Om sannolikheten för att verkliga förändringar genomförs står i relation till i vilken grad parter med mandat att förändra är överens om problembild och lösningar, går nog Sverige en ljusare framtid till mötes inom Life Science-området. För även om den rapport som strategikonsulten Patric Källman presenterade på seminariet pekar ut en rad hinder för samverkan var uppslutningen stor kring att dessa ska ersättas med incitament.

Prioriterat område för regeringen

Helene Hellmark Knutsson
Helene Hellmark Knutsson

Helene Hellmark Knutsson lyfte fram att en starkare Life Science-sektor är ett prioriterat område för regeringen. En rad konkreta frågor kring samverkan mellan olika parter hanteras av samordnaren Anders Lönnberg, och i innovations- och forskningspropositionen nästa höst väntas satsningar på universitetsforskningen. Till detta kommer de stora infrastruktursatsningar som den förra regeringen beslutade om som nu fullföljs: SciLifeLab, ESS och MAX IV. En utredare jobbar samtidigt med de mer mjuka frågor som seminariet tog upp: hur man ska underlätta för den enskilde att röra sig mellan olika aktörer. Helene Hellmark Knutsson pekade på vikten av att underlätta karriärvägar för yngre forskare: – Vi behöver se till att vi har en växt underifrån och utifrån. Vi behöver öka internationaliseringen och få loss nästa generations forskare. Det behövs en attraktivitet inom Life Science så vi kan locka hit internationella forskare hellre i början av deras karriär än i slutet. Vi behöver skapa kompletta kunskapsmiljöer där akademisk forskning, industri och verksamhet kan mötas. Vi måste också våga öka risktagandet inom forskningen och våga misslyckas, sade Helene Hellmark Knutsson.

Individuellt perspektiv

Rapporten som presenterades, Samverkan mellan akademi och näringsliv, har ett individuellt perspektiv. Den analyserar vilka hinder som finns för den enskilde forskaren eller läkaren att samverka och att röra sig mellan akademin, näringslivet och hälso- och sjukvården, samt hinder för att kommersialisera forskningen. Det är den fjärde i en serie rapporter från Vasco Advisers som analyserar Life Science-sektorn i Sverige och internationellt ur olika perspektiv. De tidigare tre rapporterna har jämfört hur fem olika länder agerat för att förbättra innovationsklimatet, analyserat de pågående globala förändringarna inom läkemedelsbranschen, samt granskat vilka framgångsfaktorer som ligger bakom att Cambridge i Storbritannien utvecklats till ett världsledande Life Science-kluster. Ett tema i diskussionen var det nya sätt för samarbete mellan näringslivet och den akademiska forskningen som nu växer sig allt starkare. Det blir allt vanligare med gemensamma projekt där man jobbar sida vid sida. Hans-Gustaf Ljunggren, dekanus för forskning vid Karolinska Institutet menade att ett helt nytt klimat för samverkan nu etableras. – Jag lägger nog två tredjedelar av min tid på samverkan med näringslivet och med sjukvården. Vi invigde nyligen en stor satsning på KI i Huddinge tillsammans med AstraZeneca och på samma sätt interagerar vi med en mängd andra bolag. Och det handlar inte längre om uppdragsforskning utan om helt nya sätt att samverka med gemensamma forskningsmiljöer. För oss på KI är det här oerhört viktigt. Ska vi vara ett ledande medicinskt universitet i världen måste vi jobba så här, sade Hans-Gustaf Ljunggren.

Mindre bolag behöver stöd

Peter Edman, vetenskaplig rådgivare vid läkemedelsföretaget Orexo, lyfte fram de mindre forskningsintensiva företagens behov. Många mindre företag kan ha svårt att hitta rätt ingångar till de stora universiteten. Det finns också dålig kunskap ute i företagen kring vad som finns inom universitetsvärlden och hur man kan få tillgång till den. – Även om Sverige är ett litet land och vi känner varandra ganska väl i branschen har ett litet bolag inte de naturliga ingångarna för att få tillgång till resurser inom exempelvis KI. Vi behöver göra samverkan mer lättillgänglig. Ser man framåt är det viktigt att vi i Sverige satsar och fokuserar på excellens inom vissa områden, och gärna satsa på unga forskare som kan bli toppforskare i framtiden, sade Peter Edman.

"Sjukvården måste åter bli en motor"

En annan fråga på seminariet var vikten av bättre samverkan med en i dag ganska produktionsinriktad sjukvård, såväl för företagen som akademin. Helene Hellmark Knutsson sade att det är en prioriterad fråga som samordnaren Anders Lönnberg arbetar med. – Sjukvården måste åter bli en motor för utveckling. Det är vi tydliga med från regeringens sida, även om vi sedan har 21 landsting som måste vara med på båten. Men jag vill understryka att innovation i dag i sjukvården är morgondagens produktion. Vi måste ständigt jobba med innovation och utveckling inom sjukvården. Då kan vi också få en högre produktion i framtiden, sade Helene Hellmark Knutsson.