Lena Hallengren (S), socialminister och Marie Morell (M), SKL.

Det är en uppräkning med omkring 3 miljarder kronor jämfört med motsvarande satsningar 2018. Socialdemokratiska socialministern Lena Hallengren och moderata SKL-toppen Marie Morell var påtagligt nöjda när överenskommelserna presenterades.

– Satsningarna ska göra vården mer tillgänglig och jämlik samt korta köerna, betonade Lena Hallengren.

– Jag upplever att det finns en väldigt stor samsyn och också en stark vilja att gemensamt rusta svensk sjukvård för framtiden.

Satsningar på personal

Största delområde ekonomiskt är vårdens medarbetare med satsningar för 3,3 miljarder kronor. Stimulansmedel för regionerna ska gå till bland annat kompetensutveckling.

Det handlar om en sammanslagning av tidigare insatser kända som professionsmiljarden och personalmiljarderna. 400 miljoner kronor öronmärks för utbildning av specialistsjuksköterskor.

Att kommunerna får ett särskilt tillskott på 100 miljoner kronor lyftes fram av Marie Morell, ordförande för SKL:s sjukvårdsdelegation.

– Alltmer hälso-och sjukvård, även avancerad sådan, bedrivs idag inom den kommunala sektorn. Det är väldigt bra att de inbegrips i överenskommelserna, sade hon.

Primärvården ska byggas ut

Primärvården bildar ett eget delområde för en ny överenskommelse mellan regeringen och SKL med en omslutning på 2,4 miljarder kronor.

Av den summan avsätts 1,5 miljarder kronor till regionerna för insatser kring omställning till god och nära vård i linje med förslag från den statliga utredning som Anna Nergårdh ledde.

Runt 450 miljoner kronor går till satsningar för bättre tillgänglighet i primärvården med inriktningen att bättre klara kraven i den nya, förstärkta vårdgarantin med rätt till en medicinsk bedömning av legitimerad personal inom tre dagar.

Regeringen och SKL hakar även på modellen med patientkontrakt med stöd till fler regioner som planerat att införa kontrakt. Fokus är främst på patienter med stora och komplexa vårdbehov.

Kömiljarden i ny tappning

I den nya samförståndsandan har även Socialdemokraterna accepterat satsningar på en kömiljard. Totalt 1,6 miljarder går till att premiera vårdgivare som kortar väntetiderna till besök inom specialistvården eller operation.

Om den nya uppdaterade kömiljarden sade Lena Hallengren:

– Jag har kvar min kritik mot den gamla kömiljarden, som premierade den som hade bra förutsättningar, inte tog hänsyn till kroniskt sjuka patienters behov och att det kan ha lett till undanträngningseffekter.

– Men med den nya, uppdaterade kömiljarden tas hänsyn till varje regions specifika förutsättningar. Varje region kommer nu att jämföras mot sig själv, inte mot ett fixerat mål. Om man kortar sina väntetider får man del av pengarna. Det ska löna sig för alla att korta köerna i vården.

Psykiatri och cancer

Psykisk ohälsa bildar ett eget delområde med breda satsningar för 1,7 miljarder kronor och inom cancervården skjuter regeringen till närmare en halv miljard kronor.

Modellen med standardiserade vårdförlopp, SVF, bedöms allmänt som framgångsrik för att ge snabb och effektiv cancervård.

– Tack vare SVF har väntetiderna kortats för flera diagnoser och vi vill fortsätta i den riktningen genom att hålla i satsningen på SVF som modell, sade Lena Hallengren.

Regeringen och SKL kom nyligen också överens om att arbeta med standardiserade vårdförlopp för andra sjukdomsgrupper som diabetes och psykisk ohälsa.

En stor del av regeringens vårdpolitik bygger på överenskommelsen med Liberalerna och Centerpartiet genom januariavtalet och inom det samarbetet ska även en mer heltäckande primärvårdsreform växa fram, menade Lena Hallengren.

Att moderatledda SKL nu förstärker samarbetet med regeringen visar på en ny samförståndsanda.

– Med de senaste överenskommelserna har vi en god grund att stå på för att göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig och jämlik. Jag ser fram emot att fortsätta dialogen med regeringen för att hitta lösningar på fler utmaningar, sade Marie Morell.