Klinisk forskning nödvändig för morgondagens cancerpatienter

Allt fler svenskar får en cancerdiagnos och samtidigt lever fler människor allt längre med sin cancer. Därmed växer utmaningen för sjukvården och samhället. I sin årliga Cancerrapport vill Cancerfonden öka uppmärksamheten på klinisk forskning som en nödvändighet för att morgondagens patienter ska få en bättre vård än dagens patienter. Under år 2011 ökade antalet diagnostiserade cancerfall med 4 procent jämfört med 2010. Det är en markant högre ökningstakt än under de senaste tjugo åren då den genomsnittliga ökningen per år var 2,0 procent för män och 1,4 procent för kvinnor. Totalt ställdes närmare 58 000 cancerdiagnoser under 2011 och knappt 22 000 personer avled på grund av cancer. Närmare 420 000 personer som någon gång fått en cancerdiagnos levde i Sverige vid årsskiftet 2010-2011. Överlevnaden efter en cancerdiagnos ökar och 67 procent av dem som fått en cancerdiagnos under perioden 2002-2007 överlevde i minst fem år efter … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Sverige har det som krävs för att komma tillbaka till forskningstoppen

Tillsammans med Schweiz ligger Sverige i topp i världen sett till läkemedelsforskningens andel av BNP. Sverige har således en stark ställning som forskningsnation i jämförelse till vår storlek, men Sverige tappar mark enligt flera internationella jämförelser. Ett uttryck för detta är att antalet kliniska prövningar har minskat kraftigt under en rad år. På sikt innebär det att sjukvårdens utveckling bromsas. Det sade Anders Blanck, vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen i sin inledning vid ett samtal om svensk forskningspolitik inom livsvetenskaperna den 23 november 2012. Lars Leijonborg är forskningsindustriell samordnare för regeringen och tidigare utbildnings- och forskningsminister (Fp). Han menade att det är sannolikt att de satsningar som nu görs på forskning kommer att leda till genombrott, fast säker kan man aldrig vara. – Det är svårt att hitta nya effektiva metoder mot de stora folksjukdomarna. Det kan behövas nya sätt att … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Har vi råd att vänta på att använda läkemedel tills patentet har gått ut?

”Låt andra länder utveckla läkemedel – sen kan vi använda dom i Sverige när patentet har gått ut!” För inte så länge sedan skulle en sådan formulering mötas som ett skämt. Sverige ligger ju i framkant i världen; vår sjukvård är bland de första att testa, börja använda och utvärdera nya läkemedel. Så är inte längre fallet. Under 2000-talets första decennium har det skett en dramatisk förändring. Idag beskriver formuleringen praxis i sjukvården 2012, vilket visades i en inledande film. Seminariets moderator, Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet, ställde frågan om filmens bild stämmer överens med verkligheten. – Patienter får inte det liv de förtjänar när läkemedel och andra behandlingar inte används. Och för yngre hjärt- och lungsjuka kan utebliven behandling betyda att de inte kan arbeta. Med rätt behandling höjs livskvalitet och förmåga att arbeta vidare trots sjukdom, sade Inger Ros, ordförande i Hjärt- … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Stora satsningar på innovationer behövs för en mer jämlik vård

Sverige måste återta sin plats som en ledande forsknings- och innovationsvänlig nation för att ha möjlighet att göra sjukvården mer jämlik. När den svenska sjukvården halkar efter i jämförelse med andra länder är det de resurssvagaste patienterna som drabbas hårdast. Det konstaterade Kommissionen för jämlik vård i sin slutrapport . I rapporten återges en studie där Sverige hamnade på plats 13 av 14 länder när det gäller introduktion av nya läkemedel. Endast Nya Zeeland låg sämre till. USA toppade listan följt av Spanien, Frankrike och Danmark. Undersökningar visar att kvaliteten på svensk forskning försämrats medan andra länder höjt sin kvalitet. Och antalet kliniska prövningar har minskat kraftigt. Kommissionen ser det som en farlig utveckling att Sverige halkar efter i en internationell jämförelse. I stället borde ansvariga makthavare inse att innovation och forskning är en nödvändig lösning för att möta utmaningen med en åldrande … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Det brådskar att få fler kliniska prövningar till Sverige

Att formulera en gemensam syn på att kliniska prövningar är en viktig grund för en fortsatt kvalitetshöjning i svensk sjukvård. Att trots olika perspektiv ändå hitta gemensamma lösningar. Det är några av utgångspunkterna i ett projekt för att vända en långvarig nedgång av kliniska prövningar. Ordförande i styrgruppen för projektet är Carola Lemne, VD och koncernchef på Praktikertjänst. Det är många intressenter som måste samverka för att bryta nedgången i antalet genomförda kliniska prövningar och i stället åstadkomma en ökning. Därför fanns representanter för akademin, sjukvården, politiken, myndigheter och industrin på plats vid en hearing som anordnades på IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, den 8 oktober 2012. IVA har rollen att verka som en neutral plattform i projektet. Projektledare är Arvid Söderhäll. Det nu rivstartade projektet (läs artikeln "Initiativ för att vända nedgång inom kliniska prövningar") kommer att … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Fler patienter ska engageras i forskningen

En central förutsättning i den brittiska regeringens forskningsstrategi är att fler patienter ska delta i forskningsprojekt. Därmed får patienten tidigare tillgång till nya behandlingar. Och ju fler patienter som engageras i forskningen desto större blir nyttan för hela befolkningen. Det ska bland annat underlättas genom förändringar i de grundläggande förutsättningarna för NHS, National Health Service, som driver den offentliga sjukvården i England, Skottland och Wales. Data som samlats in i den offentliga vården får användas i godkända forskningsprojekt om inte patienten sagt nej. Och patienter får kontaktas för ett samtal om samtycke att engageras i forskningsstudier. HRA, Health Research Authority, som inledde sin verksamhet den 1 december 2011 arbetar för att göra regelverket smidigare och öka kostnadseffektiviteten i kliniska prövningar. Bland annat ska man arbeta för att ta bort onödigt dubbelarbete i hanteringen av ansökningar. NIHR, … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Storbritannien storsatsar på klinisk forskning

Uppdaterad 29 mars ”Storbritannien ska vara en medelpunkt för världens forskning inom biovetenskaper och erbjuda enastående villkor som för samman företag, forskare, kliniskt verksamma och patienter. Samarbetet ska leda till att vetenskapliga upptäckter omsätts till medicinska innovationer för klinisk användning.” Så kan den brittiska regeringens vision för forskningspolitiken sammanfattas. Att den är central för regeringen markerades särskilt tydligt genom att det var premiärministern själv, David Cameron, som presenterade sin regerings forskningsstrategi i London den 5 december 2011. David Cameron konstaterar att forskningsstrategin är ambitiös för att den måste vara det! Storbritannien tänker inte nöja sig med att vara en bland många spelare på den globala marknaden utan avser att behålla en ledande position. Han själv säger sig ha en ständigt öppen dörr för förslag som gör det mer attraktivt att investera, forska och skapa … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.