Debatt om miljöhänsyn för antibiotika

 

Vid ett välbesökt seminarium i Almedalen som arrangerades av LIF, diskuterades frågan om läkemedel och miljö. Läkemedel riskerar att påverka miljön, dels genom substanser som utsöndras via urin och avföring och som hamnar i våra reningsverk, dels genom utsläpp från tillverkning. Vissa substanser bryts ned, andra finns kvar i det renade utgående avloppsvattnet och hamnar i vattendrag. 

Ett stort och omfattande arbete pågår runt om i världen för att minska miljöbelastningen av läkemedel och Sverige är ledande när det gäller att utveckla tekniker för att rena bort läkemedelsrester i avloppsvatten. Tekniker som används av många läkemedelsföretag. Dessvärre missgynnas de företag som gjort miljardinvesteringar på miljöteknik; en tillverkare med eget reningsverk vid sin fabrik premieras inte framför företag som släpper ut förorenat vatten direkt i avloppssystemet.

– Sverige sparar pengar på att exportera miljörisker och bidrar till spridningen av antibiotikaresistens globalt, menade Nicolai Schaaf, programansvarig på SIWI, Stockholm International Water Institute.

Institutet som bildades 1991 arbetar för ökad forskning och medvetenhet för globala vattenfrågor. Ett omfattande arbete görs för att överbrygga vetenskap, politik och praktik för att utveckla hållbara och praktiska lösningar som kan förvalta världens vattenresurser.

– Sedan några år arbetar vi med vatten och läkemedel och med frågan hur utsläppen som helhet kan minska. Här är antibiotika ett viktigt exempel. Om drygt 30 år kommer över 10 miljoner människor att dö på grund av antibiotikaresistens, om vi inte lyckas med att minska användningen och utsläppen av antibiotika. Här har Sverige en viktig hemläxa att göra, sade Nicolai Schaaf.

Miljöhänsyn vid generikautbyte

Bengt Mattson är miljöchef på LIF och Pfizer. Han sitter även i styrelsen för svenska MistraPharma, ett av världens mest omfattande projekt för forskning kring läkemedel i miljön. Flera av Sveriges ledande forskare deltar med syfte att identifiera de mest miljöskadliga läkemedlen och rekommendera lämpliga åtgärder, bland annat vad gäller reningstekniker.

– Vi välkomnar alla typer av incitament och vi behöver agera på flera fronter. Det arbete som pågår inom Strama är viktigt, vi välkomnar även att det ställs miljökrav vid offentliga upphandlingar av läkemedel i slutenvården. Men vi vill att man lägger till miljöhänsyn vid beslut om vilka antibiotika som byts ut på apotek, sade Bengt Mattson.

När Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar om läkemedel som ska bytas ut på apotek, det så kallade generikautbytet, vägs inte miljöaspekterna in. Den enda hänsyn som tas är lägsta pris.

– När det andra betänkandet lades fram i Läkemedelsutredningen 2013 lämnade LIF ett förslag om läkemedel och miljö där generikautbytet fick ett stort utrymme. Redan då lade vi stor vikt vid att miljöhänsyn måste tas vid generikautbyte, och inte endast lägsta pris. Efter många år av diskussioner är det dags nu, sade Bengt Mattson.

Var ska arbetet börja?

Genom att ställa miljökrav i samband med upphandling av läkemedel, skulle Sverige kunna reglera flera miljöåtgärder samtidigt, menade Nicolai Schaaf.

– Den största påverkan tror jag vi har genom att ställa krav på upphandlare. Mycket skulle kunna regleras inom GMP (God tillverkningssed) och det regelverk som styr tillverkning, inklusive packning av läkemedel samt personalens utbildning och ansvarsförhållanden. Varje år upphandlar exempelvis FN läkemedel för flera miljarder dollar.

Gunvor G Ericson (MP), statssekreterare på miljödepartementet menade att det finns en tydlig vision i regeringsförklaringen att utsläpp av läkemedel ska elimineras.

– Miljö och läkemedel är en högt prioriterad fråga. Vi har etablerat ett kunskapscentrum som arbetar med att sprida information om läkemedel och miljö. Det pågår även ett internationellt arbete där EU pressar på för ett bättre samarbete kring resistensproblemen. Ekonomiska incitament är ett av medlen som vi politiskt använder och det finns flera förslag som förs fram i riksdagen som vi tittar på. Vi arbetar på flera fronter, men är inte färdiga ännu.

Pilot redo att testas

Bengt Mattson menade att Sverige redan i dag skulle kunna vara världsledande när det gäller miljöhänsyn vid generikautbyte.

– Vi är beredda. LIF har inom läkemedelsstrategin utvecklat en miljöbedömningsmodell. Genom att ge ett uppdrag till myndigheter som Läkemedelsverket och TLV, skulle en pilot inom ramen för generisk substitution kunna sjösättas och därefter utvärderas för att sedan ta modellen vidare till andra aktörer globalt.

Gunvor G Ericson välkomnade idén, men sade samtidigt att mer kunskap krävs, trots att frågan diskuterats i mer än ett decennium och en pilot väntar på att bli testad.

– För att göra uppdrag som ni efterfrågar behöver vi ett bättre underlag. Och mycket arbete pågår på kunskapscentret som vi har startat, men vi behöver göra mer och vi är inte färdiga.

Gunvor G Ericson menade också att det finns en intressekonflikt. Det generiska utbytessystemet kapar kostnader, pengar som kan användas inom andra områden.

– Det är dock ologiskt att vi inte har andra kriterier än lägsta pris. Jag tror också att kunskapen hos individer är låg. Man utgår nog ifrån att förskrivande läkare tar ansvar så att läkemedel inte släpps ut i miljön. Kunskapen behöver öka. Och jag skulle gärna vilja se ett ökat tryck från intresseorganisationer och branschen i den här frågan.

Sedan flera år finns ett statligt utredningsförslag om att införa en miljöpremie i subventionssystemet på läkemedel som produceras med låg miljöbelastning, förslaget skulle kunna innebära att konsumenter i större omfattning väljer de gröna alternativen.

– Vi behöver regleringar, men också incitament så att miljöaspekter vägs in i utbytessystemet. Sverige bör vara ett föregångsland när det gäller premiera goda beteenden, vi har verktyg och metoder och vi behöver inte invänta konsensus innan vi agerar, sade Bengt Mattson.

Sverige har ett moraliskt ansvar och en skyldighet, menade han, att påverka och ta ansvar för en hållbar utveckling.