Det är en nästan tjatig beskrivning som återkommer gång på gång: Sverige håller på att tappa rollen som ett land som har en framgångsrik medicinsk forskning med kliniska prövningar av nya läkemedel. Många undersökningar visar det, och ansvariga bedyrar varje gång att ”Nu måste vi vidta kraftfulla åtgärder.” Ändå fortsätter raset. Fyra ledamöter i Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) skrev en stort uppslagen debattartikel i Dagens Nyheter i maj där man pekade på att Sverige ”för inte så länge sedan var en stormakt inom kliniska prövningar”, men att nu håller vi på att förlora kampen om dessa forskningsinvesteringar. LIFs FoU-enkät ger siffror på den fortsatt nedåtgående trenden. Men jag är egentligen inte förvånad. Svensk sjukvård har idag ett begränsat intresse – eller jag vill nästan säga inget intresse alls – för nya läkemedel. Det är självklart så att när internationella företag väljer var de ska göra kliniska … Läs mer
Det hänger ihop – forskningen sker där man välkomnar resultaten
Om Anders Blanck
Anders Blanck är
VD på LIF, bransch-
organisationen för
forskande läkemedels-
företag verksamma i Sverige.
Kliniska läkemedelsprövningar fortsätter att minska i Sverige
Utrymmet för de forskande läkemedelsföretagens kliniska prövningar krymper i Sverige. I slutet av 1990-talet fick Läkemedelsverket in mellan 500 och 600 ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar varje år. Nu är antalet i det närmaste halverat till drygt 300 ansökningar per år. På sju år har företagen nästan halverat antalet anställda som arbetar med klinisk forskning. Situationen för kliniska läkemedelsprövningar är fortsatt dyster i Sverige. Det framgår av den årliga enkät som LIF – de forskande läkemedelsföretagen nyss publicerat för 2012. Rapporten ger en bild av medlemsföretagens engagemang och aktiviteter i forskning och kliniska prövningar. – Trenden är densamma som under flera år: det blir allt färre kliniska prövningar, allt färre patienter som deltar i prövningar och antalet personer i företagen som arbetar med forskning blir allt färre i Sverige, säger Aina Törnblom, sakkunnig inom forskning och utveckling på … Läs mer
Om Sten Erik Jensen
Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
Färre deltagare från Europa i kliniska prövningar av nya läkemedel
Deltagandet i kliniska läkemedelsprövningar minskar inom EU och i USA. Samtidigt ökar deltagandet i stater i Mellanöstern och Asien samt före detta Sovjetunionen. Det framgår av en ny undersökning gjord av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, European Medicines Agency. Sedan år 2005 måste företag som ansöker om godkännande av läkemedel inom EU lämna in detaljerad information om varifrån deltagarna i de kliniska läkemedelsprövningar kommer. Det är en följd av en uppdaterad lagstiftning och ett sätt att säkerställa att forskning och utveckling av läkemedel bedrivs i enlighet med god klinisk praxis och etiska standarder. Under perioden 2005-2011 kom knappt två tredjedelar av deltagarna i de kliniska läkemedelsprövningar som görs som underlag för beslut om godkännande av nya läkemedel inom EMA från stater utanför EES, det europeiska ekonomiska samarbetet (EU, Norge, Island och Liechtenstein), samt Schweiz. Under perioden minskade andelen … Läs mer
Om Sten Erik Jensen
Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
Klinisk forskning nödvändig för morgondagens cancerpatienter
Allt fler svenskar får en cancerdiagnos och samtidigt lever fler människor allt längre med sin cancer. Därmed växer utmaningen för sjukvården och samhället. I sin årliga Cancerrapport vill Cancerfonden öka uppmärksamheten på klinisk forskning som en nödvändighet för att morgondagens patienter ska få en bättre vård än dagens patienter. Under år 2011 ökade antalet diagnostiserade cancerfall med 4 procent jämfört med 2010. Det är en markant högre ökningstakt än under de senaste tjugo åren då den genomsnittliga ökningen per år var 2,0 procent för män och 1,4 procent för kvinnor. Totalt ställdes närmare 58 000 cancerdiagnoser under 2011 och knappt 22 000 personer avled på grund av cancer. Närmare 420 000 personer som någon gång fått en cancerdiagnos levde i Sverige vid årsskiftet 2010-2011. Överlevnaden efter en cancerdiagnos ökar och 67 procent av dem som fått en cancerdiagnos under perioden 2002-2007 överlevde i minst fem år efter … Läs mer
Om Sten Erik Jensen
Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
Hur ska EMA göra rådata från läkemedelsstudier offentliga?
Från den 1 januari 2014 kommer den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att börja publicera rådata från kliniska prövningar som rör nya godkända läkemedel. Men fortfarande finns frågetecken att räta ut. Patientföreträdare befarar att dåligt genomförda studier kan skapa förvirring bland patienter. Och företagen är oroliga för att affärshemligheter kan läcka ut till konkurrenter. Kliniska prövningar ligger till grund för godkännande av nya läkemedel. Under åren har allt mer information om kliniska prövningar lagts ut på internet. År 2007 stärkte amerikanska myndigheten FDA kraven på registrering av kliniska prövningar i den publika databasen Clinical Trials, en databas som Amerikanska National Institutes of Health står bakom. Här finns information om både offentligt och privat finansierade kliniska studier. I databasen fanns i början av februari 2013 information om cirka 140 000 studier från 182 länder. En annan webbplats drivs sedan 2005 av … Läs mer
Om Sten Erik Jensen
Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
Om jäv och jävsdeklaration, och behovet av samverkan
Om Anders Blanck
Anders Blanck är
VD på LIF, bransch-
organisationen för
forskande läkemedels-
företag verksamma i Sverige.
Det har varit en tidningsdebatt under mellandagarna om Socialstyrelsens bristfälliga hantering av jävsdeklarationer. Om det är det inte mycket att säga – det ska vara ordning på papperen på ett statligt verk. Men debatten i media halkade iväg till att börja tala om jävsdeklarationer i stort. Och tonen var negativ. En person i en expertgrupp som har lämnat jävsdeklaration skulle betraktas som per definition diskvalificerad för allt deltagande i alla offentliga beslut, oavsett vad dessa handlar om. Men man är väl inte alltid jävig bara för att man lämnat en jävsdeklaration? Ska vi bara tillåta myndigheter att anlita helt ”rena” experter som aldrig någonsin samverkat med ett företag? Om så är fallet blir det konstigt tycker vi, och det hänger inte ihop. Framförallt blir det svårt för Sverige att få ihop det. Vi tar det från början. ”Samverkan” är ett nyckelord i svensk forskningspolitik, och inte minst inom Life Science-området. I många … Läs mer
Vill minska ojämlik vård för cancerpatienter
En jämlik cancervård är i fokus i flera av höstens riksdagsmotioner. Riksdagsledamoten Suzanne Svensson (S) vill se mer forskning för att bland annat öka kunskaperna om vad som ligger bakom ojämlikheterna i svensk cancervård. RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion (Motion 2012/13:So241) tar Suzanne Svensson, undersköterska från Blekinge, upp att socioekonomiska skillnader som utbildningsnivå påverkar både risken att drabbas av cancer och möjligheten att överleva en cancerdiagnos. Hon anser att cancervården i Sverige därmed inte lever upp till hälso- och sjukvårdslagens målsättning om vård på lika villkor för hela befolkningen. – Det står klart att alla i Sverige inte får en jämlik cancervård. Det handlar inte om illvilja från vårdens sida utan visar snarare på ett högst mänskligt beteende, där exempelvis en patient som har en akademisk utbildning och är van att ifrågasätta och kan diskutera sin behandling, får en annan vård än den som inte kan … Läs mer
Om Mattias Mitz
Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.
En guldgruva för vården, forskningen och patienterna
Utredningen ”Guldgruvan i hälso- och sjukvården – förslag till gemensam satsning 2011-2015″ presenterades i slutet av oktober 2010. Där skriver utredaren Måns Rosén, direktör för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, att kvalitetsregistren kan bli ännu mer värdefulla och effektiva verktyg för sjukvården än vad de är idag. Men de stora vinnarna är patienterna, betonar han. Nu, två år senare, är Måns Rosén nöjd med hur förslagen från utredningen togs emot. – Så gott som allt som jag föreslog har genomförts. Det blev en kraftfull ekonomisk förstärkning av registren och tydliga mål för dem har formulerats. Vidare finns det tydligt angett att forskning är en viktig funktion för registren. En nationell registerservice inrättas på Socialstyrelsen, och Socialstyrelsen har lämnat ett förslag till regeringen om ett hälsodataregister för primärvården, säger han. Det enda som avviker från utredningens förslag är att enbart … Läs mer
Om Sten Erik Jensen
Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
