Erfaren chef och forskare blir ny chef för Sahlgrenska

På baksidan av det stora universitetssjukhuset, i kanten av Änggårdens botaniska trädgård, ligger en vit trädgårdsmästarvilla från 1920-talet. Här har Ann-Marie Wennberg sitt kontor sedan drygt en månad tillbaka. Men snart är det dags att flytta vidare till ledningsstaben inne på sjukhusområdet. I augusti tillträder hon som ny sjukhuschef efter Barbro Fridén, som efter drygt tre år valt att lämna sitt uppdrag för att istället driva sjukhus i Förenade Arabemiraten.

Svaret på frågan om det var självklart att tacka ja till att bli chef för ett av norra Europas största sjukhus, dröjer något. Ann-Marie Wennberg sitter tyst en stund innan hon svarar.

– Det är klart att jag tog mig en funderare. Det är ett stort ansvar, samtidigt ser jag en stor möjlighet att få använda mig av den kompetens och erfarenhet som jag skaffat mig genom åren.

Van vid att leda

Ann-Marie Wennberg är van vid utmaningar och att arbeta under hård press. Sedan hon började på Sahlgrenska universitetssjukhuset för drygt 25 år sedan, har hon axlat tunga chefsposter och fått en stor insyn i många av sjukhusets verksamhetsområden.

Hon har varit läkarchef, verksamhetschef och områdeschef. Sahlgrenska universitetssjukhuset är organiserat i sex områden (kallas på många andra sjukhus för divisioner). I juni i år blev Ann-Marie Wennberg chef för område 5, som omfattar tio verksamhetsområden där bland annat bild- och interventionscentrum samt operation, kirurgi och intensivvård ingår. Dessförinnan var hon chef för område 2, som bland annat omfattar vuxenpsykiatri, akutsjukvård och intensivvård. I flera år har hon suttit i sjukhusets ledningsgrupp och arbetat nära den sjukhusdirektör hon nu ska efterträda.

Förutom en gedigen erfarenhet av chefskap, har hon också länge haft en fot i akademin. Sedan 2010 har hon varit adjungerad professor och förra året fick hon en full professur i dermatologi och venereologi.

– Det är en klar fördel att ha akademisk kompetens på ett universitetssjukhus, särskilt på ledningsnivå. Jag har under mina år som forskare och professor skaffat mig ett stort nationellt och internationellt nätverk och jag har goda kontakter med näringslivet. I framtidens hälso- och sjukvård behöver vi se en större och bredare samverkan om vi ska klara de utmaningar vi står inför.

Hennes forskningsområde har handlat om olika former av hudcancer och hur sjukdomar som malignt melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer, kan upptäckas, förebyggas och behandlas bättre. Avhandlingen från 1999 handlade om fotodynamisk terapi (eller PDT). Vid den tiden var metoden nydanande. I dag är det en väletablerad och effektiv behandling mot ytlig skivepitels- och basalcellscancer. Metoden som även används vid hudcancer efter organtransplantation och vid behandling av svår akne, innebär att man tar hjälp av kroppens eget enzymsystem för att förstöra tumörceller.

Tuffa utmaningar

När hon i augusti tar över som sjukhuschef axlar hon en lång rad utmaningar i form av ökade kostnader. Ann-Marie Wennberg är exempelvis starkt kritisk till det nuvarande finansieringssystemet för läkemedel.

– Många av de nya läkemedelsbehandlingarna är till stor nytta för patienterna och för samhället, men notan hamnar på ett olyckligt sätt i vården. Vi behöver hitta en bättre fördelning av kostnaderna och se helheten.

Under förra året hade sjukhuset även en stor tillströmning av patienter. Alltfler söker vård akut och de senaste åren har antalet besök ökat med cirka 4 procent per år. I höstas meddelade sjukhusledningen att besparingsåtgärder måste vidtas; en av åtgärderna var att inte återbesätta cirka 200 tjänster. En hög produktion och arbetsbelastning har gjort det svårt att behålla och rekrytera vårdpersonal. Bristen på vårdplatser har tvingat avdelningar att stänga, operationer att ställas in; många anställda upplever situationen som ohållbar och patientosäker, enligt en undersökning gjord av Sjukhusläkarföreningen.

– När det gäller strykningar på operation måste detta utredas närmare. Det kan bero på det ökade akuta inflödet samt att patienter uteblir, kanske för att patienterna har svårt att nå sjukhuset för av- och ombokningar. Här behövs exempelvis andra IT-lösningar.

Det finns också ett tillgänglighetsproblem i den öppna vården som innebär att vårdplatser inte kan frigöras. Hittills i har 6,4 procent av alla vårdplatser på Sahlgrenska universitetssjukhuset varit belagda med så kallade medicinskt utskrivningsklara patienter. Här behöver samarbetet stärkas med kommunerna.

Ann-Marie Wennberg välkomnar Göran Stiernstedts utredning med förslag till en mer effektiv sjukvård.

– Jag tycker att hans förslag är inspirerande. Sjukhusen är ju inga isolat, vi behöver ha ett starkt och nära samarbete även med närsjukvården och primärvården.

Unikt för Västra Götalandsregionen, menar hon, är att all sjukvård är samlad under samma ledning. Och samtliga sjukhuschefer i regionen är representanter i samma koncernledning.
– Det innebär att vi träffas regelbundet och har en närhet tillvarandra, vilket är bra för regiongemensamma beslut.

Samverkan och nätverk

Ann-Marie Wennberg återkommer flera gånger under intervjun till behovet av samverkan och att tydliggöra vårdens uppdrag och se till att optimera och effektivisera processer. Själv är hon en av initiativtagarna till Framtidens vårdavdelning som startade på våren 2014, ett samverkansprojekt mellan Västra Götalandsregionen, Chalmers, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Avdelningen med 14 vårdplatser är en slags testbädd där man vill utarbeta nya arbetsmetoder och hitta ett mer effektivt och patientsäkert arbetssätt. Det handlar bland annat om att förebygga dubbelarbete, fokusera på patientnyttan och skapa förändringar som kan leda till ett mer resurseffektiv arbetssätt. Det handlar också om att stärka teamet, hitta smartare lösningar för administration och IT, samt att öka patienternas insyn och delaktighet.

– Vi tror mycket på det här sättet att arbeta. Genom att kartlägga tidstjuvar och se till att vi använder våra resurser optimalt, kan vi skapa en struktur som stimulerar till en bättre arbetsmiljö och arbetsglädje, vilket är helt avgörande om vi ska lyckas rekrytera kompetent personal.

I framtiden kommer vi sannolikt att få se fler centrumbildningar, menar Ann-Marie Wennberg och lyfter som exempel fram SkinResQU, en centrumbildning där hon sitter med i styrgruppen.

– Det är ett framgångsrikt exempel på det vi kallar Triple Helix, det vill säga en nära samverkan, i det här fallet mellan sjukvård, industri samt forskare vid akademin och Chalmers för att utveckla ännu bättre och metoder och behandlingar inom hudcancer och hudallergier.

Processer med patientfokus

Hon lyfter även fram personcentrerad vård och värdebaserad vård som exempel på framgångsrika processer som startats på SU. Ann-Marie Wennberg menar att de är helt nödvändiga för att utveckla framtidens hälso- och sjukvård. Några grafer hon plockar fram illustrerar hur antalet patienter i slutenvården stadigt sjunker.

– Det är tack vare att de får sin behandling i öppenvården och att samarbetet mellan slutenvård och öppenvård förbättrats. Vi ser även att antalet sjukdomsåterfall sjunker.
En viktig uppgift är också att rekrytera framtidens chefer och ledare, och att renodla deras uppdrag.

Prioritera och fokusera är två nyckelord som Ann-Marie Wennberg återkommer till.

– Vi behöver se till att utveckla fler stödfunktioner så att vår personal får avlastning och kan arbeta mer med sin kärnverksamhet. Vi behöver också bli bättre på logistik för en effektivare resursanvändning, vi arbetar nära forskare på bland annat Chalmers och Handelshögskolan kring dessa frågor.
Det är många utmaningar som väntar, men också många möjligheter, menar Ann-Marie Wennberg. Det kommer att krävas flera år på posten som sjukhusdirektör för att hinna genomföra de struktur- och organisationsförändringar som är nödvändiga för framtiden.

– Jag skulle vilja se att vi är det internationellt ledande universitetssjukhuset och att vi är en attraktiv arbetsplats. Jag ser också värdet av att vi har ett nära samarbete med näringslivet. Vi har flera framgångsrika industrier här. Vid sidan av Astra har vi exempelvis Getinge, Mölnlycke och SCA. Vi har också Gothia Forum, MedTech West och Sahlgrenska Science Park som i samarbete med sjukvården och akademin kan stärka Life Science och klinisk forskning i regionen, säger Ann-Marie Wennberg.