På tio år har antalet fall av hudcancerformen malignt melanom fördubblats i Sverige. Liknande trend ser man för andra vanliga former som skivepitelcancer samt basalcellscancer. Nu har forskare även upptäckt att antalet fall av den ovanliga och snabbväxande hudcancerformen Merkelcellskarcinom (MCC), mer än har fördubblats de senaste tjugo åren. Viktiga förklaringar antas vara solens UV-strålning, men också ett nedsatt immunförsvar på grund av exempelvis hög ålder, läkemedel, kroniska sjukdomar som HIV och kronisk lymfatisk leukemi.

– Merkelcellskarcinom kan dyka upp lite varstans på kroppen, men är vanligast i huvud-halsregionen där man i regel är mest exponerad för solen. Tumören visar sig som en liten röd eller rosa-violett knuta eller finne på huden som växer sig allt större. Den kan liknas vid många andra tumörformer och kan dessvärre misstas en skivepitelcancer, säger John Paoli, hudläkare och docent vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

<p>John Paoli</p>

John Paoli

Fördubbling på 20 år

En studie gjord tillsammans med Oscar Zaar, hudläkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin, visar att antalet nya fall per 100 000 invånare har ökat med mer än 100 procent mellan 1993 och 2012; från 24 fall till 47 fall om året. Merparten av patienterna hade ingen känd spridning till andra delar av kroppen (metastaser) i samband med diagnos, trots det var överlevnaden avsevärt lägre än den förväntade; fem år efter diagnos var endast 67,3 procent i livet.

Det är en snabbväxande tumör och kan vara livshotande om den upptäcks i ett sent skede, menar John Paoli.

– Skälet till att jag började forska på den här cancerformen är att jag träffade en person som förlorat sin partner i MCC. När de sökte hjälp i sjukvården var det ingen läkare som kunde något om detta. Tyvärr är kunskapen om MCC ganska begränsad och medvetenheten och kunskapen om den här cancerformen behöver öka.

John Paoli refererar till en amerikansk studie (Heath, et al. J Am Acad Dermatol. 2008; 58: 375–381) som visade att det var få läkare som hade kunskap om tumörformen. Av 100 MCC-fall som skickades för analys var det endast en procent av läkarna som misstänkte att det rörde sig om MCC. Men även om patienter söker i tid och även om läkare sätter en korrekt diagnos, är det inte säkert att patienten får korrekt behandling, enligt internationella riktlinjer.

– Det finns amerikanska riktlinjer som uppdateras två gånger om året och som beskriver den korrekta handläggningen av den här cancerformen. Det handlar om att upptäcka tumören i tid och att sedan ta bort den så snabbt som möjligt med kirurgi. Det krävs i regel även strålbehandling efter kirurgi.

Prisbelönad teknik

För samtliga hudcancerformer gäller det för patienter att söka i tid och att få korrekt bedömning och handläggning. Tack vare ny teknik och smarta mobila lösningar, går det att upptäcka och behandla hudcancer snabbare.

För drygt fem år sedan startade ett forskningsprojekt i Västra Götaland där misstänkt hudcancer diagnostiserades med hjälp av ny teknik, så kallad mobil teledermatoskopi. Med hjälp av en smartphone som utrustats med ett dermatoskop, en sorts mikroskop som används för att kontrollera hudförändringar, kan läkare ta bilder på patientens hudförändring och sedan skicka dessa som en digital remiss via en applikation på mobiltelefonen, till hudläkare för bedömning.

Metoden, som testades av drygt 122 distriktsläkare på 20 vårdcentraler, visade att metoden väsentligt kan förkorta väntetiderna. För patienter med malignt melanom kunde tiden till operation minska från 46 till 14 dagar. För patienter med förstadier till malignt melanom kunde väntetiden till behandling kortas från 65 till 15 dagar, och patienter med skivepitelcancer kunde omhändertas på ungefär halva tiden jämfört med tidigare. År 2013 tilldelades forskningsprojektet det prestigefulla priset Guldskalpellen- Årets förnyare inom sjukvården. Projektledare var John Paoli.

Det finns så många fördelar med att implementera en app med den nya tekniken. Då slipper man problemen med journalsystem som inte kan kommunicera med varandra. Det är få landsting i dag där journalsystemen i slutenvården och primärvården kan kommunicera med varandra. Endast en procent av alla remisser från primärvården till hudkliniken på Sahlgrenska kommer med bilder. Och utan bilder är det nästan omöjligt att göra en bra bedömning, menar John Paoli.

– I Västra Götaland använder vi fortfarande fax och snigelpost, det är rena 1800-talet. Min bedömning är dock att vi skulle kunna ta bort 30-40 procent av alla nya remisser till oss på hudkliniken på ett säkert sätt med den nya tekniken. Dessutom skulle vi kunna erbjuda snabbare och bättre hjälp, inte bara när det gäller tumörer, utan även andra inflammatoriska hudsjukdomar som exempelvis psoriasis och acne.
Den nya tekniken är också ett bra verktyg för att prioritera patienter och hänvisa patienter som inte behöver slutenvårdens resurser, till primärvården, menar John Paoli.

Innovation i malpåse

Efter att forskningsprojektet avslutats med lyckat resultat, har den nya tekniken dock hamnat i malpåse. Trots fortsatt långa kötider kan vårdcentralerna i Västra Götaland fortfarande inte skicka bilder till hudkliniken för snabbare diagnos av hudförändringar.

– Flera studier har visat att teledermatoskopi är säkrare än pappersremisser och har en diagnostisk precision som kan jämföras med ett personligt besök hos hudläkare. Snabbare diagnos innebär också en minskad risk för att en cancer ska växa och sprida sig.

Även om Västra Götalandsregionen inte har implementerat den nya tekniken, finns det andra landsting i Sverige som tagit klivet mot ett modernare och smidigare arbetssätt.

På vårdcentraler i Stockholm och på Gotland testas teledermatoskopi i ett pilotprojekt, upplägget liknar det som genomförts i Västra Götalandsregionen. Genom ett nära samarbete mellan primärvårdsspecialister och hudspecialister får patienter inom loppet av en vecka besked om hur misstänkta hudförändringar bör handläggas och en rekommendation om hur den fortsätta vården bör ser ut.