Hur snabbt är en lagom snabb introduktion av nya läkemedel?

Den optimala introduktionen av ett nytt läkemedel är en kombination av tidig introduktion hos patienter med medicinsk nytta av behandlingen och att sjukvården hinner dokumentera hur effektivt och säkert läkemedlet är. Därmed går det att utvärdera det nya läkemedlets plats i sjukvården och man hinner upptäcka eventuella säkerhetsrisker innan alltför många patienter har behandlats. Idag är introduktionen av nya läkemedel allt annat än optimal. Allt färre patienter får ta del av de senast godkända och mest effektiva läkemedlen. Under perioden 2001-2003 introducerades 57 nya läkemedel i Sverige. Tre år efter introduktionen var den totala försäljningen av dessa cirka 2 miljarder kronor, eller 35 miljoner kronor per nytt läkemedel i genomsnitt. Under perioden 2007-2009 lanserades 54 nya läkemedel. Den sammanlagda försäljningen av dessa var efter tre år cirka 1 miljard kronor, eller 19 miljoner kronor igenomsnitt. Under millenniets första decennium har … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Mats Eriksson och Carl Borrebaeck får utmärkelse för forskning och vårdkvalitet

Sjukvårdspolitikern Mats Eriksson och professor Carl Borrebaeck får en utmärkelse från Forska!Sverige för sitt ”gedigna engagemang i klinisk forskning och kvalitet i vården”. De får ta emot sina utmärkelser vid Forska!Sverige-dagen den 26 september 2012. Mats Eriksson (M) är regionråd i Halland och ordförande för sjukvårdsdelegationen i SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. I tidningen Hallandsposten motiverade Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare i stiftelsen Forska!Sverige utmärkelsen med att Mats Eriksson talar varmt om nyttan av forskning och att han har varit med om att driva fram de nationella kvalitetsregistren i Sverige. Hans engagemang och långa perspektiv framåt är ovanligt bland sjukvårdspolitiker inom landsting och regioner, enligt Anna Nilsson Vindefjärd. Mats Eriksson säger att han blev både mycket överraskad och glad över utmärkelsen. – Vi politiker har ett stort ansvar för kvaliteten i vården och för att nya … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Mer individualiserade läkemedel ger högre pris

När prislappen för det nya läkemedlet Zytiga mot spridd prostatacancer hamnade på 1000 kronor om dagen blev det en livlig debatt. Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, hävdade att företaget Janssen ville ha för mycket betalt och sade nej till att Zytiga skulle ingå i läkemedelssubventionen. En del sjukhus och landsting valde att ändå behandla patienter genom att betala behandlingen inom klinikernas läkemedelsbudgetar. Men andra landsting sade nej till behandling och lade därmed över på den enskilde patienten att själv betala cirka 30 000 kronor i månaden för Zytiga. Det kostar flera miljarder kronor att utveckla ett nytt läkemedel. En del av förklaringen är att kraven från myndigheterna på dokumentation av medicinsk effekt, biverkningar och hälsoekonomiska konsekvenser generellt sett ökar. En annan är att många ”enkla” lösningar på medicinska problem redan är utforskade och att det nu behövs mer forskning och kliniska prövningar för … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Bättre kvalitetsregister bra för både vård och forskning

Kvalitetsregister kan bidra till bättre vård och ökad livskvalitet för Sveriges patienter. Med hög kvalitet på registren och professionell användning av registerinformation kan sjukvården få en systematisk återkoppling av verksamheten. Registrens information är också värdefull för forskning och industrins utveckling av nya metoder och läkemedel. För att stärka kvalitetsregistren träffades en överenskommelse om Nationella kvalitetsregister mellan staten och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, i september 2011. Överenskommelsen innehöll en ökad nationell finansiering av de nationella registren. Denna kompletterades i mars 2012 med en överenskommelse mellan SKL, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Swedish Medtech och SwedenBio om former för samverkan mellan industrin och de enskilda kvalitetsregistren. Utgångspunkten i den särskilda överenskommelsen är att en god samverkan med industrin leder till bättre vård. Formerna för samverkan ska … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Är priset på läkemedel problemet?

Om Anders Blanck

Anders Blanck är
VD på LIF, bransch-
organisationen för
forskande läkemedels-
företag verksamma i Sverige.

Myten om skenande läkemedelskostnader är envis. Även när sjukvårdens beslutsfattare får svart på vitt om att totalkostnaderna inte skenar, och även när de inser att läkemedelens andel av de totala sjukvårdskostnaderna minskar i Sverige – även då kommer de envist tillbaka till att ”priserna är problemet”. Gärna med exempel från ett väl valt exempel på en viss grupp läkemedel, eller kanske med exemplet från ett enda läkemedel som anses vara för dyrt.  ”Vi vill gärna använda nya läkemedel – om de är tillräckligt bra. Men de får inte kosta för mycket. Vi vill bara betala mer för verklig innovation”. Ungefär så kan man sammanfatta det vi möter när vi visar på den drastiskt sjunkande användningen av nya läkemedel i Sverige. Jag tror inte riktigt längre på den påstådda viljan att använda nya bättre behandlingar, bara de var lite billigare. För verkligheten ser ut så här: de gamla generiska läkemedlen är verkligen mycket … Läs mer

Med dialog och nätverkande ger Sörmland bra vård till länets diabetiker

Samarbete är ett nyckelord för en framgångsrik diabetesvård. Samarbete mellan sjukvård och patient, mellan olika geografiska områden, mellan primärvård och sjukhusvård, mellan olika yrkesgrupper och inte minst mellan sjukvård och politiken. I Sörmland arbetar man sedan länge på detta sätt. Lars Steen är överläkare med lång erfarenhet av sjukvård i Sörmland i allmänhet och diabetesvård i synnerhet. För närvarande är han även ordförande i läkemedelskommittén i Sörmland. Centrala uppgifter tar större delen av hans arbetstid, men det är viktigt för honom att hålla kontakten med patienter och kollegor ute i vården. – En dag i veckan arbetar jag på en vårdcentral i Eskilstuna, men har också regelbunden kontakt med medicinkliniken på Mälarsjukhuset. Det är det bästa sättet att se hur vården utvecklas och att tidigt upptäcka när något inte fungerar så bra, säger Lars Steen. Sörmlands diabetesvård ligger bra till i jämförelse med … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Tillfrisknandet gör halt när patienten skrivits ut från sjukvården

Den medicinska kvaliteten i svensk sjukvård ökar. Det gäller framför allt vården av patienter så länge de befinner sig inne på sjukhuset. Men när patienten lämnat sjukvården och ska fortsätta tillfrisknandet i hemmet går utvecklingen långsammare. Sverige har deltagit i en internationell utvärdering, ”International Health Policy Survey”, av sjuka vuxna, det vill säga personer som har ett större behov av vård än befolkningen i stort. Studien genomfördes även i tio andra länder; Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA. Ett område där Sverige ligger sämre till, jämfört med övriga länder i studien, är så kallad koordinering av vården. Det handlar om hur effektivt information överförs till och förstås av patienten – något som påverkar kvaliteten på patientens egenvård. Sämre koordinering leder till sämre kvalitet, osäkra och mindre nöjda patienter. Färre svenskar … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Små styrande effekter av fritt vårdval hittills

En tanke med det obligatoriska fria vårdvalet i primärvården är att patienter ska välja vårdgivare efter medicinsk kvalitet. Men närhet och rykte är viktigare när patienterna väljer vårdgivare. Små mottagningar med hög läkartäthet får högre kvalitetsbetyg av patienterna än stora mottagningar med mindre läkarbemanning. Alliansregeringen genomförde att alla landsting och regioner från och med 2010 skulle erbjuda fritt vårdval för patienter i primärvården. I augusti 2010 hade antalet vårdcentraler och andra primärvårdsmottagningar ökat med 23 procent till 1205 stycken enligt Konkurrensverket. Nästan samtliga nya vårdenheter drivs i privat regi. Patientens inflytande skulle stärkas dels genom möjligheten att välja vårdgivare, dels genom att pengar följde med patienten till den utvalda vårdgivaren. I rapporten ”Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård” från myndigheten Vårdanalys, har Ulrika Winblad, David Isaksson och Patrik Bergman … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.