Kliniska läkemedelsprövningar fortsätter att minska i Sverige

Utrymmet för de forskande läkemedelsföretagens kliniska prövningar krymper i Sverige. I slutet av 1990-talet fick Läkemedelsverket in mellan 500 och 600 ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar varje år. Nu är antalet i det närmaste halverat till drygt 300 ansökningar per år. På sju år har företagen nästan halverat antalet anställda som arbetar med klinisk forskning. Situationen för kliniska läkemedelsprövningar är fortsatt dyster i Sverige. Det framgår av den årliga enkät som LIF – de forskande läkemedelsföretagen nyss publicerat för 2012. Rapporten ger en bild av medlemsföretagens engagemang och aktiviteter i forskning och kliniska prövningar. – Trenden är densamma som under flera år: det blir allt färre kliniska prövningar, allt färre patienter som deltar i prövningar och antalet personer i företagen som arbetar med forskning blir allt färre i Sverige, säger Aina Törnblom, sakkunnig inom forskning och utveckling på … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Färre deltagare från Europa i kliniska prövningar av nya läkemedel

Deltagandet i kliniska läkemedelsprövningar minskar inom EU och i USA. Samtidigt ökar deltagandet i stater i Mellanöstern och Asien samt före detta Sovjetunionen. Det framgår av en ny undersökning gjord av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, European Medicines Agency. Sedan år 2005 måste företag som ansöker om godkännande av läkemedel inom EU lämna in detaljerad information om varifrån deltagarna i de kliniska läkemedelsprövningar kommer. Det är en följd av en uppdaterad lagstiftning och ett sätt att säkerställa att forskning och utveckling av läkemedel bedrivs i enlighet med god klinisk praxis och etiska standarder. Under perioden 2005-2011 kom knappt två tredjedelar av deltagarna i de kliniska läkemedelsprövningar som görs som underlag för beslut om godkännande av nya läkemedel inom EMA från stater utanför EES, det europeiska ekonomiska samarbetet (EU, Norge, Island och Liechtenstein), samt Schweiz. Under perioden minskade andelen … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Klinisk forskning nödvändig för morgondagens cancerpatienter

Allt fler svenskar får en cancerdiagnos och samtidigt lever fler människor allt längre med sin cancer. Därmed växer utmaningen för sjukvården och samhället. I sin årliga Cancerrapport vill Cancerfonden öka uppmärksamheten på klinisk forskning som en nödvändighet för att morgondagens patienter ska få en bättre vård än dagens patienter. Under år 2011 ökade antalet diagnostiserade cancerfall med 4 procent jämfört med 2010. Det är en markant högre ökningstakt än under de senaste tjugo åren då den genomsnittliga ökningen per år var 2,0 procent för män och 1,4 procent för kvinnor. Totalt ställdes närmare 58 000 cancerdiagnoser under 2011 och knappt 22 000 personer avled på grund av cancer. Närmare 420 000 personer som någon gång fått en cancerdiagnos levde i Sverige vid årsskiftet 2010-2011. Överlevnaden efter en cancerdiagnos ökar och 67 procent av dem som fått en cancerdiagnos under perioden 2002-2007 överlevde i minst fem år efter … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Hur ska EMA göra rådata från läkemedelsstudier offentliga?

Från den 1 januari 2014 kommer den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att börja publicera rådata från kliniska prövningar som rör nya godkända läkemedel. Men fortfarande finns frågetecken att räta ut. Patientföreträdare befarar att dåligt genomförda studier kan skapa förvirring bland patienter. Och företagen är oroliga för att affärshemligheter kan läcka ut till konkurrenter. Kliniska prövningar ligger till grund för godkännande av nya läkemedel. Under åren har allt mer information om kliniska prövningar lagts ut på internet. År 2007 stärkte amerikanska myndigheten FDA kraven på registrering av kliniska prövningar i den publika databasen Clinical Trials, en databas som Amerikanska National Institutes of Health står bakom. Här finns information om både offentligt och privat finansierade kliniska studier. I databasen fanns i början av februari 2013 information om cirka 140 000 studier från 182 länder. En annan webbplats drivs sedan 2005 av … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Nu gäller att genomföra det som alla vinner på

Sverige har chansen att återta en ledande ställning inom sjukvård och medicinsk forskning. Men då krävs förändringar i sjukvården, industrin och den akademiska världen, anser Nina Rehnqvist, ordförande för Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen. ”Alla vinner genom samverkan inom den kliniska forskningen!”. Så löd rubriken på slutrapporten från Delegationen när den avslutade sitt arbete den 31 december 2009. Rapportens budskap är att Sverige har chansen att återvinna en ledande roll internationellt men för att ta vara på den krävs ett fördjupat samarbete mellan sjukvård, utbildning, forskning och näringslivet. Det finns positiva tecken under senare år, menar Nina Rehnqvist, ordförande i nämnden för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. – Dialogen mellan parterna har blivit bättre, liksom attityden. Men ännu kan vi inte se att fler kliniska studier görs, säger hon. Ändrade strukturer bromsar … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Har vi råd att vänta på att använda läkemedel tills patentet har gått ut?

”Låt andra länder utveckla läkemedel – sen kan vi använda dom i Sverige när patentet har gått ut!” För inte så länge sedan skulle en sådan formulering mötas som ett skämt. Sverige ligger ju i framkant i världen; vår sjukvård är bland de första att testa, börja använda och utvärdera nya läkemedel. Så är inte längre fallet. Under 2000-talets första decennium har det skett en dramatisk förändring. Idag beskriver formuleringen praxis i sjukvården 2012, vilket visades i en inledande film. Seminariets moderator, Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet, ställde frågan om filmens bild stämmer överens med verkligheten. – Patienter får inte det liv de förtjänar när läkemedel och andra behandlingar inte används. Och för yngre hjärt- och lungsjuka kan utebliven behandling betyda att de inte kan arbeta. Med rätt behandling höjs livskvalitet och förmåga att arbeta vidare trots sjukdom, sade Inger Ros, ordförande i Hjärt- … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Det brådskar att få fler kliniska prövningar till Sverige

Att formulera en gemensam syn på att kliniska prövningar är en viktig grund för en fortsatt kvalitetshöjning i svensk sjukvård. Att trots olika perspektiv ändå hitta gemensamma lösningar. Det är några av utgångspunkterna i ett projekt för att vända en långvarig nedgång av kliniska prövningar. Ordförande i styrgruppen för projektet är Carola Lemne, VD och koncernchef på Praktikertjänst. Det är många intressenter som måste samverka för att bryta nedgången i antalet genomförda kliniska prövningar och i stället åstadkomma en ökning. Därför fanns representanter för akademin, sjukvården, politiken, myndigheter och industrin på plats vid en hearing som anordnades på IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, den 8 oktober 2012. IVA har rollen att verka som en neutral plattform i projektet. Projektledare är Arvid Söderhäll. Det nu rivstartade projektet (läs artikeln "Initiativ för att vända nedgång inom kliniska prövningar") kommer att … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Hur snabbt är en lagom snabb introduktion av nya läkemedel?

Den optimala introduktionen av ett nytt läkemedel är en kombination av tidig introduktion hos patienter med medicinsk nytta av behandlingen och att sjukvården hinner dokumentera hur effektivt och säkert läkemedlet är. Därmed går det att utvärdera det nya läkemedlets plats i sjukvården och man hinner upptäcka eventuella säkerhetsrisker innan alltför många patienter har behandlats. Idag är introduktionen av nya läkemedel allt annat än optimal. Allt färre patienter får ta del av de senast godkända och mest effektiva läkemedlen. Under perioden 2001-2003 introducerades 57 nya läkemedel i Sverige. Tre år efter introduktionen var den totala försäljningen av dessa cirka 2 miljarder kronor, eller 35 miljoner kronor per nytt läkemedel i genomsnitt. Under perioden 2007-2009 lanserades 54 nya läkemedel. Den sammanlagda försäljningen av dessa var efter tre år cirka 1 miljard kronor, eller 19 miljoner kronor igenomsnitt. Under millenniets första decennium har … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.