Nima Sanandaji
I rapporten Världens chans, som publiceras på LIF:s hemsida, anser Nima Sanandaji att grunden för Sveriges framtida välstånd ligger i Life Science i bred bemärkelse: läkemedel, medicinteknik och bioteknik, men också exempelvis modern funktionell hälsomat och andra hälsotrender.
– Vi svenskar är supertrendkänsliga. Vi är ett hipsterland och det är i det här sammanhanget mycket bra, säger Nima Sanandaji.
Denna snabba förändringsvilja lär behövas. I rapporten lyfter han de snabba globala skiften som nu sker, där vi står inför en tid då många jobb kommer att försvinna. Och det är inget tomt hot, automatisering och robotisering kommer att slå undan många traditionella jobb. Så vad ska Sverige leva av i framtiden? Nima Sanandajis svar är Life Science.
– Vi måste ha nya jobb, och vi kan inte bara ha jobb inom tjänstesektorn. Vi måste ha nya jobb där man producerar, säljer och exporterar något. Om man förstår hur ekonomin fungerar förstår man också att de kvalificerade jobben som skapar exportintäkter och som genererar andra jobb omkring sig, dessa jobb är ett slags kombination mellan tillverkning och service. Ofta tillverkas något, som ett läkemedel, något bioteknologiskt eller medicintekniskt, och sedan säljer man kvalificerade tjänster i anslutning till det. Det är där framtiden finns.
Lever av exporten
Svensk ekonomi har i dag för stort fokus på inhemsk konsumtion som vi lånar till, samt på att vi köper tjänster av varandra. Det kan vara bra, men det är inte något Sverige som nation kan leva av, menar han.
– Vi lever på vad vi exporterar. Då måste vi skapa framtidens exportjobb, därför att de exportföretag vi förlitar oss till idag är hundra år gamla. De hotas av att antingen slås undan av indiska och kinesiska företag, eller så håller de på att gradvis lämna Sverige, säger Nima Sanandaji.
Vässa kunskapen
Det är bra att regeringen har en tydligt uttalad ambition att vi ska bli en starkare Life Science-nation. Men han oroas av den bristande insikten om hur skarp den internationella konkurrensen blivit, och hur akut situationen är. I länder som Indien, Kina, Iran och Polen är såväl universitetsstudenter som entreprenörer minst lika vassa som i Sverige.
– Man säger i dag att Sverige konkurrerar med kunskap, men då måste vi ju vässa den kunskapen. Vi faller efter inom utbildningssystemet, och inom investeringar i forskning och utbildning. Många länder går snabbt framåt och gör stora investeringar inom Life Science. Vad politiker inte tycks förstå är att när ett stort antal andra länder är ikapp oss, vilka är då Sveriges konkurrensfördelar? Att vi har höga skatter och att det är svårt att hitta bostäder? Vi har ju tvärtom stora nackdelar, säger Nima Sanandaji.
Politisk rädsla
Samtidigt som viljan finns kring att stärka Life Science finns det sedan länge en utbredd rädsla från politiskt håll att med kraft agera för att stärka enskilda branscher. Synsättet att marknaden själv får avgöra bärkraften är särskilt problematiskt inom Life Science, som är beroende av många andra faktorer, som exempelvis kunskapsnivån i samhället och statliga forskningsinvesteringar.
– Sverige är ett högskatteland med ett nyliberalt ekonomiskt tänk. Det är en mycket märklig kombination som absolut inte fungerar inom Life Science, säger Nima Sanandaji.
– Det som behövs i grunden är att stärka utbildningssystemet. Vi måste även få till stora offentliga investeringar i forskning och utveckling, som kan uppmuntra näringslivet till investeringar. Sverige måste också införa ett system med skatteavdrag för investeringar i forskning och utveckling. Resten av världen har olika sådana system. Om Sverige inte har det, varför ska Life Science-företag överhuvudtaget finnas här?
Sjukvårdsexport
Nima Sanandaji slås också av att samtidigt som vi gärna lyfter fram att Sverige har en sjukvård i världsklass – så har vi nästan ingen sjukvårdsexport. Länder som USA, Indien, Thailand, Sydkorea och Singapore har betydande export, medan mycket få söker sig till Sverige för att köpa vård. Om Sverige hade samma sjukvårdsexport som Kroatien skulle detta enligt Nima Sanandajis beräkning ge 18 miljarder kronor per år i intäkter till sjukvårdssektorn, samtidigt som det skulle generera annan försäljning som exempelvis läkemedel och vårdutrustning.
– Vi saknar detta entreprenörskap inom sjukvården, och jag talar då inte om privata sjukhus. Det finns en ny värld där sjukvårdsexport ökar kraftigt och där kan vi vara med. Det skulle också ge förutsättningar för att skapa starka centers of excellence inom något vårdområde.
Nima Sanandajis budskap till politiska beslutsfattare är att framför allt se till helheten. Sverige har mycket goda traditioner och förutsättningar inom Life Science att bygga vidare på. Men vi måste genast släppa den idealiserade bilden och inse att det brådskar om Sverige ska hänga med i den internationella konkurrensen.