och lade därmed över på den enskilde patienten att själv betala cirka 30 000 kronor i månaden för Zytiga. Det kostar flera miljarder kronor att utveckla ett nytt läkemedel. En del av förklaringen är att kraven från myndigheterna på dokumentation av medicinsk effekt, biverkningar och hälsoekonomiska konsekvenser generellt sett ökar. En annan är att många ”enkla” lösningar på medicinska problem redan är utforskade och att det nu behövs mer forskning och kliniska prövningar för … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.