Att ambulansen kommer snabbt är viktigt vid akut hjärtsjukdom.
Hjärt-kärlsjukdomar har under många år minskat i Sverige tack vare livsstilsförändringar och nya behandlingar, exempelvis ballongvidgning och olika former av sekundärprevention. Men allt går inte åt rätt håll. En förändrad befolkning och nya vanor gör att den positiva utvecklingen riskera att vända. Det befarar Hjärt-Lungfonden som i Hjärtrapporten efterlyser bättre vård och större satsningar på forskning för att möta utmaningarna.
– Vi tror att sjukdomarna håller på att ändra karaktär. Hittills har vi lyckats bra med behandling med bland annat statiner, men nu ser vi allt fler patienter komma tillbaka med en ny hjärtinfarkt eller stroke. Det verkar som att sjukdomen blir behandlingsresistent. När vi trycker ner en riskfaktor kan människor leva längre, och då hinner andra riskfaktorer utvecklas som varit dolda och som vi inte har någon behandling för, säger Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet och ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.
Mer forskning behövs
En sådan ny riskfaktor skulle kunna vara störningar i kroppens kapacitet för att reparera skador i kärlväggarna. Om skadorna består efter en infarkt eller stroke, är risken stor för ny proppbildning. Enligt Jan Nilsson krävs mer forskning för att kartlägga de mekanismer som driver sjukdomen, och i förlängningen utveckla nya läkemedel. Han betonar också behovet av forskning kring hjärtsvikt, en åkomma som det inte finns någon effektiv behandling för och som dubbelt så många svenskar förväntas leva med om tjugo år.
Hjärt-Lungfonden anser nu att staten bör fördubbla de offentliga investeringarna i medicinsk forskning i stort. Man påpekar att vårdkostnader står för 11 procent av BNP, samtidigt som knappt 0,2 procent används till investeringar i medicinsk forskning.
Följer inte rekommendationer
För några decennier sedan levde betydligt fler svenskar än i dag med högt kolesterol, och många fler var rökare. De riskfaktorerna har minskat kraftigt, men det finns andra som ökar: högt blodtryck, övervikt och fetma.
En av fem svenskar beräknas ha förhöjt blodtryck, och över hälften procent av befolkningen klassas som överviktig eller fet. I Hjärtrapporten påpekas också att dagens hjärtinfarkter är mindre och därför svårare att upptäcka än förr, vilket kan kräva nya typer av behandling.
Hjärt-Lungfonden vill nu att folkhälsominister Gabriel Wikström, forskningsminister Helene Hellmark Knutsson och landstingen genomför konkreta åtgärder för att förbättra situationen. Det handlar om satsningar på prevention och eftervård, men också att vården ska följa den forskning och de behandlingsriktlinjer som redan finns.
Forskning visar att strokedrabbade som får propplösande läkemedel har större chans att återhämta sig, ändå får bara 12 procent av strokepatienter den behandlingen. Och trots att Socialstyrelsen rekommenderar att alla personer med förmaksflimmer och ytterligare en riskfaktor för stroke behandlas med blodförtunnande medel, så är det inget landsting som når upp till målet att behandla 80 procent av patienterna med förmaksflimmer.
– Utvecklingen mot bättre behandlingar för stroke är relativt ny, och vi vet att det alltid tar tid för nya metoder att slå igenom i vården. Samtidigt är det viktigt att skynda på utvecklingen, för det räddar liv, säger Jan Nilsson.
Han jämför med när Socialstyrelsen slog fast riktlinjer för hjärtsjukvården. Då gick utvecklingen först långsamt, men fick fart när de nationella kvalitetsregistren började publicera jämförelser mellan olika sjukhus.
– Då tog det skruv. Man såg över sina rutiner, för ingen ville ju bli uthängd i de där jämförelserna. Kvalitetsregistret för stroke är inte lika väletablerat som det för hjärtsjukvård, men det är ju under utbyggnad nu. Jag tror att ett bättre utnyttjande av jämförelsematerialet där verkligen skulle göra skillnad, säger Jan Nilsson.
Snarkning ökar hjärt-kärlrisk
Hjärt-kärlsjukdomar är Sveriges vanligaste dödsorsak. Förra året stod sjukdomsgruppen för 35 procent av alla dödsfall, att jämföra med exempelvis 24 procent för cancersjukdomar. I Hjärtrapporten lyfts också fakta om bland annat hjärt-kärlsjukdomars utbredning i befolkningen, och om mindre kända riskfaktorer. Tandlossning ökar risken för att dö i hjärtinfarkt, och ny forskning visar att snarkande kvinnor som upplever stark trötthet löper en fördubblad risk för hjärtsvikt.
Risken för hjärt-kärlsjukdomar är överlag högre för människor i förortsområden än i innerstaden, och vården är långtifrån jämlik i landet. Bland annat var det 2014 över 70 procent av patienterna med förmaksflimmer i Västmanland, Halland och på Gotland som hämtade ut blodproppsförebyggande läkemedel, medan bara 56 procent gjorde det i Jönköping. Inget landsting nådde alltså upp till Socialstyrelsens mål på 80 procent.