Att väntetiderna har blivit kortare för de första fem cancerdiagnoserna (se faktaruta) såg man redan efter första halvåret 2016. När data nu har sammanställts för hela 2016 fortsätter den gynnsamma trenden, även om utfallet för några diagnoser tycks ha blivit något sämre under det andra halvåret. Något färre patienter påbörjade sin behandling inom de rekommenderade tidsramarna. Samtidigt ökade andelen för andra diagnoser.
– Skillnaderna mellan det första och andra halvåret är dock små. Det viktiga är att väntetiderna sammantaget har blivit kortare jämfört med tidigare år, säger Gunilla Gunnarsson, ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan och cancersamordnare vid SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
Ett exempel är prostatacancer. År 2015 dröjde det 174 dagar tills prostatakörteln hade opererats bort hos hälften av högriskpatienterna. Under 2016 hade hälften av dem som genomgått ett standardiserat vårdförlopp opererats inom 60 dagar, som är den rekommenderade tidsramen.
Endast 1 procent av män med prostatacancer av låg- och medelrisktyp fick sin diagnos inom rekommenderade 28 dagar under 2014–2015. Av dem som genomgick standardiserade vårdförlopp 2016 fick 51 procent sin diagnos inom 28 dagar.
Inte exakt jämförbara data
En reservation är att siffrorna för väntetider inte alltid är helt jämförbara. Väntetider för 2014–2015 gäller oftast från remiss medan mätningen vid standardiserat vårdförlopp startas när välgrundad misstanke är uppfylld.
– Men i praktiken ligger ofta mätpunkterna så nära varandra att de är relevanta när man vill jämföra förändringar i väntetider. Data från 2014 inkluderar också en större patientgrupp än väntetidsdata från standardiserade vårdförlopp, säger Gunilla Gunnarsson.
Det är stora skillnader mellan landstingen. I Dalarna inleddes behandling mot högriskprostatacancer hos minst åtta av tio män inom maximala ledtiden 60 dagar. I Östergötland var det knappt fyra av tio.
Tidigare har inte alla män som ska utredas för prostatacancer omfattats av standardiserade vårdförlopp. Detta berodde bland annat på att för vissa PSA-värden omfattade vårdförloppsutredningen endast män med symptom av tumören. Sedan den 1 januari 2017 gäller inte detta krav längre; ett förhöjt PSA-värde är numera tillräcklig grund för att inleda ett standardiserat vårdförlopp.
– Det innebär att praktiskt taget alla män med prostatacancer nu omfattas av standardiserade vårdförlopp, säger Gunilla Gunnarsson.
Tre nya vårdförlopp
I början av 2017 fanns standardiserade vårdförlopp i drift för 18 diagnoser. Under året införs ytterligare tio och dessutom tas underlag fram för tre diagnoser som preliminärt ska införas 2018: buksarkom, vulvacancer och neuroendokrina tumörer. Det innebär att mer än 90 procent av nya cancerpatienter omfattas av något vårdförlopp.
Gunilla Gunnarsson ser inte behov av någon ytterligare större utökning av antalet diagnoser. De vanligaste formerna av cancer är täckta och upplägget passar inte för de mest ovanliga cancerdiagnoserna med få patienter.
För att öka andelen patienter som tas in i standardiserade vårdförlopp behöver sjukvården bli bättre i vissa avseenden. Primärvården måste vara aktiva deltagare och RCC satsar i år särskilt på att få dem med. Brister i kodning och registrering är några faktorer som bromsar redovisningen. De generella svagheterna i sjukvårdens IT-struktur är en faktor som är svårare att åtgärda i det korta perspektivet. Att få olika IT-system att kommunicera både inom och utanför sjukhusen är en sedan länge känd akilleshäl.
Ambitionen är inte att alla patienter som får en viss cancerdiagnos ska ha utretts enligt standardiserat vårdförlopp.
– Målet är att 70 procent av patienterna inom aktuella diagnoser ska omfattas år 2020. För en del patienter kommer samsjuklighet eller andra omständigheter göra att de inte kan utredas enligt standardiserat vårdförlopp, säger Gunilla Gunnarsson.