Lena Hallengren (S), nytillträdd socialminister med ansvar för bland annat sjukvården.

Utnämningen av Lena Hallengren till socialminister innebär en återgång till en mer traditionell fördelning av ansvarsområdena på Socialdepartementet, med en departementschef som samlat ansvarig för sjukvård, folkhälsa, äldreomsorg och funktionshinder. Annika Strandhäll (S) får ta ett steg tillbaka och blir nu socialförsäkringsminister med ansvar för socialförsäkrings- och pensionsområdet.

Lena Hallengren valde att göra sitt första offentliga framträdande i samband med Nätverket mot cancers välbesökta seminarium i Stockholm under världscancerdagen den 4 februari, där hon inledde konferensen med ett tal. Hon såg överenskommelsen mellan regeringspartierna och Centern och Liberalerna, januariavtalet med sina 73 punkter, som särskilt betydelsefull inom sjukvårdsområdet. Lena Hallengren gav bilden av att de fyra partierna har stor samsyn kring vilka åtgärder som behövs inom sjukvården generellt, och även specifikt inom cancervården.

– Som socialminister känns det som en styrka att ha med mig både ett starkt mandat och en stark gemensam vilja att förbättra och stärka sjukvården. Det känner jag väldigt tydligt när vi samtalar, sade Lena Hallengren.

Satsning inom barncancer

Beskedet från henne var att den satsning som skett på cancervården under förra mandatperioden, och som inleddes av den tidigare alliansregeringen, ska fortsätta kommande år. Det finns skäl att bygga vidare på det som faktiskt fungerar, menade ministern och syftade framför allt på att alltfler standardiserade vårdförlopp inom olika cancersjukdomar förmått korta köerna och ge patienter behandling snabbare.

– Alla ska ha rätt till vård i tid, och det gäller oavsett var i landet man bor eller vilken cancersjukdom man har. Vi ska fortsätta satsningen på standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Men vi ska också fortsätta prioritera arbetet med prevention, med tidig upptäckt av cancer, för vi vet hur effektivt det är, sade Lena Hallengren.

– Vi ska också vidta åtgärder på ett antal andra områden för att stärka cancervården och avsätta nya resurser. Barncancer är ett sådant område. Det behövs särskild kompetens, och det behövs specifika resurser för att stödja de barn som drabbas. Inga barn eller deras föräldrar ska behöva uppleva otrygghet inom cancervården.

Vårdköer ska kortas

Lena Hallengren lyfte i sitt tal fram vissa av punkterna i januariavtalet, som att korta vårdköerna, stärka patienternas rättigheter, och se till att principen om vård efter behov tryggas.

– Vi ska införa en uppdaterad kömiljard som omfattar hela vårdkedjan, som tar särskild hänsyn till kroniskt sjuka patienters behov. Vi ska vara tuffare mot vårdgivare som inte uppfyller vårdgarantin, och vi ska samtidigt ta ett större samlat grepp kring strukturen. Vi ska se till att rätt personer i högre grad vårdas i rätt tid och på rätt sätt, sade hon.

– Jag inser att det är ett digert beting. Vi har i dag inte alla svar, men riktningen är klar. Vi ska fokusera på patienternas behov av bra, trygg och tillgänglig sjukvård. Det är nödvändigt för att medborgarnas förtroende för välfärden i stort ska bevaras.

Hon påminde om att Sverige genom åren förmått skapa en allt bättre välfärd, som inneburit att vi lever längre och friskare liv.

– Arbetet mot cancer har bidragit till detta. Vi har som samhälle att förebygga, bota, men också bättre på att underlätta för människor att leva med en kronisk cancersjukdom. Det är viktigt att bära med sig framstegen. Vi ska inte känna oss för nöjda, men ändå lite nöjda. Det handlar om att jobba med områden där målen hela tiden förflyttas och förutsättningarna förändras, sade Lena Hallengren.