I februari 2018 presenterade Socialstyrelsen remissversionen av en ny genomgång av forskningsläget om screening för tidig upptäckt av prostatacancer med PSA-prov och vävnadsprov. Myndigheten landade i ett fortsatt nej till att hälso- och sjukvården ska bjuda in alla män i åldrarna 50 till 70 år till PSA-prov i sin remissversion. Nu när myndighetens rekommendation publiceras är rekommendationen oförändrad.

Länge har Socialstyrelsen avrått från screening med PSA-prov trots att dödligheten i prostatacancer har minskats enligt europeiska och svenska studier. Minskningen av dödligheten är ungefär densamma som för screening av bröstcancer samt tjock- och ändtarmscancer. Skälet till nejet är att behandling av prostatacancer har vanliga allvarliga biverkningar; bland annat urininkontinens, erektionsstörningar och ändtarmsbesvär.

Dessutom förekommer en överdiagnostik som leder till att alltför många män drabbas av komplikationer från behandlingen av en tumör som aldrig skulle ha förkortat livet eller lett till sämre livskvalitet. Aktiv monitorering är en metod med regelbundna kontroller av män med tumörer som innebär att cirka hälften av patienterna aldrig behandlas med kirurgi eller strålbehandling.

På flera håll utvecklas nya mer exakta diagnostiska metoder som kan minska överdiagnostiken och att även behovet av vävnadsprov kan minskas. Socialstyrelsen anser att det vetenskapliga underlaget behöver kompletteras innan myndigheten kan rekommendera allmän screening, men att resultat från pågående studier inom några år kan få betydelse för en ny bedömning.

RCC förbereder bättre organisation

De regionala cancercentrumen, RCC, har ett uppdrag att utveckla en bättre organisation och information om PSA-testning i landstingen. Deras arbete kan ses som en förberedelse för ett eventuellt nationellt screeningprogram i framtiden.

Ett PSA-test identifierar tidigt de flesta män med prostatacancer ofta fem till tio år innan tumören ger några symptom. Men många män har förhöjt PSA-värde utan att ha cancer. Därför krävs kompletterande undersökningar med vävnadsprov för att fastslå en cancerdiagnos.

För drygt tio år sedan gav Socialstyrelsen ut en informationsbroschyr avsedd för män som överväger att ta ett PSA-test. Myndigheten anser att informationen med kompletteringar kan ingå i det informationsmaterial som måste tas fram för att skickas med i inbjudan till ett eventuellt framtida screeningprogram.

Några internationella hälsoekonomiska utvärderingar av PSA-screening har talat för att screening är kostnadseffektiv medan andra inte talat för det. Resultaten är inte direkt överförbara till svenska förhållanden och därför har Socialstyrelsen gjort en egen hälsoekonomisk analys. Denna talar för att ett organiserat screeningprogram riktat till alla män i åldrarna 50 till 70 år skulle ge betydande kostnadsbesparingar för sjukvården och samhället.

Eftersom cancer skulle upptäckas tidigare skulle behandlingskostnaderna minska. Även produktionsbortfallet på grund av prostatacancer skulle minska. Ett screeningprogram skulle också medföra en liten hälsovinst i form av både fler levnadsår och kvalitetsjusterade levnadsår, enligt Socialstyrelsen.