Har vi råd att vänta på att använda läkemedel tills patentet har gått ut?

”Låt andra länder utveckla läkemedel – sen kan vi använda dom i Sverige när patentet har gått ut!” För inte så länge sedan skulle en sådan formulering mötas som ett skämt. Sverige ligger ju i framkant i världen; vår sjukvård är bland de första att testa, börja använda och utvärdera nya läkemedel. Så är inte längre fallet. Under 2000-talets första decennium har det skett en dramatisk förändring. Idag beskriver formuleringen praxis i sjukvården 2012, vilket visades i en inledande film. Seminariets moderator, Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet, ställde frågan om filmens bild stämmer överens med verkligheten. – Patienter får inte det liv de förtjänar när läkemedel och andra behandlingar inte används. Och för yngre hjärt- och lungsjuka kan utebliven behandling betyda att de inte kan arbeta. Med rätt behandling höjs livskvalitet och förmåga att arbeta vidare trots sjukdom, sade Inger Ros, ordförande i Hjärt- … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Det brådskar att få fler kliniska prövningar till Sverige

Att formulera en gemensam syn på att kliniska prövningar är en viktig grund för en fortsatt kvalitetshöjning i svensk sjukvård. Att trots olika perspektiv ändå hitta gemensamma lösningar. Det är några av utgångspunkterna i ett projekt för att vända en långvarig nedgång av kliniska prövningar. Ordförande i styrgruppen för projektet är Carola Lemne, VD och koncernchef på Praktikertjänst. Det är många intressenter som måste samverka för att bryta nedgången i antalet genomförda kliniska prövningar och i stället åstadkomma en ökning. Därför fanns representanter för akademin, sjukvården, politiken, myndigheter och industrin på plats vid en hearing som anordnades på IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, den 8 oktober 2012. IVA har rollen att verka som en neutral plattform i projektet. Projektledare är Arvid Söderhäll. Det nu rivstartade projektet (läs artikeln "Initiativ för att vända nedgång inom kliniska prövningar") kommer att … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Hur snabbt är en lagom snabb introduktion av nya läkemedel?

Den optimala introduktionen av ett nytt läkemedel är en kombination av tidig introduktion hos patienter med medicinsk nytta av behandlingen och att sjukvården hinner dokumentera hur effektivt och säkert läkemedlet är. Därmed går det att utvärdera det nya läkemedlets plats i sjukvården och man hinner upptäcka eventuella säkerhetsrisker innan alltför många patienter har behandlats. Idag är introduktionen av nya läkemedel allt annat än optimal. Allt färre patienter får ta del av de senast godkända och mest effektiva läkemedlen. Under perioden 2001-2003 introducerades 57 nya läkemedel i Sverige. Tre år efter introduktionen var den totala försäljningen av dessa cirka 2 miljarder kronor, eller 35 miljoner kronor per nytt läkemedel i genomsnitt. Under perioden 2007-2009 lanserades 54 nya läkemedel. Den sammanlagda försäljningen av dessa var efter tre år cirka 1 miljard kronor, eller 19 miljoner kronor igenomsnitt. Under millenniets första decennium har … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Mer individualiserade läkemedel ger högre pris

När prislappen för det nya läkemedlet Zytiga mot spridd prostatacancer hamnade på 1000 kronor om dagen blev det en livlig debatt. Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, hävdade att företaget Janssen ville ha för mycket betalt och sade nej till att Zytiga skulle ingå i läkemedelssubventionen. En del sjukhus och landsting valde att ändå behandla patienter genom att betala behandlingen inom klinikernas läkemedelsbudgetar. Men andra landsting sade nej till behandling och lade därmed över på den enskilde patienten att själv betala cirka 30 000 kronor i månaden för Zytiga. Det kostar flera miljarder kronor att utveckla ett nytt läkemedel. En del av förklaringen är att kraven från myndigheterna på dokumentation av medicinsk effekt, biverkningar och hälsoekonomiska konsekvenser generellt sett ökar. En annan är att många ”enkla” lösningar på medicinska problem redan är utforskade och att det nu behövs mer forskning och kliniska prövningar för … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Initiativ för att vända nedgång inom kliniska prövningar

Under lång tid har antalet kliniska prövningar minskat i Sverige. Det pågår för närvarande aktivitet för att skapa en neutral arena för de viktigaste aktörerna; akademin, industrin och sjukvården. På en hearing, som arrangeras av IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, den 8 oktober ska förutsättningarna för att stärka svensk klinisk forskning inom life science diskuteras. Statistiken över den del av den kliniska forskningen som är finansierad av industrin är en dyster läsning för den som vill se en växande verksamhet. De flesta siffror pekar i stället neråt. Antalet påbörjade kliniska läkemedelsprövningar var 262 stycken år 2004. År 2011 hade antalet nya prövningar nästan halverats till 135 stycken. Antalet enheter som var engagerade i kliniska prövningar, dvs. sjukhuskliniker eller vårdcentraler, minskade under samma period från 1063 till 544. Och antalet patienter som deltog i prövningar minskade ännu tydligare – från 8207 patienter … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

LIF välkomnar regeringens satsning på Life Science

Om Anders Blanck

Anders Blanck är
VD på LIF, bransch-
organisationen för
forskande läkemedels-
företag verksamma i Sverige.

Regeringens tydliga fokus på Life Science i den kommande Forsknings- och Innovationspropositionen, som presenterades på SciLifeLab 11 september, är mycket glädjande. Tillsammans med de ytterligare satsningar som vi hoppas ska komma i Budgetpropositionen om en dryg vecka visar detta på regeringens insikt om Life Science-sektorns stora betydelse och vikten av att värna Sveriges position, speciellt med tanke på den oroande tendensen för den kliniska forskningen som vi sett de senaste åren. Det är svårt att i detalj värdera de enskilda satsningarna, när helheten och de enskilda åtgärderna bara beskrivs översiktligt. I dag är det dock viktigast att konstatera att regeringen har visat seriös insikt om utmaningarna och att den har tagit ett omfattande grepp för att åtgärda dem. Satsningens omfattning har också ett viktigt signalvärde – Life Science är nu ett prioriterat område. Det vi kunde önska oss mer tydlighet kring är hur vi rent allmänt ska få till … Läs mer

SciLifeLab – en trestegsraket på den svenska forskningshimlen

SciLifeLab har på kort tid utvecklats till en betydelsefull kraft inom svensk life science. Beslut om finansiering av forskningsinstitutet togs så sent som 2010. I slutet av 2012 kommer 400 personer att arbeta där och om regeringens intentioner står fast när höstens forskningsproposition beslutas av riksdagen kommer 700 personer att vara engagerade i SciLifeLab hösten 2013. I början av april 2012 presenterade utbildningsminister Jan Björklund en utökad satsning på SciLifeLab, Science for Life Laboratory. Forskningsinstitutet ska bli en nationell angelägenhet. Samtidigt offentliggjordes tillskott av nya pengar från Wallenbergska forskningsstiftelser och att AstraZeneca planerar projekt tillsammans med SciLifeLab. Professor Mathias Uhlén är vetenskaplig ledare vid SciLifeLab Stockholm. Han pekar på att det nu är dags för institutet att ta nästa steg. Inledningsvis har mycket fokus, av förklarliga skäl, handlat om att bygga den tekniska basen. Ett helt nytt hus … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Certifiering kan bidra till ökad säkerhet för patienterna

Nu har de första personerna genomgått Apotekarsocietetens certifiering i monitorering av kliniska prövningar. Monitorering är sponsorns kvalitetskontroll av en klinisk prövning och motivet bakom certifieringen är att öka kvaliteten i detta arbetsmoment. Tankar och funderingar på hur man skulle kunna förbättra monitoreringens kvalitet och jämnhet ledde fram till en workshop hösten 2009. Den initierades av Sektionen för klinisk prövning inom Apotekarsocieteten och i den deltog bland annat representanter för sjukvården, myndigheter, fackliga organisationer och läkemedelsföretagen. Varje klinisk prövning som genomförs ska kvalitetskontrolleras (monitoreras) under prövningens gång. Detta gäller oavsett om den initierats inom akademisk forskning eller av företag. Syftet med monitorering är att: Säkerställa patientens säkerhet och integritet. Säkerställa kvaliteten på data som samlas in i studien. Säkerställa att studien genomförs enligt den … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.