Trots ökade forskningskostnader får läkemedelsföretagen inte ut fler läkemedel i sjukvården. Och kunderna är inte längre lika benägna att betala mer för nya läkemedel. Detta skapar en situation som är ohållbar i längden för läkemedelsföretagen. Nya samarbetsformer med konkurrenter, myndigheter och akademiska forskare prövas för att vända den negativa trenden.
På ett möte i Stockholm den 14 mars anordnat av nyhetstjänsten Läkemedelsmarknaden (tidigare Pharma Online) talade Anders Ekblom, global chef för R&D Science & Technology Integration vid AstraZeneca och VD för AstraZeneca AB, om de utmaningar som väntar den forskande läkemedelsindustrin.
Han konstaterade att läkemedelsföretagen idag kläms mellan två förutsättningar: ökade forsknings- och utvecklingskostnader å den ena sidan och högre krav från betalarna å den andra sidan.
Anders Ekblom tycker inte att det är underligt att betalarna begär mer men någonstans finns en gräns: hur stora förbättringar är rimliga att begära i förhållande till dagens läkemedelsbehandlingar och hur mycket är man beredd att betala för framsteg? Och hur stora steg framåt kan företagen ta?
Från T-Ford till Porsche?
Han drog en parallell till bilmarknaden. Många bilkunder är beredda att betala något mer för den senaste årsmodellen av en Volvo om den nya modellen har några fördelar jämfört med äldre modeller.
– Däremot blir det svårt om någon idag har en T-Ford och inte vill betala något förrän han kan få en Porsche. Inget företag kan erbjuda ett sådant stort steg som tas på en gång. Så den viktiga frågan är ”hur stort ska steget vara för att jag vill betala mer?”
En stor andel av kandidaterna till nya läkemedel når inte ända fram till ett godkännande.
– Och när det kostar 500 miljoner dollar varje gång man tar en kandidat till fas 3 har företagen i längden inte råd att misslyckas varannan gång, sade Anders Ekblom.
Han konstaterade att läkemedelsindustrin befinner sig i ett experimentstadium. Det handlar bland annat om att fokusera på sjukdomsområden där man har stor kunskap och om att samarbeta med omvärlden på nya sätt. Kring hälften av AstraZenecas nya läkemedel forskas idag fram utanför det egna företaget.
Rätt person det viktigaste
– Vi söker vetenskaplig excellens; de bästa forskargrupperna oavsett var de finns någonstans i världen. Geografin och universitetens namn är underordnade, mycket viktigare är att forskarna är de rätta för projektet, sade Anders Ekblom.
Utvecklingen mot mer individualiserad behandling gör det också nödvändigt med nya slags samarbeten. Det är inte ovanligt idag att ett cancerläkemedel bara är effektivt för patienter som har en viss mutation i en viss receptor. Då krävs till exempel samarbeten med forskare och företag som utvecklar nya biomarkörer så att man kan hitta de patienter som har nytta av just det läkemedlet.
Skilj filantropi från affärsmässigt samarbete
”Open innovation” är ett sätt att samarbeta i frågor som är viktiga för konkurrerande företag så att fler kan dela på kostnader. Det måste finnas många olika sätt att samarbeta på. Ibland blandas Open Innovation ihop med filantropi, vilket är olyckligt, menade Anders Ekblom .
– Vi ska fortsätta samarbeta öppet och filantropiskt för att till exempel få fram nya läkemedel mot malaria och andra sjukdomar där betalningsförmågan är svag. Vi kan göra patent tillgängliga och det kan vara en del av vårt sociala ansvarstagande.
Men i affärsmässiga samarbeten är patenträttigheter grunden – utan möjlighet att patentskydda upptäckter är inget företag villigt att ta de nödvändiga ekonomiska riskerna. Och då utvecklas heller inte nya läkemedel.
Samarbete kring klinisk forskning
TransCelerate BioPharma är ett non-profitföretag som grundats av flera av de stora forskande läkemedelsföretagen. Där försöker företagen lösa gemensamma frågor inom klinisk forskning. Det handlar bland annat om standarder för kliniska data, träning av forskningssjuksköterskor, att göra det enklare att hitta prövare över hela världen och underlätta tillgänglighet för konkurrenters läkemedel som används i jämförande studier.
Anders Ekblom pekar på
IMI, Innovative Medicines Initiative, som ett bra exempel. IMI är ett samarbete mellan Europeiska unionen och Efpia, den europeiska branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag. Akademin bjuds in till samarbete i projekt som handlar om bland annat biomarkörer och nya teknologier. Allt sker helt öppet och allt som görs publiceras. Den bärande tanken är att stärka forskningen och läkemedelsföretagen i Europa.
Företag har ofta ”gamla substanser på hyllan”, det vill säga att utvecklingen kring en läkemedelskandidat har stannat upp. Eftersom det finns en hel data om dessa kan det vara intressant att hitta nya användningsmöjligheter. AstraZenecas samarbete med amerikanska NIH, National Institutes of Health och brittiska MRC, Medical Research Council syftar till att ta reda på om dessa substanser kan fungera mot andra sjukdomar.
– Det är också etiskt tilltalande med återanvändning. Vi kommer inte vidare med substansen, men någon annan kanske gör det, sade Anders Ekblom.
Bilder
Anders Ekblom stor och liten bild. Foto: AstraZeneca (omfattas inte av CC. All rights reserved)
