Genom att undersöka data från kvalitetsregister och biobanker, samt använda sig av moderna analysmetoder, ska ett svenskt forskningssamarbete ta fram nya effektiva behandlingsmetoder för olika typer av hjärtinfarkt. I projektet, som bygger på ett anslag från Stiftelsen för strategisk forskning, ingår forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och Karolinska institutet.
Sedan 1980-talet har vården av patienter med hjärtinfarkt förbättrats dramatiskt med minskad dödlighet som följd. Men trots framgångarna totalt sett har flera undergrupper av patienter med hjärtinfarkt fortsatt hög dödlighet. I forskningsprojektet, TOTAL-AMI, Tailoring of treatment in all comers with AMI, arbetar nu forskare vid Uppsala universitet, Karolinska institutet Huddinge och Lunds universitet tillsammans för att förstå orsakerna till detta och även hitta lösningar.
– Målet med TOTAL-AMI är att samla så mycket kunskap att vi ska kunna skräddarsy behandlingen för flera olika patientgrupper med hjärtinfarkt, som vi idag vet har dålig prognos, men även att hitta effektiva förebyggande behandlingsformer, säger Bertil Lindahl, professor vid Uppsala kliniska forskningscenter, UCR, som är en av de ansvariga forskarna i projektet.
Bertil Lindahl
Letar skillnader i Swedeheart
I forskningsprojektet granskar man data från det nationella kvalitetsregistret Swedeheart för att bland annat utvärdera behandlingsmetoder och hitta skillnader i förekomst och sjukdomsförlopp för olika hjärtinfarktgrupper. Registerstudierna kombineras även med studier av biomarkörer, genetiska faktorer och analyser av resultat från andra moderna undersökningsmetoder. De undergrupper av hjärtinfarktpatienter som forskarna har valt att rikta in sig på i TOTAL-AMI är patienter med hjärtinfarkt som samtidigt även har måttligt sänkt njurfunktion, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL eller förmaksflimmer, men även patienter med så kallad hjärtinfarkt typ 2.Inte som en klassisk hjärtinfarkt
Bertil Lindahl berättar att patienter med hjärtinfarkt typ 2 är en grupp som har väckt särskilt intresse på senare år på grund av att patienterna inte uppvisar samma sjukdomsbild som vid klassisk hjärtinfarkt. Dessa hjärtinfarkter utlöses ofta av yttre faktorer, som rytmrubbningar i hjärtat med hög puls, blodtrycksfall, eller en kraftig blodtryckshöjning. Dessutom får patienterna också ofta en mindre hjärtmuskelskada än den klassiska hjärtinfarktpatienten, vilket både ger en annan sjukdomsbild och även andra undersökningsresultat än de man kan förvänta sig vid en klassisk hjärtinfarkt. Utöver ett avvikande sjukdomsförlopp, som försvårar diagnos, har dessa patienter dessutom ofta andra sjukdomar, vilket Bertil Lindahl anser är en viktig förklaring till att prognosen för patientgruppen är dålig.Behöver annan behandling
– I dag vet vi inte exakt hur vi ska ställa diagnos eller hur vi ska behandla denna patientgrupp på bästa sätt. Vi vet dock att sjukdomsbilden ser annorlunda ut och att de ofta inte drar nytta av den behandling som de som drabbas av klassisk hjärtinfarkt får. Målet är därför att ta reda på mer om naturalförloppet vid denna infarkttyp, men också att utveckla diagnosmetoder, behandlingsmetoder och även förebyggande behandling för patienter som är i riskzonen att drabbas av hjärtinfarkt typ 2, säger Bertil Lindahl. Han berättar att en biomarkör som är extra intressant att studera i detta sammanhang är proteinet troponin, som frisätts vid sönderfall av celler i hjärtat. Idag analyseras troponin rutinmässigt vid misstanke om hjärtinfarkt, men eftersom mätmetoderna har förbättrats avsevärt på senare år är det nu möjligt att mäta betydligt lägre halter av proteinet än vad man kunde göra tidigare. Studier har visat att de som har nivåer som är lätt förhöjda eller som ligger i den övre delen av normalintervallet har en ökad risk för hjärtinfarkt och andra hjärthändelser som är i nivå med de som har diabetes. Detta är ofta fallet för patienter som har drabbats av exempelvis typ 2-infarkter eller har en måttligt nedsatt njurfunktion.Ska utvärdera olika behandlingars värde
Andra planer med projektet TOTAL-AMI är att man ska genomföra stora randomiserade prövningar för att undersöka resultat när det gäller olika behandlingsmetoder vid hjärtinfarkt. Ett exempel är så kallad trombosaspiration, där man suger ut blodproppen i samband med hjärtinfarkt, som tillägg till ballongsprängning. Ett annat exempel är syrgasbehandlingens roll vid hjärtinfarkt; denna har länge varit en självklar del av behandlingen, men har på senare år blivit ifrågasatt. Även om det finns mycket kvar att göra har forskningsprojektet bland annat kommit långt när det gäller studier av patienter med hjärtinfarkt som har förmaksflimmer sedan tidigare, samt i bedömningarna av hur stor effekt nedsatt njurfunktion har för prognosen vid hjärtinfarkt. Under det stora kardiologimötet European society of cardiology i Amsterdam i slutet av augusti planerar forskarna att presentera preliminära resultat från sex olika delstudier.Projektet är bara början
Forskningsmedlen från Stiftelsen för strategisk forskning, totalt 20 miljoner kronor under fem år, är en grund för projektet. Anslaget tar visserligen slut 2016, men Bertil Lindahl bedömer att detta bara är början. – Utöver att forskningsprojektet är väldigt viktigt och kommer att ge oss mycket ny kunskap på området fungerar samarbetet med Karolinska institutet och Lunds universitet väldigt bra. Detta sammantaget hoppas vi ska bidra till att vi ska hitta finansiering så att vi kan fortsätta satsningen, även efter det att projekttiden har tagit slut, säger Bertil Lindahl.Projekt: TOTAL-AMI, Tailoring of treatment in all comers with AMI. Huvudansvariga forskare: Bertil Lindahl, Stefan James, Tomas Jernberg, David Erlinge, Gyorgy Marko Varga, Johan Sundström, Anders Hamsten. Finansiering: Stiftelsen för strategisk forskning, Uppsala universitet, Karolinska institutet och Lunds universitet.