– Den här utvecklingen kommer att underlätta och skapar bara möjligheter. Jag blir själaglad för vad den kan ge vården och patienterna. Det sa Dag Larsson (S), landstingsråd i Stockholms läns landsting, och han såg inte kostnaderna som ett stort problem;

– Läkemedelskostnaderna utgör fem till tio procent av vår budget. En betydligt tyngre post är exempelvis lönekostnader.

Anders Henriksson (S), förste vice ordförande i SKL, instämde i att det är viktigt att ta till vara de möjligheter som denna utveckling ger och han menade att det då är viktigt att det finns en bra samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv och han tyckte sig också se allt mindre av den beröringsskräck som funnits tidigare.

Spännande medicinsk utveckling

Johan Brun, senior medicinsk rådgivare på LIF, berättade i en inledande presentation om den spännande medicinska utvecklingen (se hela presentationen).

– När jag läste medicin på 70-talet var detta science fiction. Idag är det science, och det börjar bli verklighet i sjukvården.

Johan Brun pekade på några medicinska metoder som har lett till, eller inom kort kan leda till, genombrott i form av läkemedel i klinisk användning i sjukvården.

  • Idag kan man plocka ut immunceller som utsatts för en retning, som gör att de angriper en sjukdomsutveckling i kroppen. Dessa celler fås att föröka sig utanför kroppen för att sedan föras tillbaka i kroppen så att den immunologiska försvarsreaktionen mot sjukdomen förstärks. Det finns godkända läkemedel som bygger på den här metoden redan idag.
  • Under utveckling finns också genterapi. Det innebär att man i celler, som har en felaktig gensekvens, för in DNA-sekvenser med frisk information, som tar över den sjukliga processen och därmed kan man med engångsinsats förändra och förhoppningsvis bota patienten.
  • En annan utvecklingslinje är att celler med en specifik egenskap t.ex. insulinproducerande celler förs in i kroppen och tar över så att produktionen av insulin drar igång.
  • Inom cancerområdet hoppas man kunna identifiera felaktiga proteiner i blodet, som gener som ger cancerutveckling producerar långt innan en cancerutveckling i ett organ har startat.

– Vi har tidigare kompenserat för sjukdomar. Nu handlar det om att återställa funktioner, att återställa det som gått fel till ett friskt utgångsläge, sa Johan Brun.

Klinisk forskning viktigt

Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, betonade vikten av att vi i Sverige ser till att vi har råd att ge patienterna dessa nya läkemedel. I vissa fall kan de kosta miljoner men å andra sidan kan det leda till att vi får en botande behandling för en allvarlig sjukdom. Han betonade också vikten av att vi drar till oss klinisk forskning så att vi förstår och kan använda de nya metoderna och läkemedlen när de finns framme.

Anders Blanck, vd LIF, höll med om att det är viktigt att vi främjar klinisk forskning här i Sverige för att ge patienter snabb tillgång till nya läkemedel och metoder;

– Det finns stark internationell konkurrens om att vara ledande inom Life Science och då handlar det inte minst om att dra till sig kliniska studier. Det måste finnas ett bra forskningsklimat här och inte minst viktigt är att vården finns med på tåget.

Bör ses som en investering

Ann-Marie Wennergren Larkö, sjukhusdirektör, Sahlgrenska universitetssjukhuset, menade att man måste se satsningarna, inte som en kostnad, utan som en investering. Även om det kan leda till ökade kostnader på kort sikt så framhöll hon att man kommer att se vinster i andra delar av samhället, genom att fler blir friska och kräver mindre vård och omsorg och kan bidra genom att arbeta och betala skatt. Hon hade själv på nära håll sett vad läkemedelsutvecklingen betytt på hudkliniken på sjukhuset. På 60-talet hade man 132 vårdplatser för inneliggande patienter med hudcancer. Tack vare genombrotten av nya läkemedel under senare år behöver man idag endast sex vårdplatser som är öppna måndag till fredag.

Sjukvården måste förändras

Maria Morell (M), regionråd i Östergötland, menade att det vi kommer att behöva göra stora förändringar av vården och med tanke på att vården till vissa delar är en trög verksamhet att förändra betonade hon vikten av att få fram ett bättre ledarskap. Hon såg framför sig att det behövs förändringar och investeringar i såväl lokaler, kompetenser som arbetssätt.

Jonas Andersson, (L) regionråd i Västra Götaland, betonade vikten av att denna lovande utvecklingen verkligen når ut till de enskilda individen. Och Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuro, efterlyste en öppnare och tätare dialog med patienter och patientorganisationer:

– Patientperspektivet är viktigt. Ta med oss i diskussionerna kring hur den här positiva utvecklingen ska förverkligas. Vi är gärna vara med i diskussioner kring hur studier ska designas på bästa sätt.