Kliniska läkemedelsprövningar fortsätter att minska i Sverige

Utrymmet för de forskande läkemedelsföretagens kliniska prövningar krymper i Sverige. I slutet av 1990-talet fick Läkemedelsverket in mellan 500 och 600 ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar varje år. Nu är antalet i det närmaste halverat till drygt 300 ansökningar per år. På sju år har företagen nästan halverat antalet anställda som arbetar med klinisk forskning. Situationen för kliniska läkemedelsprövningar är fortsatt dyster i Sverige. Det framgår av den årliga enkät som LIF – de forskande läkemedelsföretagen nyss publicerat för 2012. Rapporten ger en bild av medlemsföretagens engagemang och aktiviteter i forskning och kliniska prövningar. – Trenden är densamma som under flera år: det blir allt färre kliniska prövningar, allt färre patienter som deltar i prövningar och antalet personer i företagen som arbetar med forskning blir allt färre i Sverige, säger Aina Törnblom, sakkunnig inom forskning och utveckling på … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Regeringen föreslår tillfälligt grönt ljus för Lifegene

Den 23 april 2013 lämnade regeringen en remiss till lagrådet med ett lagförslag som ska göra det möjligt för universitet och högskolor att driva Lifegene och liknande forskningsprojekt som använder data i befolkningsregister. Nu öppnas möjligheten till forskning som kan klarlägga samband mellan arv, miljö och människors hälsa. Den 16 december 2011 stoppades fortsatt insamling av prov och persondata av Datainspektionen med hänvisning till personuppgiftslagen (PUL). Myndigheten menade att verksamheten i Lifegene var olaglig. Våren 2012 presenterade regeringen ett initiativ för att lösa de problem som Datainspektionen pekat på (”Regeringen vill underlätta Lifegenes datainsamling”). Långsiktiga villkor för registerforskning Regeringen har tillsatt utredaren Bengt Westerberg som ska komma med förslag som långsiktigt gör det möjligt att bedriva angelägen forskning kring arv, miljö och hälsa i former som samtidigt värnar den personliga integriteten … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Färre deltagare från Europa i kliniska prövningar av nya läkemedel

Deltagandet i kliniska läkemedelsprövningar minskar inom EU och i USA. Samtidigt ökar deltagandet i stater i Mellanöstern och Asien samt före detta Sovjetunionen. Det framgår av en ny undersökning gjord av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, European Medicines Agency. Sedan år 2005 måste företag som ansöker om godkännande av läkemedel inom EU lämna in detaljerad information om varifrån deltagarna i de kliniska läkemedelsprövningar kommer. Det är en följd av en uppdaterad lagstiftning och ett sätt att säkerställa att forskning och utveckling av läkemedel bedrivs i enlighet med god klinisk praxis och etiska standarder. Under perioden 2005-2011 kom knappt två tredjedelar av deltagarna i de kliniska läkemedelsprövningar som görs som underlag för beslut om godkännande av nya läkemedel inom EMA från stater utanför EES, det europeiska ekonomiska samarbetet (EU, Norge, Island och Liechtenstein), samt Schweiz. Under perioden minskade andelen … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Klinisk forskning nödvändig för morgondagens cancerpatienter

Allt fler svenskar får en cancerdiagnos och samtidigt lever fler människor allt längre med sin cancer. Därmed växer utmaningen för sjukvården och samhället. I sin årliga Cancerrapport vill Cancerfonden öka uppmärksamheten på klinisk forskning som en nödvändighet för att morgondagens patienter ska få en bättre vård än dagens patienter. Under år 2011 ökade antalet diagnostiserade cancerfall med 4 procent jämfört med 2010. Det är en markant högre ökningstakt än under de senaste tjugo åren då den genomsnittliga ökningen per år var 2,0 procent för män och 1,4 procent för kvinnor. Totalt ställdes närmare 58 000 cancerdiagnoser under 2011 och knappt 22 000 personer avled på grund av cancer. Närmare 420 000 personer som någon gång fått en cancerdiagnos levde i Sverige vid årsskiftet 2010-2011. Överlevnaden efter en cancerdiagnos ökar och 67 procent av dem som fått en cancerdiagnos under perioden 2002-2007 överlevde i minst fem år efter … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

En ny EU-förordning kan stoppa svensk registerforskning

Ett förslag att inte undanta forskning i en kommande EU-förordning kan komma att slå undan benen för svensk registerbaserad medicinsk forskning. Om nya restriktioner för forskning införs skulle det bland annat bli svårare att identifiera hälsorisker i miljön, svårare att värdera långsiktiga positiva och negativa effekter av medicinsk behandling samt utvärdera nyttan av sjukvård, anser svenska forskare. Idag grundas nationella lagar kring skydd för individers integritet och personuppgifter inom EU på ett direktiv – något som lett till att lagstiftningen ser olika ut mellan olika medlemsländer. Direktivet är från mitten av 1990-talet och det svenska regelverket för registerbaserad medicinsk forskning vilar på detta direktiv. Men under de senaste decennierna har förutsättningarna för spridning och hantering av personuppgifter förändrats på ett genomgripande sätt av den tekniska utvecklingen och inte minst internet. Bättre skydd för individen Som … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

EU, forskare och företag hjälps åt för att underlätta för nya läkemedel

Samtidigt som läkemedelsföretag konkurrerar med varandra har de också gemensamma intressen av generella nya metoder och verktyg för att förutse effekt och säkerhet hos nya läkemedelskandidater. Sådana hjälpmedel kan minska både utvecklingskostnaderna och risken att olämpliga produkter testas på försöksdjur och människor. Men hur kan man göra den gemensamma infrastrukturen för läkemedelsutveckling smidigare, mer effektiv och kostnadsbesparande? Ett svar är att vara aktiv i IMI, Innovative Medicines Initiative. IMI är ett samarbete mellan Europeiska unionen och Efpia, den europeiska branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag. Ambitionen är att genom samarbete mellan privata företag och offentliga institutioner skapa bättre förutsättningar för utveckling av nya innovativa läkemedel. IMI har en budget på 2 miljarder euro, varav hälften kommer från EU och hälften från läkemedelsindustrin. IMI driver ett antal projekt där flera av Efpias … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

En utredning med slagsida

Om Anders Blanck

Anders Blanck är
VD på LIF, bransch-
organisationen för
forskande läkemedels-
företag verksamma i Sverige.

Redan när Läkemedels- och apoteksutredningens delbetänkande presenterades i månadsskiftet oktober-november kommenterade LIF förslaget och ifrågasatte inriktningen på förslagen. Nu har vi sammanfattat våra synpunkter i ett remissvar till Socialdepartementet. Vårt remissvar berör huvudsakligen delar av utredningen som inte varit föremål för så mycket medialt intresse – nämligen de delar som handlar om det framtida prissystemet för läkemedel. Vi anser att förslagen på detta område inte innebär några som helst förbättringar för svenska patienters tillgång till läkemedel, och dessutom att pressen på läkemedelsföretagen blir så stor att förslagen för att åter få fart på den svenska läkemedelsforskningen riskerar att stupa innan de ens har kommit i gång. Utredningen föreslår att Sverige ska införa vad vi uppfattar som en av de mest repressiva prismodellerna i Europa. Kombinationen av en mängd skilda prispressande åtgärder för tankarna till … Läs mer

Vill minska ojämlik vård för cancerpatienter

En jämlik cancervård är i fokus i flera av höstens riksdagsmotioner. Riksdagsledamoten Suzanne Svensson (S) vill se mer forskning för att bland annat öka kunskaperna om vad som ligger bakom ojämlikheterna i svensk cancervård. RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion (Motion 2012/13:So241) tar Suzanne Svensson, undersköterska från Blekinge, upp att socioekonomiska skillnader som utbildningsnivå påverkar både risken att drabbas av cancer och möjligheten att överleva en cancerdiagnos. Hon anser att cancervården i Sverige därmed inte lever upp till hälso- och sjukvårdslagens målsättning om vård på lika villkor för hela befolkningen. – Det står klart att alla i Sverige inte får en jämlik cancervård. Det handlar inte om illvilja från vårdens sida utan visar snarare på ett högst mänskligt beteende, där exempelvis en patient som har en akademisk utbildning och är van att ifrågasätta och kan diskutera sin behandling, får en annan vård än den som inte kan … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.