Forskningen gör stora framsteg inom cancerområdet, men hälso- och sjukvårdssystemet hänger inte med, anser Cancerfonden.
Cancerfonden menar att Sverige står inför ett avgörande skifte i cancervården.
– Forskningen gör stora framsteg, men hälso- och sjukvårdssystemet hänger inte med. Det gör att patienter inte får tillgång till nya behandlingar och diagnostik i tid, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden, i en kommentar.
Sveriges goda förutsättningar med forskning, register och hälsodata ”i världsklass” ställs mot hinder i form av regelverk, organisation och datadelning i Cancerfondens analys. Den potential som finns för cancerbehandling omsätts därför inte fullt ut i bättre vård, enligt Cancerfonden.
Fyra förslag lyfts för att ge snabbare tillgång till nya behandlingar:
- Ett mål om att Sverige ska vara topp-5 inom EU i kliniska prövningar.
- Ökat fokus på implementeringstid – att korta processen från exempelvis regulatoriskt godkännande av läkemedel till nytta inom vården.
- Bättre användning av hälsodata med tydligare regelverk och ökad datadelning.
- En förstärkning av innovationssystemet på europeisk nivå som banar väg för snabbare införande av nya behandlingar.
Vill se fler kliniska prövningar
Cancerfonden vill bland annat se regelanpassningar och gemensamma rutiner för att stimulera fler kliniska studier. I rapporten konstateras att Sverige, trots goda förutsättningar, tappat mark i internationella jämförelser och att det särskilt gäller kommersiella studier.
I en webbenkät som Cancerfonden genomfört svarade åtta av tio patienter med spridd cancer att de önskade delta i en klinisk studie men aldrig blivit tillfrågade.
Cancerfonden ser resultatet som alarmerande:
– För vissa patienter kan en klinisk studie vara den enda möjligheten till en ny behandling. Att Sverige tappar mark här och att så många aldrig får frågan visar att vi behöver ta krafttag, säger Ulrika Årehed Kågström.
Hälsoinnovationsindex
Ett av rapportförslagen är att staten ska ta fram ett särskilt hälsoinnovationsindex för att korta tiden från forskningsgenombrott till klinisk nytta. Ett sådant index ska visa vilka nya behandlingar och utvalda teknologier som används, hur snabbt införandet sker och var det finns potential för fler insatser.
Cancerfonden ser också utrymme för att Sverige agerar inom EU. Implementeringen av European Health Data Space (EHDS) ses som en möjlighet. Andra åtgärder som föreslås är att verka för ökad harmonisering inom EU och bättre villkor för investeringar som kommer cancervården till nytta.
Cancerfonden pekar på nuvarande ordning som ett ”systemproblem”, inte ett forskningsproblem, utifrån att det kan dröja 10-15 år från genombrott till att ny behandling och diagnostik får en bred användning inom sjukvården.
– Vi kan snabba på hur snabbt nya forskningsframsteg når patienter, utan att tumma på patientsäkerheten, och vi presenterar flera konkreta åtgärder för att det ska kunna ske, säger Ulrika Årehed Kågström.