– Jag tycker att hepatit C är värt ett Nobelpris så småningom.

Det låter inte alls orimligt när Ola Weiland, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, uttrycker sig på det sättet för att beskriva magnituden på den medicinska utvecklingen inom hepatit C. Han syftar dels på upptäckten av viruset och dels på forskningen som lett fram till de nya läkemedelsbehandlingar som botar i princip alla patienter. En utveckling som fått WHO att anta målet att sjukdomen ska vara utrotad i hela världen år 2030.

– Jag kunde knappt hjälpa någon med svår leversjukdom orsakad av hepatit C tidigare. Nu kan jag bota alla med en svår kronisk sjukdom på tolv veckor. Det här saknar motstycke, säger Ola Weiland.

Han vet vad han talar om. Ola Weiland är Sveriges i särklass främsta expert inom hepatit-sjukdomar. Han har som överläkare i 40 år behandlat hepatit-patienter. Under lika lång tid har Ola Weiland forskat. En sökning i PubMed, internationell databas för vetenskapliga publikationer, visar att han medverkat i minst 211 vetenskapliga artiklar enbart om hepatit genom åren. Den första 1979 handlade om profylax mot hepatit A för svenska FN-soldater, den senaste nu i januari gällde en studie om effekt av ny behandling för hepatit C-patienter med svår leversjukdom.

Kunskapscentrum i Huddinge

Han har också medverkat i som svensk huvudprövare i de kliniska forskningsprogrammen för i princip samtliga nya läkemedel mot hepatit C som tagits fram på senare år. Ola Weiland ligger dessutom bakom det nationella kvalitetsregistret för hepatit B och C, InfCare Hepatit.

– Det pratas ju mycket om centers of excellence nuförtiden, och här tycker jag att vi har ett sådant, säger Ola Weiland när han visar runt i lokalerna på infektionskliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.

På kliniken ligger behandlingsrum för patienter intill lokaler för forskning. Här samlas också kvalitetsregistrets samtliga dokumentation. En helt unik närhet, menar Weiland. Han har nu hunnit bli 70 år och ska lämna över det kliniska ansvaret för enheten, men han fortsätter att träffa och behandla patienter. Han utstrålar glädje, och en aning stolthet, när han berättar om utvecklingen inom hepatit C.

Ola Weiland visar upp siffror från kvalitetsregistret som i klinisk vardag bekräftar de stora förhoppningar som de kontrollerade kliniska studierna ingav. Av de ungefär 5 600 patienter som hittills behandlats i Sverige med de nya läkemedlen har man hunnit följa upp de flesta patienter. I hela patientgruppen har 97,7 procent blivit botade. Och då ska man också ta i beaktande att nästan hälften av dessa var de svårast sjuka med omfattande leverskador som stod först i kön; patienter i det som benämns som fibrosgrad 4.

Sjukdomen hepatit C delas upp i olika genotyper som kräver olika behandlingsstrategier. I genotyp 1 som är den vanligaste i Sverige ligger andelen botade ännu högre, på 98,8 procent. Andelen botade patienter i genotyp 3, som är mer svårbehandlade, ligger på 95,2 procent. I takt med att alltfler av de svårast sjuka med allvarliga leverskador fått behandling har även andra positiva effekter inom sjukvården börjat märkas. En tydlig sådan är att köerna till levertransplantation minskar.

– Jag har ju ändå överblick efter nästan 40 år som överläkare. Om du ska likna det här vid något så är det endast upptäckten av magsårsbakterien helicobacter som du kan jämföra med. Den ledde till att man istället för att operera bort magsäcken kunde bota ett kroniskt magsår på tre veckor. Det här är ännu bättre. Hepatit C gav tumörer och skrumplever och det krävdes avancerade transplantationer. Nu behandlar jag i tolv veckor och sedan är det klart. För en doktor är det här helt makalöst. Jag känner mig plötsligt som en trollkarl, säger Ola Weiland.

Epidemin måste brytas

För att Sverige ska kunna förverkliga målet att utrota hepatit C krävs att den pågående smittspridningen stoppas. I dag ligger antalet nyupptäckta smittade ungefär lika högt som antalet som behandlas, ungefär 2 000 personer om året. Det handlar nästan uteslutande om missbrukare som smittar varandra genom att dela sprutor. Efter 5-6 års narkotikamissbruk via injektioner är 70-80 procent smittade med hepatit C.

– Om man ska bryta epidemin måste man sätta in mer resurser i missbrukarledet. Verksamhet med sprututbyte är helt centralt, och det måste byggas ut på fler ställen.
Det skapar en kontaktyta till den här gruppen och det blir möjligt att erbjuda dem test för hepatit C, säger Ola Weiland.

Frågan om sprututbyte har länge varit politiskt kontroversiell i Sverige eftersom den ansetts stå i konflikt med en restriktiv narkotikapolitik. Nyligen har dock riksdagen avskaffats det veto kommuner haft när landsting vill införa sprututbyte, vilket kan bana väg för att enheter etableras i fler landsting och regioner än i storstäderna.

Diskussion om vem som ska få behandling

I takt med att sjukvården behandlat de flesta av de svårast sjuka handlar diskussionen inom professionen alltmer om när även smittade personer som ännu inte fått leverskador ska erbjudas behandling. En smittad person kan ha infektionen i 20-30 år innan svåra leverskador uppstår. Enligt de nuvarande rekommendationerna ska patienter med en viss grad av leverpåverkan, så kallad fibrosstadium 2 till 4, behandlas med de nya läkemedlen, men inte patienter med fibrosstadium 1.

– Jag träffar många patienter som jag i dag inte får behandla. De kan ha gått här hos mig i fem år och blir besvikna när de ser att andra får behandling. De undrar om de ska supa till och bli sämre så de kan få behandling. Den situationen känns trist. Som läkare känner jag: diagnos och sedan behandling av alla. Det är så lätt i dag. Tolv veckors behandling och sedan en kontroll, därefter är det klart, säger Ola Weiland.

När kan detta bli verklighet?

– Det går nog ett slags smärtgräns för kostnaden. Men det blir allt större konkurrens mellan läkemedelsföretagen och när kostnaden kommer ner under 100 000 kronor för en behandlingskur tror jag att vi kan få behandla alla, rimligen med vissa förbehåll. Vid ett aktivt missbruk måste man exempelvis behandla alla i en grupp samtidigt.

Ola Weiland har förståelse för att beslutsfattare tvekar kring att erbjuda alla smittade med hepatit C behandling. Detta sett i perspektivet av höga kostnader för patienter som är lindrigt sjuka, som först 25 år senare får svårt leverskador och tumörer. Men det man då missar är att man inte bryter epidemin.

När Ola Weiland blickar framåt ser han en fortsatt positiv utveckling. En ny generation läkemedel är på väg med effekt på alla genotyper av hepatit C, och behandlingstiden kan kortas ytterligare.

– Om vi ser 15-20 år framåt så ska inte hepatit C ge några tunga kostnader av svåra leverskador och tumörer i levern. Det kan vi få bort helt och vi kan börja se dessa tecken redan i dag. Det här är en så pass enkel behandling att om priset går ned kan vilken doktor som helst på vårdcentralnivå behandla.