Halland fortfarande bäst i klassen när Öppna jämförelser summeras

I december 2012 publicerades förra årets upplaga av ”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet”. Nu är det dags för en sammanfattning som syftar till en översiktlig jämförelse mellan de enskilda landstingen/regionerna och som tagits fram av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. År 2011 hamnade Halland i topp – en placering som landstinget behåller 2012. Öppna jämförelser 2012 innehåller 169 indikatorer som har delats in i fyra huvudområden: medicinsk kvalitet 149 indikatorer), tillgänglighet (5 indikatorer), förtroende och patienterfarenheter (12 indikatorer) samt kostnader (3 indikatorer). För varje indikator har SKL räknat fram ett indexvärde där 1 är det bästa tänkbara indexvärdet och 0 sämsta möjliga. Dessa indexvärden har sedan använts för fortsatta bearbetningar. I förordet till rapporten påpekar Stefan Ackerby, biträdande chefekonom hos SKL att jämförelserna i rapporten måste bedömas med … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Öppna jämförelsers 169 indikatorer ger en bild av svensk sjukvård

Årets upplaga av ”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet” är den sjunde i ordningen sedan starten 2006. Den visar bland annat att dödligheten i cancer och hjärtinfarkt minskar, men samtidigt att det finns stora regionala skillnader när det gäller hur patienter behandlas, patienters förtroende för vården och landstingens kostnadseffektivitet. I årets rapport redovisas data för totalt 169 indikatorer – vilket är fyra färre än 2011 års upplaga (för detaljer om ändrade indikatorer, läs faktaruta längre ned i denna artikel). En av de nya indikatorerna innebär premiär för den prehospitala sjukvården i Öppna jämförelser. Det handlar om responstid för ambulans, det vill säga den tid det tar efter att larm om en persons akuta livshotande symtom tagits emot på en larmcentral tills en ambulans är på plats. Under perioden juni 2010-maj 2011 var mediantiden i hela landet 14 minuter. Västmanland hade kortast medianvärde … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Ris och ros till Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården

Öppna jämförelser har bidragit till att höja lägstanivån i sjukvården, men effekten har avklingat. Kvaliteten på ingående data har inte påverkats positivt och de har inte förbättrat insynen i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Det framgår av en analys, ”Grönt ljus för Öppna jämförelser?”, från myndigheten Vårdanalys. Sedan 2006 har Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet publicerats årligen i ett samarbete mellan Socialstyrelsen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Rapporterna bygger på redan tillgängliga data och beskriver ett antal indikatorer från en rad olika områden inom sjukvården. Myndigheten Vårdanalys har i en färsk rapport, som presenterades på Medicinska Riksstämman i Älvsjö den 28 november, gjort den första fristående utvärderingen av Öppna jämförelser. Öppna jämförelser har tre syften: sporra landstingen till förbättringar, öka allmänhetens insyn i den … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Socialdemokraterna vill ha en nationell kommission för jämlik hälsa

Skillnader i folkhälsa och ojämlik vård drabbar inte bara patienterna. Det leder också till stora kostnader för samhället. För att råda bot på problemet vill riksdagsledamoten Agneta Gille (S) se en nationell kommission för jämlik hälsa. RIKSMÖTET 2012/13 I en motion till riksdagen (2012/13:So456) som Agneta Gille lagt fram tillsammans med partikamraterna Lena Sommestad och Pyry Niemi, vill hon att den föreslagna nationella kommissionen för jämlik hälsa aktivt ska arbeta för att minska de skillnader i bland annat livslängd som finns i landet, men också göra vården mer jämlik. Det är ett arbete som hon anser saknas i dag. – Vi vet att det i Sverige finns stora skillnader när det gäller folkhälsa, men också att vården varierar beroende på var man bor. Vi har goda kunskaper om de ojämlika förhållandena, som bland annat leder till olika livslängd. Problemet är att kunskaperna inte leder vidare till konkreta åtgärder. Detta är något som … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.

Bättre samverkan mellan landstingen ett steg mot mer jämlik vård

Koncentrera den högspecialiserade vården till färre sjukhus för att kunna öka kvaliteten och patientsäkerheten. Det föreslog Kommissionen för jämlik vård i Almedalen. – Det är bäst om landsting och regioner själva beslutar om en koncentration utan att staten lägger sig i, anser Mats Eriksson, moderat regionråd i Halland och ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. Sveriges sjukvårdsorganisation kännetecknas och formas av motstående intressen. Å ena sidan finns en nationell lagstiftning där lika vård för alla medborgare är en självklar hörnpelare. Å andra sidan har vi en decentraliserad maktstruktur med 21 huvudmän (landsting och regioner) som utformar sjukvården efter lokala, starkt varierande förutsättningar. Det kan också uttryckas som att det finns nationella riktlinjer och rekommendationer om vilken vård som ska erbjudas, men att landstingen i praktiken kan negligera dem utan risk för repressalier. Detta kan leda till en orättvis … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Tillfrisknandet gör halt när patienten skrivits ut från sjukvården

Den medicinska kvaliteten i svensk sjukvård ökar. Det gäller framför allt vården av patienter så länge de befinner sig inne på sjukhuset. Men när patienten lämnat sjukvården och ska fortsätta tillfrisknandet i hemmet går utvecklingen långsammare. Sverige har deltagit i en internationell utvärdering, ”International Health Policy Survey”, av sjuka vuxna, det vill säga personer som har ett större behov av vård än befolkningen i stort. Studien genomfördes även i tio andra länder; Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA. Ett område där Sverige ligger sämre till, jämfört med övriga länder i studien, är så kallad koordinering av vården. Det handlar om hur effektivt information överförs till och förstås av patienten – något som påverkar kvaliteten på patientens egenvård. Sämre koordinering leder till sämre kvalitet, osäkra och mindre nöjda patienter. Färre svenskar … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Skillnaderna i hälsopolitiskt åtgärdbara dödsfall ökar i Sverige

Medellivslängden ökar i Sverige, men olika mycket bland olika grupper. Bland annat är kvinnor och män med eftergymnasial utbildning bättre på att ta till sig hälso- och sjukvårdspolitiska budskap och öka livslängden. En förklaring till att medellivslängden varierar i Sverige är att landstingen är olika bra på att få ner antalet åtgärdbara dödsfall, det vill säga dödsfall som hälsopolitiken och sjukvården kan påverka. Den första rapporten ”Öppna jämförelser” av kvalitet och effektivitet i sjukvården gavs ut av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting år 2006. Hösten 2011 gavs den senaste, sjätte, skriften ut. Rapporten har år för år blivit allt mer omfattande – både räknat i antal indikatorer och antal sidor. Befolkningens medellivslängd ger ett samlat mått på hur livsbetingelserna är och hur sjukvården fungerar. Medellivslängden varierar kraftigt mellan olika kommuner i landet. Danderyd har längst medellivslängd … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.