Så kallad värdebaserad prissättning är en hörnsten när pris ska sättas på nya läkemedel som ska kunna subventioneras genom högkostnadsskyddet. Den bygger på hälsoekonomiska analyser av medicinska och samhällsekonomiska konsekvenser. På så sätt kan ett läkemedel som ökar arbetsförmågan och minskar kostnaderna för sjukskrivning motivera ett högre pris än ett läkemedel som ger små förbättringar jämfört med tidigare behandlingar. Det pris som ska gälla fastställs av TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, och är detsamma i hela landet.
De läkemedel som används på sjukhusen upphandlas av landstingen och eftersom förutsättningarna ser olika ut från fall till fall kan priset på ett läkemedel variera.
Otydligare gräns
Tidigare fanns det en tydligare gräns mellan upphandlade sjukhusläkemedel och läkemedel som förskrevs på recept i primärvården och med ett pris fastställt av TLV. Idag är uppdelningen inte lika tydlig. Fler läkemedel, som tidigare gavs på sjukhus, kan administreras av patienter själva i hemmet och därmed förskrivas på recept. Dessutom ställer det så kallade Cimziafallet (se faktaruta) nya frågor kring prissättningssystemet.
Det finns en ökad strävan att patienter ska få tillgång till nya effektiva läkemedel. Därför utvecklas former för snabbare introduktion, ordnat införande, utan att patienter utsätts för ökade risker.
Även detta blir en utmaning för prissättningen. För hur ska "rätt pris" kunna fastställas innan det finns tillräckligt med hälsoekonomiska data? I framtiden kanske priset på nya läkemedel kommer att ändras flera gånger, både uppåt och nedåt, i takt med att mer information om kostnadseffektiviteten samlas in.
Så vad är egentligen "rätt pris" på läkemedel? Sofia Wallström, nuvarande generaldirektör för TLV, ägnade frågan stort utrymme i sin Läkemedels- och apoteksutrednings första delbetänkande 2012.
Och nu är det dags att utreda frågan igen efter att sjukvårdsminister Gabriel Wikström har aviserat direktiv till en ny utredning om prissättning och finansiering av läkemedel till sommaren 2016. Ministerns uttalade avsikt är att utveckla det nuvarande systemet och inte skapa ett nytt.
Långsiktig stabilitet
Inför den nya utredningen har LIF, de forskande läkemedelsföretagen några önskemål.
– Huvudmålet för prissättning och subventionssystem måste vara att patienter får en snabb och jämlik tillgång till de läkemedel de behöver. Att systemet är långsiktigt stabilt och förutsägbart är också mycket viktigt för våra medlemsföretag. Det är särskilt angeläget för att Sverige – som ett litet land - ska kunna vara en fortsatt attraktiv marknad i den internationella konkurrensen, säger Karolina Antonov, analyschef på LIF.
Runt om i Europa sker en liknande diskussion om framtidens system för prissättning av läkemedel. Lyckas Sverige att utveckla den värdebaserade prissättningen genom en tydligare koppling till faktiska behandlingsresultat och hälso- och sjukvårdskostnader kan Sverige fortsätta att vara ett intressant land.
– Kan vi utveckla vårt system till att även få till en kunskapsbaserad riskdelning mellan de offentliga finansiärerna och företagen när nya läkemedel introduceras kan det ge en välbehövd stimulans till hela den svenska Life Science-sektorn, säger Karolina Antonov.