Sverige har länge varit ledande inom många olika läkemedelsområden. Trots att Sverige utgör mindre än 1 procent av den globala läkemedelsmarknaden har vi en lång och stolt tradition av forskning, utveckling och tillverkning av läkemedel och har tagit en betydligt större roll i den internationella dialogen. Även när det gäller läkemedel och miljöfrågor har Sverige en mycket stark internationell position. Några exempel på detta är:

  • MistraPharma-projektet, det största akademiska forskningsprojektet i världen för närvarande inom området läkemedel och miljö
  • Svenska läkemedelsverkets arbete gällande införande av miljökrav i den så kallade GMP-lagstiftningen (Good Manufacturing Practices, eller god tillverkningssed på svenska)
  • Miljöstyrningsrådets rekommendationer för miljökrav och sociala krav i den offentliga upphandlingen av läkemedel som utvecklats gemensamt av sektorns olika intressenter efter bland andra Stockholm Läns Landstings pionjärinsatser under 00-talet
  • LIF:s initiativ till den världsunika miljöklassificeringen av läkemedelssubstanser på Fass.se
  • Det mångåriga arbetet med att utveckla och implementera ett system för återlämnande av överblivna läkemedel till apoteken

Denna typ av initiativ arbetar dock ofta endast med ett visst, mindre delområde av det stora problemkomplexet. Exempelvis tillverkningen av läkemedel eller ett avfallsproblem hos konsumenten. Miljöklassificeringen av läkemedelssubstanser på Fass.se fokuserar på miljöeffekter från substanser som utsöndras via patienters urin, och som därmed kommer ut i avloppssystemet och därefter till våra vattendrag. Det närmaste vi kommer ett helhetsgrepp är Miljöstyrningsrådets rekommenderade miljökriterier och kriterier gällande socialt ansvarstagande i upphandlingen. Men det är viktigt att komma ihåg att offentligt upphandlade läkemedel står för en begränsad del av marknaden. Miljöhänsyn måste även tas inom förmånssystemet. För närvarande pågår den så kallade Läkemedels- och Apoteksutredningen under Sofia Wallströms ledning. En del av utredningen ska göra en översyn av förutsättningarna för att inom ramen för nationella förmånssystemet i ökad utsträckning ta miljöhänsyn. LIF anser att det är viktigt att utredningen säger ja till miljöhänsyn inom ramen för förmånssystemet. Ska en grön omställning av läkemedelssektorn ske fullt ut behöver samhället stödja detta genom olika incitament. Endast förändringar av regelverk på europeisk nivå är inte tillräckligt, eller åtminstone en alldeles för långsam process. På samma sätt som samhället har använt miljöpremier inom andra sektorer, till exempel personbilar, för att driva på en utveckling i önskad riktning anser vi att samhället även inom läkemedelssektorn bör införa liknande mekanismer. Såväl industrin som många av sektorns andra intressenter gör redan idag många goda insatser på hållbarhetsområdet (både miljömässigt och inom socialt ansvarstagande) men arbetet skulle intensifieras ytterligare med rätt stimulansåtgärder. Sverige kan än en gång ta en internationell ledarroll. Vi kan bli det första land i världen som tar miljöhänsyn inom förmånssystemet och vi skulle då bli ett mycket spännande exempel för andra miljömedvetna marknader i världen. LIF tar sitt ansvar. I enlighet med vårt uppdrag inom den Nationella läkemedelstrategin utvecklar vi, i nära samverkan med övriga intressenter, en miljöbedömningsmodell som kan användas för att avgöra vilka produkter som är ”gröna”. Men ska modellen få ett verkligt genomslag måste bedömningen av läkemedelsproduktens ”grönhet” kombineras med finansiella incitament. LIF hoppas på ett positivt besked när Sofia Wallström lägger fram sin utredning i september.