Från vänster: Patric Källman, Anders Blanck, Daniel Forslund, Helene Hellmark Knutsson och Lisa Kirsebom
Från vänster: Patric Källman, Anders Blanck, Daniel Forslund, Helene Hellmark Knutsson och Lisa Kirsebom
För att svensk Life Science ska kunna återta tappad mark krävs ett väl fungerande ekosystem utan svaga länkar. Det behövs bland annat högklassiga forskare, en forskningsdriven sjukvård samt centrala processer som stimulerar och välkomnar innovationer och inte bromsar dem. Är Sverige ett konkurrenskraftigt land för Life Science? Den frågan ställs i en ny rapport som konsultföretaget Vasco Advisers har gjort på uppdrag av LIF – de forskande läkemedelsföretagen. Rapporten stod även i centrum på ett LIFe-time-seminarium som arrangerades i Stockholm den 3 december 2014. Svensk Life Science mår i grunden ganska bra med bra forskning, och ett antal livskraftiga företag, konstaterade Patric Källman, författare till rapporten från Vasco Advisers. – Men Sverige tappar, som nation, marknadsandelar på den globala arenan. Generellt sett ligger Sverige i topp när det gäller innovationsklimatet, men vi släpar efter när det gäller Life Science, sade han.

Sjukvårdsreformer har trängt ut innovationer

En av flera orsaker till detta är bristande samverkan mellan sjukvården och industrin. Industrin påverkas kraftigt av de sjukvårdsreformer som har genomförts i stort sett hela Västeuropa. Alla länder har med liknande åtgärder försökt pressa ner kostnaderna och få mer sjukvård för satsade pengar. – Detta är i grunden bra, men när man så att säga pressar ut luft ur systemet minskar utrymmet för bland annat innovation. Samtidigt har effektiviteten minskat i läkemedelsindustrin. Det tar längre tid och kostar mer att utveckla nya läkemedel. – Vart nionde år halveras antalet nya läkemedel per satsad forskningskrona. Till en del beror det på bättre myndighetskrav på kvalitet och säkerhet, men också på att det blir alltmer komplext att utveckla nya läkemedel, sade Patric Källman. Industrin har två sätt att förbättra kostnadseffektiviteten. För det första kan man minska kostnaderna för att möta en minskande betalningsvilja och för det andra satsa på ökad innovation för att få fram nya läkemedel men också nya arbetsformer – till exempel så som Astra Zeneca gör med sin forskningshub i Mölndal.

Nedläggning i Södertälje öppnade många ögon

Daniel Forslund och Helene Hellmark Knutsson
Daniel Forslund och Helene Hellmark Knutsson
Helene Hellmark Knutsson är minister med ansvar för högre utbildning och forskning. Hon har tidigare bland annat varit finanslandstingsråd (S) i opposition i Stockholms läns landsting, SLL. Hon instämde med innehållet i den nya rapporten och sade även att nedläggningen av AstraZenecas forskningsanläggning i Södertälje år 2012 var ett så kallat sputnik moment, det vill säga en händelse som fick många att inse situationens allvar. – Det blev en illustration över tillståndet för svensk Life Science-industri. Men sedan dess har det gjorts enorma kraftsamlingar. Den förra regeringen gjorde flera stora, bra och viktiga investeringar, inte minst inom forskningspolitiken. Det handlar om infrastrukturen för forskning, till exempel SciLifeLab, men också utredningar som har föreslagit konkreta åtgärder för att samla aktörerna med långsiktiga perspektiv, sade hon. Men det behövs ännu mer. Den nya regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill formulera en Life Science-strategi och skapa ett innovationsråd där Life Science blir ett viktigt område.

Staten kan skapa bättre villkor

Sverige har goda förutsättningar även om vi borde kunna använda dem mycket mer, menade Daniel Forslund, landets första innovationslandstingsråd (länk till artikel) och verksam i SLL. – Vi ska inte glömma bort historiken med flera framgångsrika företag som gjort skillnad och vi har många dynamiska miljöer, inte minst i Stockholmsområdet. Att vi har tappat gör mig bekymrad, sade han. På nationell nivå kan regeringen skapa bättre villkor för innovation till exempel genom ändrade skatteregler och överenskommelser med branschen. Anders Blanck, vd för LIF, betonade att en väl fungerande Life Science handlar om ett helt ekosystem med forskning, industrin, sjukvården, myndigheter och patienter i samverkan. Han lyfte tre grundförutsättningar för en stärkt svensk Life Science. – Det behövs excellenta forskare och excellenta forskningsmiljöer. Det behövs en forskningsdriven sjukvård i toppklass. Och centrala myndigheters processer måste vara transparanta, effektiva och inriktade på att åtminstone inte bromsa innovationer. Allt detta måste fungera och vi kan bli bättre på att gränsytorna gnisslar mindre, sade han.

Formulera konkreta åtgärder

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom, som var moderator under seminariet, frågade panelen vad en strategi för Life Science kan bidra med. – Framför allt gäller det att formulera konkreta åtgärder och se till att de genomförs. Men jag tror också att vi har pratat för mycket om organisationer och företag och för lite på individerna som ska genomföra förändringarna, sade Helene Hellmark Knutsson. Det handlar om forskare, det handlar om entreprenörer. Det behövs bättre långsiktiga villkor för de som vill forska, utrymme för ett större risktagande i forskningen, bättre kvalitet i den högre utbildningen – Vi måste ge dem tid att orka hålla på med både sjukvård, utveckling och forskning. Det behövs investerare, kapital med mera, men det är i mötena mellan dessa människor som innovation uppstår. Jag vill att vi försöker skapa attraktiva talangklimat snarare än attraktiva företagsklimat, sade hon.

Vården måste sluta kväva glöd med våta filtar

Daniel Forslund, som tidigare har arbetat med innovation på Vinnova, instämde i detta. – Släck inte glöden, kväv inte talangerna ute i vården, inom akademin och företagen. Vi måste prata om individerna. Tyvärr slänger vi ledare i vården ibland ut en våt filt som släcker glöden och det måste vi sluta med. Ska vi göra innovation till ett kärnuppdrag i vården så måste vi utveckla ett innovationsledarskap på alla nivåer i vården, sade han. Men hur ska ett sådant ledarskap pressas in i en vårdapparat som redan är hårt pressad? frågade Lisa Kirsebom. – Ett mer värdebaserat ersättningssystem är en väg att gå, svarade Daniel Forslund. – Det behövs också ett belöningssystem för individerna som driver innovation. Hur uppmärksammar vi de som bidrar med nya idéer? kompletterade Helene Hellmark Knutsson.

Hitta nya sätt att ersätta det nya

Alla var eniga om att behövs en samordning och att alla olika parter går i samma riktning. Men en komplicerande faktor är maktuppdelningen i stat, landsting och kommuner, påpekade Anders Blanck. Alla är självständiga och ingen bestämmer över de andra. – Det är en utmaning att komma överens, det ska vi inte sticka under stol med, sade han. En annan utmaning är hur begreppet ”innovation” och tillämpningar av innovation definieras och mäts. Inom akademin finns ett sätt att mäta framgångsrik forskning. I vården finns flera sätt att mäta hur effektiva olika insatser är. För företag handlar det om att sälja och göra vinst för att överleva. Detta bildar en bakgrund till att innovativa läkemedel och medicinteknik har så svårt att ta sig in i sjukvården idag. När de olika parterna ska jobba ihop behövs ett gemensamt synsätt. – Det vi inte har i Sverige idag är ett förutsägbart sätt att ersätta det nya. För det ska konkurrera med det gamla och beprövade. Vi måste hitta nya sätt att dela risker, inte bara mellan företag och sjukvården utan även med staten. I den gränsytan måste vi hitta nya kreativa sätt att välkomna innovationer – annars kommer vi inte vidare, sade Anders Blanck.

Bilder

Panelen. Foto: Internetfoto, Patric Lindén (CC BY-NC-ND 3.0) Daniel Forslund och Helene Hellmark Knutsson. Foto: Internetfoto, Patric Lindén (CC BY-NC-ND 3.0)