Mycket återstår för att öka patienters inflytande i vården

I sin rapport som presenterades den 4 juli 2012 under Almedalsveckan i Visby formulerade Kommissionen för jämlik vård fyra förslag för att förändra sjukvården i en mer jämlik riktning. Det första förslaget innebär en stärkt ställning för patienter i förhållande till sjukvården. Inflytande över den egna vården börjar med information. Det kan handla om den information patienter får via internet eller av läkare, sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Ju mer välinformerad en patient är, desto större är möjligheten att hävda sina rättigheter och ställa krav på vården. Kunskaperna kan variera mycket mellan två patienter, beroende på flera orsaker. Några handlar om varierande förutsättningar; inte minst utbildningsnivån och den socioekonomiska bakgrunden är betydelsefull för en enskild patients förutsättningar. – Medvetenheten om att patienters och brukares ställning måste stärkas har ökat. Men det räcker inte med vackra ord. … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Ågrenska ska förbättra hjälp till personer med sällsynta diagnoser

Syftet med en nationell funktion är att utifrån ett helhetsperspektiv öka kunskapen om sällsynta diagnoser och att öka förståelsen för personer med sällsynta diagnoser. Det gäller för verksamheter inom sjukvården men också om andra samhällsinstitutioner från barnomsorg och skola till försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst. Det finns många som på olika håll arbetar med sällsynta diagnoser i samhället, konstaterar Anders Olauson, styrelseordförande för Ågrenska. – Ett problem är att dessa finns på öar som idag inte på ett funktionellt sätt är sammankopplade. En viktig uppgift för oss är att bygga broar så att samarbetet mellan alla dessa öar blir bättre. Samordning är jätteviktig för att underlätta vardagen för personer med sällsynta diagnoser. Inledningsvis har vi bland annat kartlagt de goda öarna, säger Anders Olauson. Sprida kunskap och förståelse En annan högt prioriterad uppgift är att sprida kunskap och … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Påståenden om kartellbildning grundlösa

Om Anders Blanck

Anders Blanck är
VD på LIF, bransch-
organisationen för
forskande läkemedels-
företag verksamma i Sverige.

I en debattartikel i DN Debatt 1 april går representanter från Stockholms Läns Landstings läkemedelskommitté till hårt angrepp mot de forskande läkemedelsföretagen. Bland annat menar man att nya moderna läkemedel idag saknar en fungerande marknad. Därför behöver Sverige en dynamisk prissättning redan under patenttiden för att säkerställa en god vård för alla. Dessutom anklagar man företagen för kartellbildning. I en replik i DN 3 april skriver Steinar Höeg, styrelseordförande LIF och Anders Blanck, VD LIF bland annat: "Om landstinget skulle ansett sig ha indikationer på kartellbildning, skulle detta ha anmälts till rättsvårdande myndigheter. I annat fall får man låta bli att komma med grova insinuationer i Sveriges största morgontidning." Att nya moderna läkemedel äventyrar en god vård för alla håller man inte med om. Problemet är snarare att nya läkemedel används allt mindre och patienter får inte tillgång till nya behandlingar trots stora … Läs mer

EU sent med stimulans till forskning kring sällsynta diagnoser

Marknaden för särläkemedel, som används för att behandla sällsynta sjukdomar, är mer begränsad än marknaden för läkemedel som används mot folksjukdomar. Eftersom patienter med sällsynta sjukdomar har samma rätt till behandling som andra patienter har olika stimulansåtgärder för utveckling av särläkemedel satts in. Först ut var USA 1983, Japan 1993 och Australien år 1997. EU beslutade först den 16 december 1999 (Europaparlamentet) och 27 april 2000 (EU-kommissionen) om en gemensam policy för särläkemedel för sina medlemsländer. Då gjordes en del förenklingar i regelverket för att stimulera till utveckling av fler särläkemedel. De är: Ensamrätt inom EU i tio år. Kostnadsfri eller reducerad avgift för vetenskaplig rådgivning. Kostnadsfri eller reducerad avgift för godkännande. Kostnadsfri inspektion före godkännande. Centralt godkännande i EU. Företräde till EU:s forskningsprogram inom de så kallade ramprogrammen (läs … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Vissa patienter har annorlunda behov än andra

Om Karolina Antonov

Karolina Antonov arbetar
på LIF, bransch-
organisationen för
de forskande läkemedelsföretagen
och är Chef för LIF policyfrågor

Patienter med svåra eller livshotande sällsynta sjukdomar måste få rimlig tillgång till behandling. Det är ett angeläget mål för en sjukvård som ska ha ett människovärdes- och solidaritetsperspektiv. Patienter med sällsynta sjukdomar kan få vänta mycket länge på rätt diagnos, och tillgången till högkvalitativ vård för dessa ovanliga sjukdomar varierar kraftigt över landet. Ett problem är att läkemedlen för denna grupp patienter, så kallade särläkemedel, inte riktigt passar in i det nuvarande svenska systemet. Vi kan i tidningar läsa om oroliga patienter som blir beroende av enskilda landstings beslut om särskild finansiering sedan det statliga Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) fattat beslut om att vissa särläkemedel inte ska omfattas av läkemedelssubventionen. Priset för särläkemedel blir oftast högre än priset på andra läkemedel eftersom det finns få patienter att sprida utvecklingskostnaderna på. Den totala kostnaden … Läs mer

Ska särläkemedel prissättas på samma sätt som andra läkemedel?

I Sverige används samma bedömning vid prissättning på särläkemedel, läkemedel som används på sällsynta diagnoser, som för ändra läkemedel. Men frågan är om denna form av prissättning är den bästa för att stimulera till utveckling av nya särläkemedel. Värdebaserad prissättning innebär att ett läkemedels förväntade effekt på befolkningen väger tungt när priset för läkemedlet ska fastställas. Tanken är att priset ska avspegla mervärdet hos behandlingen. Läkemedlets kostnadseffektivitet, mätt som kostnad per qaly, kvalitetsjusterade extra levnadsår, vägs samman med behovs- och solidaritetsprincipen av TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, den myndighet som fastställer priset på läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen. Dessa frågor diskuteras i en ny rapport från IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi. Författare till rapporten är Ulf Persson och Marianne Svensson. En sjukdom delas upp i flera I takt med … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Sverige behöver en sammanhållen politik för sällsynta sjukdomar

Om Karolina Antonov

Karolina Antonov arbetar
på LIF, bransch-
organisationen för
de forskande läkemedelsföretagen
och är Chef för LIF policyfrågor

EU:s regler för läkemedel mot sällsynta sjukdomar är en framgångssaga som bidragit till att det idag kommer i genomsnitt sex nya så kallade särläkemedel per år. Denna utveckling ger personer med sällsynta sjukdomar ökad möjlighet att få god vård på liknande villkor som alla andra i samhället. En möjlighet som tidigare ofta saknats. Den svenska debatten kring särläkemedel bör fokusera på hur vi ska hantera de möjligheter som EU-reglerna ger i syfte att kunna säkerställa en jämlik tillgång till diagnos och behandling av sällsynta sjukdomar. Under senare tid har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) fattat uppmärksammade beslut om att särläkemedel inte ska omfattas av högkostnadsskyddet. Nu senast uteslöts läkemedel mot Gauchers sjukdom trots att de tidigare omfattats av både läkemedelsförmånen och en solidarisk finansiering mellan landstingen. Det leder till frågan om det i praktiken finns en viss förutbestämd prisnivå för … Läs mer