Redan när Läkemedels- och apoteksutredningens delbetänkande presenterades i månadsskiftet oktober-november kommenterade LIF förslaget och ifrågasatte inriktningen på förslagen. Nu har vi sammanfattat våra synpunkter i ett remissvar till Socialdepartementet. Vårt remissvar berör huvudsakligen delar av utredningen som inte varit föremål för så mycket medialt intresse – nämligen de delar som handlar om det framtida prissystemet för läkemedel. Vi anser att förslagen på detta område inte innebär några som helst förbättringar för svenska patienters tillgång till läkemedel, och dessutom att pressen på läkemedelsföretagen blir så stor att förslagen för att åter få fart på den svenska läkemedelsforskningen riskerar att stupa innan de ens har kommit i gång. Utredningen föreslår att Sverige ska införa vad vi uppfattar som en av de mest repressiva prismodellerna i Europa. Kombinationen av en mängd skilda prispressande åtgärder för tankarna till … Läs mer
En utredning med slagsida
Om Anders Blanck
Anders Blanck är
VD på LIF, bransch-
organisationen för
forskande läkemedels-
företag verksamma i Sverige.
Vill minska ojämlik vård för cancerpatienter
En jämlik cancervård är i fokus i flera av höstens riksdagsmotioner. Riksdagsledamoten Suzanne Svensson (S) vill se mer forskning för att bland annat öka kunskaperna om vad som ligger bakom ojämlikheterna i svensk cancervård. RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion (Motion 2012/13:So241) tar Suzanne Svensson, undersköterska från Blekinge, upp att socioekonomiska skillnader som utbildningsnivå påverkar både risken att drabbas av cancer och möjligheten att överleva en cancerdiagnos. Hon anser att cancervården i Sverige därmed inte lever upp till hälso- och sjukvårdslagens målsättning om vård på lika villkor för hela befolkningen. – Det står klart att alla i Sverige inte får en jämlik cancervård. Det handlar inte om illvilja från vårdens sida utan visar snarare på ett högst mänskligt beteende, där exempelvis en patient som har en akademisk utbildning och är van att ifrågasätta och kan diskutera sin behandling, får en annan vård än den som inte kan … Läs mer
Om Mattias Mitz
Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.
Framtidens vård behöver en helt ny organisation
En rejäl översyn och omstrukturering av vården och dess finansiering. Det efterlyser riksdagsledamoten Finn Bengtsson (M) i tre av sina motioner till riksdagen. RIKSMÖTET 2012/13 Finn Bengtsson, riksdagsledamot för Moderaterna, överläkare i klinisk farmakologi och professor i psykiatrisk behandlingsforskning vid Linköpings universitet, har i sina närmare 40 motioner till riksdagen i huvudsak behandlat vårdområdet. Flera motioner rör vårdens finansiering och styrning. Finn Bengtsson vill bland annat se en tydligare koppling mellan utförande och finansiering av vården, där han i dag anser att det finns en konstlad uppdelning mellan kostnader för sjukvård och sjukförsäkring. Ersätt sjukvården när patienter blir friska – Problemet i dag är att det inte finns någon naturlig kommunikation mellan dessa viktiga trygghetssystem. Det jag vill se är att vården på ett tydligare sätt får ersättning när behandlingen gör att en patient blir frisk. Då … Läs mer
Om Mattias Mitz
Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.
Uppsala värd för samtal om minskade klyftor mellan vården och vetenskapen
Klyftan mellan vetenskaps- och teknologisamhället å ena sidan och sjukvårdssektorn å den andra växer. Men det finns mycket att vinna om utvecklingen kan vändas. Det är en utgångspunkt för en global konferens som arrangeras i Uppsala den 22 november 2012 av den världsledande tidskriften The Economist. Konferensen ”Life Science frontiers: Bridging the gap between science and healthcare” inleds med en beskrivning av faktorer som kan bidra till helt nya möjligheter att både förebygga och behandla sjukdomar. Det handlar om framsteg inom genforskning, diagnostik och IT. Men enbart detta räcker inte. Det behövs även förändringar i regelverken och finansieringen av hälso- och sjukvården för att sjukvården ska bli både mer framgångsrik och effektiv. I en inledande diskussion kring dessa frågor deltar Ulf Landegren, professor och verksam vid forskningsinstitutet SciLifeLab i Uppsala. Även Richard Bergström, chef för Efpia, den europeiska … Läs mer
Om Sten Erik Jensen
Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
Efterlyser nollvision för skador och dödsfall i sjukvården
En nollvision för vårdskador och en nationell handlingsplan för att förebygga skador och dödsfall orsakade i vården. Det efterlyser riksdagsledamoten Hans Hoff (S) i en motion till riksdagen (Läs Motion 2012/13:So236). RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion konstaterar Hans Hoff att det varje år skadas omkring 100 000 patienter i sjukvården. Av dessa får nästan 10 000 människor bestående men och 3 000 avlider i onödan. Det innebär att det i genomsnitt skadas cirka 270 patienter per dag och att det avlider 8 patienter om dagen av skador de har fått i sjukvården. – Det är hemskt att det ser ut så här. Alla som arbetar i vården vill göra väl, men det är något som brister, framför allt när det gäller den systematiska uppföljningen, vilka lärdomar man kan dra av fel i vården, och spridning av nya kunskaper om förebyggande arbete. Därför vill jag se en nationell nollvision och en handlingsplan för att komma tillrätta med problemen, säger Hans … Läs mer
Om Mattias Mitz
Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.
Många chefer i primärvården missnöjda med vårdvalet
Närmare hälften av verksamhetscheferna i primärvården tycker att grundåtagandet i vårdvalssystemen är för omfattande. Minst missnöjda är verksamhetschefer i Stockholm, där grundåtagandet är mest begränsat. Missnöjet är större i landsting med brett åtagande. En stor majoritet av verksamhetscheferna, närmare nio av tio, tycker att ersättningen är för låg i relation till de krav som ställs från landstingens sida. Missnöjet gäller även ersättningssystemen. Andelen missnöjda är särskilt högt i Skåne och andra landsting som använder ACG och socioekonomiska förhållanden när ersättning för en listad person ska beräknas. Det framgår av den rapport som forskarna Anders Anell, Pia Nylinder och Anna Häger Glenngård vid KEFU, Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, tagit fram på uppdrag av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. I Skåne stimuleras nytänkande Samtidigt som … Läs mer
Om Sten Erik Jensen
Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
Hur snabbt är en lagom snabb introduktion av nya läkemedel?
Den optimala introduktionen av ett nytt läkemedel är en kombination av tidig introduktion hos patienter med medicinsk nytta av behandlingen och att sjukvården hinner dokumentera hur effektivt och säkert läkemedlet är. Därmed går det att utvärdera det nya läkemedlets plats i sjukvården och man hinner upptäcka eventuella säkerhetsrisker innan alltför många patienter har behandlats. Idag är introduktionen av nya läkemedel allt annat än optimal. Allt färre patienter får ta del av de senast godkända och mest effektiva läkemedlen. Under perioden 2001-2003 introducerades 57 nya läkemedel i Sverige. Tre år efter introduktionen var den totala försäljningen av dessa cirka 2 miljarder kronor, eller 35 miljoner kronor per nytt läkemedel i genomsnitt. Under perioden 2007-2009 lanserades 54 nya läkemedel. Den sammanlagda försäljningen av dessa var efter tre år cirka 1 miljard kronor, eller 19 miljoner kronor igenomsnitt. Under millenniets första decennium har … Läs mer
Om Sten Erik Jensen
Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
Mats Eriksson och Carl Borrebaeck får utmärkelse för forskning och vårdkvalitet
Sjukvårdspolitikern Mats Eriksson och professor Carl Borrebaeck får en utmärkelse från Forska!Sverige för sitt ”gedigna engagemang i klinisk forskning och kvalitet i vården”. De får ta emot sina utmärkelser vid Forska!Sverige-dagen den 26 september 2012. Mats Eriksson (M) är regionråd i Halland och ordförande för sjukvårdsdelegationen i SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. I tidningen Hallandsposten motiverade Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare i stiftelsen Forska!Sverige utmärkelsen med att Mats Eriksson talar varmt om nyttan av forskning och att han har varit med om att driva fram de nationella kvalitetsregistren i Sverige. Hans engagemang och långa perspektiv framåt är ovanligt bland sjukvårdspolitiker inom landsting och regioner, enligt Anna Nilsson Vindefjärd. Mats Eriksson säger att han blev både mycket överraskad och glad över utmärkelsen. – Vi politiker har ett stort ansvar för kvaliteten i vården och för att nya … Läs mer
Om Sten Erik Jensen
Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
