Det är Socialstyrelsen som har regeringens uppdrag att se över vilka vårdområden som passar för nationell högspecialiserad vård. Den högspecialiserade vården ska bedrivas vid högst fem enheter i landet. De tre vårdområden som nu föreslås rör alla komplex och sällan förekommande kvinno- och förlossningsvård.
– Det är inte avgörande men har varit betydelsefullt. Det har också lyfts av patientföreträdarna, och att de förespråkat detta har varit ett tungt vägande skäl. Vi ville prova vår arbetsprocess på områden med olika karaktär, till exempel diagnostik, medicinsk behandling och rehabilitering, säger Kristina Wikner, chef för enheten för högspecialiserad vård vid Socialstyrelsen.
Komplicerad vård vid endometrios
Avancerad kirurgi vid endometrios, som innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern, är ett av de områden som föreslås som nationell högspecialiserad vård. Enligt sakkunniggruppen som analyserat behovet är den här sortens vård komplicerad och kräver multidisciplinär kompetens. Det innebär att den grupp som möter och behandlar endometriospatienter helst ska bestå av såväl gynekologer och kolorektalkirurger som urologer, barnmorskor och fysioterapeuter.
De fem vårdenheterna som föreslås ska huvudsakligen ägna sig åt den avancerade kirurgin, medan patientens hemmaklinik får ta sig an planering innan operation och den postoperativa vården. Sakkunniggruppen konstaterar i sitt underlag till beslut att en centralisering av den avancerade kirurgin att det blir ett effektivare användande av hälso- och sjukvårdens resurser i och med att färre enheter behöver bygga upp en komplex verksamhet och investera i dyr utrustning. I dagsläget utförs omkring 250 endometriosoperationer per år i Sverige, men behovet antas vara betydligt större.
– Det kan vara dubbelt så stort. Vi har varit lite konservativa i vår uppskattning av behovet. Att centralisera den här kirurgin känns jätteviktigt eftersom man bygger kompetens i nivå med avancerad tumörkirurgi. Också ur fertilitetsbevarande aspekt är det viktigt med högspecialiserad vård, man ska inte operera onödigt mycket, säger Matts Olovsson, professor vid Uppsala universitet och ordförande i sakkunniggruppen.
Tanken är att laparoskopi – titthålskirurgi – ska vara den dominerande metoden för behandling vid de fem föreslagna vårdenheterna men också robotkirurgi kan komma ifråga. Det som gör endometrioskirurgin komplicerad är att patienterna kan ha sammanväxningar och ärrvävnad på olika ställen i tarm- eller urinblåseväggen, på baksidan av livmodern eller mellan slidan och ändtarmen.
Det pågår en hel del forskning kring endometrios i Sverige men anslagen är förhållandevis små och många enheter har inte tillräckligt patientunderlag. Sakkunniggruppen bedömer att den eftersatta forskningen på avancerad endometrioskirurgi kan utvecklas på de fem nationella vårdenheterna.
Tumörer vid graviditet
De två andra områdena som föreslås för högspecialiserad vård är trofoblastsjukdomar och avancerad fostermedicin. Trofoblastsjukdomar är ett samlingsnamn för tumörer som kan uppstå i samband med graviditet. Avancerad fostermedicin innebär diagnostik och andra medicinska åtgärder i fosterstadiet. Det innefattar till exempel den ovanliga kirurgiska åtgärden Exit som är en avancerad form av kejsarsnitt där fri luftväg för fostret säkerställs.
Underlagen från de tre sakkunniggrupperna går nu ut på remiss. När remisstiden är slut den 6 maj ska Socialstyrelsen ta beslut om de tre vårdområdena ska bli tillståndspliktig nationell högspecialiserad vård, och hur många enheter i landet som ska få bedriva vården. Därefter kommer regionerna att kunna ansöka om tillstånd. Kristina Wikner hoppas att de första tillståndsbesluten ska kunna ges i december i år.