– Att få axla ordförandeskapet är alltid något extra. Jag får möjlighet att ta ansvar och tillsammans med det övriga presidiet bestämma dagordningen och agendan för SKL i vårdfrågor, säger Marie Morell i en intervju för LIFe-time.se
När SKL i samband med sin valkongress nu röstat om politiker till en ny styrelse och till de olika delegationerna och beredningarna är det ett faktum att SKL under mandatperioden företräds av en alliansmajoritet, samtidigt som Sverige har en rödgrön regering. Men Marie Morell ser ändå ett gott samarbetsklimat framför sig gentemot i första hand socialdepartementet.
– Jag är inte en person som bara vill driva partipolitik utan jag vill genomföra det som är bra för hälso- och sjukvården. Finns det goda idéer från andra partier lyssnar jag på det. Vi ska inte ge avkall på all vår ideologi, men jag tror det blir en balansgång och vi har redan i dag ett bra samtalsklimat inom vår bransch. Vi är överens om väldigt mycket och det tycker jag att vi ska ta vara på, säger Marie Morell.
En högprioriterad fråga för regeringen är att bygga ut primärvården och den nära vården. Finns det några meningsskiljaktigheter där mellan alliansen i SKL och regeringen?
– Nej, inte som jag ser det. Vi ser alla att vi måste ha någon form av primärvårdsreform. Men samtidigt måste vi se till att medborgarna känner sig trygg med den vårdnivån. Den nära vården kan inte bara vara primärvård, utan även specialistsjukvården måste förändras och bli mer nära och öppen.
– Vi kan heller inte bara flytta vården från det stora till det lilla huset. Det måste också handla om att patienten är mindre sjuk och inte behöver det stora sjukhusets resurser och funktioner, utan klarar sig med det mindre eller hemma. Det är viktigt att jobba mer med prevention.
Att se till att hälso- och sjukvården kan behålla och rekrytera personal är en annan fråga som Marie Morell ser som central under mandatperioden, och likaså att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger.
– Vi behöver ta tag i en del av de stora systemfrågorna och arbeta tillsammans inom SKL och med andra aktörer, både privata aktörer och våra kommuner och regioner. Vi behöver prata mer om den långsiktiga kompetensförsörjningen inom sjukvården, som alla regioner ägnar mycket tid åt till vardags. Digitaliseringsfrågorna har varit mycket på tapeten på senare tid och kommer att vara det de närmaste åren också, exempelvis kring nätläkarna och ersättningsformer.
Har regionerna när det gäller kompetensförsörjningen överlåtit lite för mycket åt staten och universiteten att planera och dimensionera vårdutbildningar?
– Vi har som arbetsgivare åtminstone inte pratat oss samman inom regionerna. Vi måste fundera på vad det är för typ av studenter som levereras från universiteten och hur vi som arbetsgivare ska möta upp med introduktioner och liknande. Hur ska vi bli moderna arbetsgivare och ha en modern organisation inom sjukvården? Där har SKLs sjukvårdsdelegation en viktig roll att spela tillsammans med andra.
Det talas mycket om personalbrist och läkarbrist inom sjukvården. Samtidigt har Sverige en av de högsta läkartätheterna bland OECD-länderna. Hur går den ekvationen ihop?
– Det finns mycket att göra exempelvis inom förändrade arbetssätt och att via digitalisering avlasta en del av den administrativa bördan inom hälso- och sjukvården. Men jag anser att det är svårt att lösa sjukvårdens utmaningar om vi inte tar tag i frågan hur vi ska få rätt medarbetare på rätt plats som gör rätt saker, säger Marie Morell.
Inom Life Science-branschen upplever man ofta ett ointresse från sjukvården att delta i klinisk utveckling och forskning. Hur ska man få fart på klinisk forskning igen i Sverige?
– Det har tyvärr blivit en bieffekt av att många känner sig pressade och att man inte hittar tid för forskning. Jag tror att vi måste återupprätta ett slags status för att forska inom vården, och få in forskningen i vardagen i sjukvården, säger Marie Morell.
Regionerna får också ta på sig ett ansvar för att man brustit i fortbildning av medarbetare, anser hon. När nya samverkansregler mellan läkemedelsföretag och vårdpersonal infördes blev resultatet att utbildningstillfällen och medverkan på vetenskapliga konferenser minskade kraftigt.
– Vi i regionerna har inte tagit stafettpinnen fullt ut som vi kanske lovade att vi skulle göra. Jag ser tyvärr att Sverige riskerar att tappa i utvecklingskraft inom sjukvården. Vi måste orka med båda delarna, och även att utbilda nya medarbetare.
Statliga utredaren Toivo Heinsoo har föreslagit att regionerna ska ta det fulla ansvaret för läkemedelskostnaderna. Hur ser SKL på detta?
– Arbetet pågår inom SKL kring hur vi ska ställa oss till förslagen. Det knepiga är hur uppräkningen ska se ut, hur vi kan värdesäkra överflyttningen. Vi är ju för att vi ska ha mer generella och mindre riktade statsbidrag, men det innebär att vi måste känna oss trygga med att staten också räknar upp statsbidraget med kostnadsutvecklingen, så att inte systemet urholkas. Den nöten återstår att knäcka. Sedan är inte frågan om de nya extremt dyra läkemedlen alldeles enkel att lösa, säger Marie Morell.