Svensk vård präglas ännu av stora ojämlikheter, konstaterar Socialstyrelsen i Öppna jämförelser 2016.
Hälso- och sjukvården i Sverige har ändå gjort en del stora framsteg under de senaste årtiondena, visar årets upplaga av Socialstyrelsens Öppna jämförelser. Svenskarna lever längre och risken att dö i hjärtinfarkt, stroke, diabetes och cancer har minskat. Vårdskadorna har också minskat med tio procent.
Men generellt kvarstår problemen med den ojämlika tillgången till vården i landet. Skillnaderna är också stora mellan mäns och kvinnors tillgång till vården, och även mellan grupper med längre eller kortare utbildning.
– Vi har flera resultat som pekar på att tillgängligheten till vården kan förbättras. Generellt kan man anta att det handlar om bristande resurser eller om hur resurserna används, men vi har inte gjort någon djupare analys av detta, säger Martin Lindblom, utredare vid Socialstyrelsen.
Långa väntetider, överbeläggning, strokevård, fallskador och förlossningsvård är exempel på problemområden där många kommuner och landsting bör sätta igång ett förbättringsarbete, skriver Socialstyrelsen.
Stora regionala skillnader
Statistiken visar stora skillnader mellan länen. I Gotlands län får till exempel 93 procent av patienterna sin planerade operation inom 90 dagar, medan bara 52 procent i Örebro län kan lita på vårdgarantin. Fallskadorna fortsätter öka, och kvinnor drabbas oftare. 2015 fick drygt var tionde person över 65 år uppsöka vården efter en fallskada. Stockholm och Gotlands län hade flest fallskador och Gävleborg minst.
Överbeläggningar har generellt blivit allt vanligare och fått till följd att patienter flyttas eller skickas hem från sjukhuset. Antalet överbeläggningar har ökat mest i Sörmland, och så kallade utlokaliseringar – där patienten vårdas på en annan vårdenhet än den som har det medicinska ansvaret – ökar mest på Gotland. För de patienter som utlokaliseras har antalet vårdskador fördubblats.
– Det innebär stora risker för patientsäkerheten att utlokalisera patienter, vilket är anmärkningsvärt och något som kommuner och landsting bör uppmärksamma, säger Marianne Aggestam, utredare hos Socialstyrelsen.
Förlossningsvård oroar
Inom förlossningsvården finns en mindre men ändå oroväckande ökning av såväl förlossningsskador hos de nyfödda som akut återinskrivning av de nyblivna mammorna. Sju procent av förstföderskorna i Stockholm fick allvarliga bristningar vid förlossningen, medan bara 4 procent i Hallands län drabbades av detta.
– Landstingen bör uppmärksamma den här utvecklingen och undersöka orsakerna, säger Marianne Aggestam.
Socialstyrelsen uppmärksammar också att det skiljer sig rejält mellan länen när det gäller kvaliteten på de strokeenheter där patienterna får vård direkt. Bara 13 av 21 landsting uppfyller kriterierna för för fullgoda strokeenheter.
Viktigt satsa på forskning
Hjärt-Lungfonden konstaterar i en kommentar till Öppna jämförelser att såväl antalet hjärtinfarkter som dödligheten i sjukdomen har halverats de senaste decennierna. Men samtidigt är skillnaden stor i antalet drabbade i olika delar av Sverige. I Norrbotten insjuknade 548 av 100 000 invånare 2015, och 135 avled. Motsvarande siffror för Stockholm är 254 drabbade och 56 döda.
– Vi vet inte helt säkert vad skillnaderna beror på, men en bidragande orsak kan vara socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå och att livsstilen ser olika ut beroende på var man bor i landet. För att minska antalet hjärtinfarkter i hela landet är det viktigt att satsa på forskning som tidigt hjälper oss att förutsäga vem som kommer att drabbas, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.