3U7G43341Kring universitetsstaden Cambridge har en av världens ledande miljöer för medicinsk innovation byggts upp. Vad är hemligheten bakom framgångarna och kan Sverige lära sig något av det brittiska exemplet? Sveriges globala konkurrenskraft inom Life Science är det centrala temat för tre rapporter som konsultföretaget Vasco Advisers gjort på uppdrag av LIF – de forskande läkemedelsföretagen under de senaste åren. En slutsats från de första rapporterna är att det händer oerhört mycket inom de stora internationella läkemedelsföretagen. En stark trend är att de minskar eller flyttar sin egen personalstyrka och samtidigt ökar samarbetet med andra företag och forskningsinstitutioner. – Affärerna är fler och större än någonsin. De har aldrig varit så omfattande som under de senaste 18 månaderna. Och ökningen fortsätter under 2015, säger Patric Källman, Vasco Advisers, som har författat rapporterna.
Patric Källman
Patric Källman

Närhet till kluster allt viktigare

Patric Källman betonar att det är viktigt att ha en förståelse för hur de internationella företagen planerar sin verksamhet när vi diskuterar en nationell strategi för Life Science och politiken vill skapa förutsättningar för att Sverige ska bli en attraktiv plats för investeringar. En slutsats från tidigare analyser är att Sverige har gjort mindre än jämförbara länder för att attrahera innovativa företag och har tappat positioner i rankningen av länder. Att vara verksam i välfungerande Life Science-kluster är en viktig del av de stora läkemedelsföretagens strategi. Ett kluster kan definieras som ett begränsat geografiskt område där företag, forskning, myndigheter, finansiärer och andra aktörer smidigt kan samverka. Närheten till olika slags kompetenser stimulerar kunskapsutbyte och innovation mer effektivt än när olika parter är spridda. Silicon Valley i Kalifornien är ett välkänt exempel på kluster inom högteknologin. Den nya rapporten från Vasco Advisers, som kommer att presenteras i sin helhet under politikerveckan i Almedalen 2015, belyser klustrens betydelse. – Cambridge i Storbritannien kan betraktas som världens bästa biomedicin-kluster. Och då är det intressant att ta reda på varför det har blivit så framgångsrikt. Bland annat så ingår numera ett av AstraZenecas globala högkvarter inom forskning och utveckling i detta kluster, säger Patric Källman.

Världsledande forskning

En grundförutsättning är att det finns ett världsledande universitet och biomedicinsk forskning. Men det krävs också en positiv attityd till samverkan – något som inte är lika självklart i Sverige, menar Patric Källman. – I Cambridge möts nya deltagare i klustret av en mycket generös kultur och atmosfär. Man delar självklart både sin kompetens och sin tid med andra. Företagen där har också lätt att få kontakt med universitetssjukvården. Och små företag kan samverka med de stora. Det är lätt att hitta likasinnade i företag och organisationer att utbyta tankar och idéer med. De små företagen är flexibla och innovativa medan stora företag har kompetens, infrastruktur och större ekonomisk kraft, Laboratorielokaler är ofta en bristvara som de stora företagen kan hjälpa de mindre bolagen med. En annan del av klustret är företag, typ Abzena, som erbjuder både tjänster och tekniker som andra företag efterfrågar. Företaget har utvecklat en teknologi som kan agera bärare av ett läkemedel, ett så kallat Antibody-drug conjugate. På så sätt blir Abzena en underleverantör till läkemedelsindustrin – något som är vanligt inom andra teknikbranscher som exempelvis bilindustrin.

Tar tid och kraft att bygga

– Sammantaget har man åstadkommit nära samverkan mellan stora och små företag, sjukvården och den akademiska forskningen i Cambridge, säger Patric Källman. Att bygga ett framgångsrikt kluster tar mycket kraft och tid. När Cambridge Science Park grundades 1970 var det den första i sitt slag i Europa. Universitetets anor sträcker sig tillbaka till år 1284. Och den första inkubatorn för bioteknologiföretag grundades på 1990-talet. Idag finns ett tiotal Science Parks i Cambridge. Cambridge Biomedical Campus har sedan starten 2007 vuxit ut till Europas största biomedicinska campus. När det är färdigbyggt kommer där att finnas plats för 17 000 anställda.

Vad kan Sverige ta efter?

Vad kan då Sverige lära sig av Cambridge? Att skapa en generös kultur för samverkan där man inte omedelbart tänker ”vad får jag för detta?” när man bjuder på sin kompetens är en nyckel till framgång. – Attityden i Cambridge är helt annorlunda. Så här går tankarna: ”Jag hjälper självklart den här personen utan att tänka på om jag själv får hjälp en annan gång. Behöver jag hjälp får jag kanske det från någon annan.” En positiv anda råder och sedan länge. Den växte fram tidigt och har förstärkts efterhand, säger Patric Källman. Att arbeta med forskning och innovation innebär en stor risk att misslyckas. I Sverige är det nästan fult att misslyckas. Synen är annorlunda i Cambridge. Det är också något att ta efter – den tillåtande attityden. Det ska vara okej att misslyckas. – Många av dem som lyckas har flera misslyckanden bakom sig. I Sverige pratas det mycket om infrastruktur, att vi har bra innovationskontor och liknande. I Cambridge talar man snarast om att skapa en arena där man kan träffas och utbyta idéer och bygga nätverk. – Det kan mer liknas vid att mingla på ett cocktailparty än att delta i ett välorganiserat socialt arrangemang. Innovationer kan inte organiseras fram. Politiken ska i stället lägga kraft på att kratta manegen för att underlätta innovationer. I förväg vet man inte vilka företag som kommer att skapa de framgångsrika innovationerna, säger Patric Källman.
I Cambridge-klustret finns närmare 1600 företag. Den samlade omsättningen är 13 miljarder pund och företagen har mer än 57 000 anställda. Det finns mer än 50 separata affärs- och tekniknätverk i Cambridge.

Bilder

Cambridge i Storbritannien. Foto: Photograph used by permission of Cambridge Science Park (omfattas inte av CC. All rights reserved) Patric Källman. Foto: LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0)