Strategi för patientsäker och effektiv användning av läkemedel

CBL-kansliet på Läkemedelsverket har till uppgift att driva arbetet med den nationella läkemedelsstrategin, NLS, framåt. Även om aktörerna inom NLS kan ha olika uppfattningar anser Madeleine Wallding, direktör för CBL-kansliet, att det generellt finns en stor samsyn om att man måste nå de uppsatta målen. Den nationella läkemedelsstrategin har tagits fram av regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, samt en rad aktörer på läkemedelsområdet. Den har som vision att både ta till vara patientens och samhällets intressen av en ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Kort sagt ska läkemedelsanvändningen vara patientsäker samtidigt som man på ett kostnadseffektivt sätt ska försöka nå största möjliga hälsa med de läkemedel som används. Madeleine Wallding är sedan snart ett år tillbaka direktör för CBL-kansliet som är placerat på Läkemedelsverket i Uppsala. Kansliets uppgift är att koordinera arbetet med den nationella … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.

Betala för effektiv vård av hög kvalitet och hög patientsäkerhet

Skapa effektiva vårdsystem där patienter engageras, relevanta data hämtas in, bearbetas och används för att utveckla vården. Satsa på det viktiga och undvik onödig vård. Betala för hög kvalitet och patientsäkerhet. Det är den amerikanske medicinprofessorn Elliott Fishers recept för en bättre sjukvård till lägre kostnad för samhället. Medicinprofessor Elliott Fisher är verksam vid Dartmouth Institute for Health Policy and Clinical Practice, Hanover, New Hampshire, USA. Han var huvudtalare på ett seminarium som arrangerades av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, i Stockholm den 6 mars 2013. Ojämlik vård och skenande vårdkostnader är ett problem i alla utvecklade länder, konstaterade han. Global uppvärmning är det största problemet för mänskligheten, anser han. Därefter kommer ökade sjukvårdskostnader för länder och regioner men också för lokala samhällen. – I vår lokala skola kunde vi inte längre höja våra lärares löner … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Det är dags att alla läkemedel omfattas av en godtagbar försäkring

Om Anders Öhlén

Anders är VD för Läkemedels-försäkringen, LFF Service AB

Som framgått av SVT:s granskning (i nyhetssändningarna den 27 nov) får många svenskar läkemedel som står utanför läkemedelsförsäkringen. Det handlar till exempel om generiska läkemedel där leverantörer får ensamrätt på leverans av ”månadens vara” och därmed får en stor marknad trots att patienter som eventuellt drabbas av en läkemedelsskada inte har rätt till ersättning från läkemedelsförsäkringen, om företaget i fråga inte är deltar i försäkringen. Patienter kan känna sig trygga med att om en normal användning av läkemedel orsakar personskada så omfattas den av läkemedelsförsäkringen. Får man en skada som orsakats av läkemedel kan man få ekonomisk ersättning från läkemedelsförsäkringen om försäkringsvillkoren uppfylls. Det garanteras av de företag (tillverkare, utvecklare, distributörer och försäljare) som är delägare i LFF Service AB. Men en del företag har valt att stå utanför läkemedelsförsäkringen. Systemet … Läs mer

Efterlyser nollvision för skador och dödsfall i sjukvården

En nollvision för vårdskador och en nationell handlingsplan för att förebygga skador och dödsfall orsakade i vården. Det efterlyser riksdagsledamoten Hans Hoff (S) i en motion till riksdagen (Läs Motion 2012/13:So236). RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion konstaterar Hans Hoff att det varje år skadas omkring 100 000 patienter i sjukvården. Av dessa får nästan 10 000 människor bestående men och 3 000 avlider i onödan. Det innebär att det i genomsnitt skadas cirka 270 patienter per dag och att det avlider 8 patienter om dagen av skador de har fått i sjukvården. – Det är hemskt att det ser ut så här. Alla som arbetar i vården vill göra väl, men det är något som brister, framför allt när det gäller den systematiska uppföljningen, vilka lärdomar man kan dra av fel i vården, och spridning av nya kunskaper om förebyggande arbete. Därför vill jag se en nationell nollvision och en handlingsplan för att komma tillrätta med problemen, säger Hans … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.

Dagens bipacksedlar är ett svek mot patienterna

Om Anita Finne Grahnén

Anita Finne Grahnén arbetar på LIF, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen som sakkunnig för Patientsäkerhetsfrågor.

Fler artiklar från Anita Finne Grahnén

    Det är dags att göra något åt det alla aktörer inom hälso- och sjukvården har vetat alltför länge: Den bipacksedel som följer med varje läkemedelsförpackning svarar inte mot patientens behov av information. Syftet med bipacksedeln är att överföra viktig information från tillverkare och myndigheter till patienten för att läkemedlet ska tas på rätt sätt. Men om patienten inte kan ta till sig informationen är det fullständigt ointressant huruvida bipacksedeln är utformad helt i enlighet med gällande regelverk och med uppdaterad uppräkning av alla tänkbara interaktioner och biverkningar. Låt oss ställa en retorisk fråga: Skulle bipacksedlarna se ut som de gör i dag om vi fick börja om från början med syftet att patienten verkligen skulle förstå vilken effekt och nytta läkemedlet har, hur det korrekt ska användas och förvaras, vilka risker och riskfaktorer som kan finnas och var man kan få ytterligare information? Svaret är givetvis nej. Vi … Läs mer

    Svårlästa bipacksedlar ger sämre säkerhet för patienterna

    För komplicerade, för tung layout, svårbegripligt språk och för mycket om sällsynta biverkningar. Det är uppfattningar från personer i alla åldrar som deltog i en studie om bipacksedlar i läkemedelsförpackningar. Studien gjordes med så kallade fokusgrupper där män och kvinnor i åldrarna 18-75 gav sina synpunkter på tre olika bipacksedlar som används idag. Bipacksedlar för ett receptbelagt, ett receptfritt samt ett generiskt läkemedel ingick i undersökningen, som utfördes av företaget Ipsos på uppdrag av LIF – de forskande läkemedelsföretagen i samarbete med FGL – Föreningen Generiska Läkemedel och Läkemedelsverket. Informationen i bipacksedlarna betraktades som neutral fakta, men behovet av dem bedömdes vara olika utifrån patienternas varierande förutsättningar. De som första gången skulle använda ett nytt läkemedel ansågs mer angelägna att ta del av informationen än de som redan tidigare hade använt läkemedlet. Ett annat resultat … Läs mer

    Om Sten Erik Jensen

    Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

    Svällande bipacksedel beslutas av EU

    Informationen i bipacksedlar som följer med läkemedelsförpackningar styrs i detalj av EU-kommissionen via ett EU-direktiv. Även om det finns synpunkter och önskemål om att bipacksedlar kan göras mer användarvänliga kan det vara en omfattande process som kan ta flera år. Sedan länge ska det finnas en bipacksedel i varje läkemedelsförpackning. Bipacksedeln ska bland annat innehålla information riktad till patienten om indikation, hur det ska användas, varningar och biverkningar. Men uppnås syftet? Förstår användaren innehållet i bipacksedeln och bidrar den till en bra följsamhet till läkarens ordination? Detta har bland annat undersökts i en studie (LÄNK artikel Ipsos-studien). Biverkningar och varningar tar allt mer plats Under åren har informationen på bipacksedlarna successivt blivit allt mer omfattande. Biverkningar, uppmaningar om försiktighet och varningar tar allt större utrymme. Det är företaget som ansvarar för ett läkemedel som skriver … Läs mer

    Om Sten Erik Jensen

    Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

    Bättre samverkan mellan landstingen ett steg mot mer jämlik vård

    Koncentrera den högspecialiserade vården till färre sjukhus för att kunna öka kvaliteten och patientsäkerheten. Det föreslog Kommissionen för jämlik vård i Almedalen. – Det är bäst om landsting och regioner själva beslutar om en koncentration utan att staten lägger sig i, anser Mats Eriksson, moderat regionråd i Halland och ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. Sveriges sjukvårdsorganisation kännetecknas och formas av motstående intressen. Å ena sidan finns en nationell lagstiftning där lika vård för alla medborgare är en självklar hörnpelare. Å andra sidan har vi en decentraliserad maktstruktur med 21 huvudmän (landsting och regioner) som utformar sjukvården efter lokala, starkt varierande förutsättningar. Det kan också uttryckas som att det finns nationella riktlinjer och rekommendationer om vilken vård som ska erbjudas, men att landstingen i praktiken kan negligera dem utan risk för repressalier. Detta kan leda till en orättvis … Läs mer

    Om Sten Erik Jensen

    Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.