Inte enkelt att slå fast om svensk sjukvård är bäst eller ej

”Vi har världens bästa sjukvård.” Det är ett vanligt påstående i sjukvårdsdebatten. Men är det verkligen så? Vid ett LIF-seminarium den 30 juni ifrågasattes, granskades och diskuterades påståendet närmare. En utgångspunkt var en ny rapport, ”Varför jämföra oss när vi vet att vi är bäst?”. ALMEDALEN 2015 Rapporten har skrivits av Peter Daneryd, som är läkare, forskare och projektledare vid Forum för Health Policy. Han inledde med att be seminariedeltagarna att räcka upp handen om de instämde i påståendet att svensk sjukvård håller världsklass eller att de ifrågasatte att det är så. Många räckte upp handen. Peter Daneryd menade att det inte var säkert att någon som räckte upp handen hade rätt. – Faktum är att vi inte vet säkert hur det är, sade han. Visst finns det internationella data som pekar på att vården har hög medicinsk kvalitet, att vi har rimliga kostnader för vården, unika registerdata, få vårdplatser relativt sett, korta vårdtider och få läkarkonsultationer. Andra beskrivningar är att vården är ojämlik, att bemötandet av patienter och patientsäkerheten har brister. Men en fråga är om vi jämför olika äpplesorter eller rent av äpplen och päron? Femårsöverlevnad är ett vanligt begrepp för att bedöma medicinska resultat. Men det finns ofta okända faktorer som har betydelse, som exempelvis kirurgens skicklighet. Så att jämföra data för femårsöverlevnad rakt av kan ge en missvisande bild. – Definieras en vårdplats likadant i olika länder? Är insatsen av en läkare eller sjuksköterska densamma? Redovisas väntetider likadant? Och svaret är ”nja, det vet vi nog inte”, sade Peter Daneryd.

Granska hela systemet

När man väljer länder eller exempelvis sjukvårdsleverantörer som Intermountain Healthcare eller Kaiser Permanente i USA är det viktiga att granska systemet som helhet när man jämför med svensk sjukvård. – Min slutsats är inte att svensk sjukvård håller världsklass utan snarare att mina frågetecken växer ju längre jag håller på. Det viktiga är att identifiera de viktiga framgångsfaktorerna och det gäller att identifiera rätt framgångsexempel på den internationella arenan. Slutsatser ska återföras till vårdens beslutsfattare och redovisa data på rätt sätt. Och se till att använda utländska framgångsexempel i svensk hälso- och sjukvård, sade Peter Daneryd.

Vi ligger bra till

I den efterföljande diskussionen ville Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), ordförande regionstyrelsen i Region Örebro län och ledamot i SKL:s sjukvårdsdelegation, fortfarande hävda att vi har en sjukvård i världsklass. – Men vi får inte slå oss till ro även om det finns mycket som talar för att vi ligger bra till. Rapporten pekar på att vi behöver bättre jämförande data som vi kan lita på. Det behöver politiken i styrningen av vården. I vår region jobbar vi med ett uppdrag att underlätta att data enklare förs in i kvalitetsregister, sade hon. Peter Carpelan (M), forsknings- och personallandstingsråd i Stockholms läns landsting, höll med Peter Daneryd om att bilden är komplex och att jämförelser är svåra att göra. – Det finns också ofta en besserwisserattityd där vi tror att vi är bättre än de flesta andra, sade han.

En magnet för företag och forskare

Anders Blanck, VD för LIF – de forskande läkemedelsföretagen, underströk att för Life Science-företagen fungerar sjukvård av hög klass som en magnet – Då blir det enklare att få hit forskare och investeringar från de internationella företagen. Företagen vill jobba med dem som är bäst, inte näst bäst, sade han. Därför är det viktigt att ta reda på vad som behövs för att bli bäst, dokumentera det och sedan tala om det. – Världshälsoorganisationen WHO kom med en rapport kring millennieskiftet som sade att Sverige inte längre var bäst. Den orsakade kaos i regeringskansliet och man hotade med att lämna WHO. För rapporten stämde inte med vår självbild, sade han.

Svårt öppna registren

Att patientsäkerheten inte är bra i Sverige jämfört med andra – vad kan det bero på, frågade Lisa Kirsebom, moderator för seminariet. – En förklaring är att det i början var svårt att få ut data om hur det stod till. Det var en kamp till en början för politikerna att öppna registren. För att hålla världsklass måste vi hela tiden vilja förbättra oss. Och det behövs en sammanhållen sjukvård och att vi inte slår sönder system som fungerar. Vi måste peka på vilka förbättringar som behövs, svarade Marie-Louise Forsberg-Fransson. I de Öppna jämförelser som Socialstyrelsen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ger ut finns ett stort antal indikatorer och nya läggs till. Och det finns hur många som helst nya indikatorer som kan läggas till.

Reformera Öppna jämförelser

Peter Carpelan tyckte att visst kan man lära av Öppna jämförelser. – Men titta mer på patientnyttan. Se hur patienterna mår och förenkla så mycket som möjligt, sade han. Anders Blanck menade att risken är att Öppna jämförelsers indikatorer blir så många att skogen skymmer de viktigaste träden. – Vi borde förenkla och hitta de som verkligen har betydelse för patientnyttan. Det behövs information som är anpassad för patienter och medborgare. Dagens Öppna jämförelser är ju inte gjorda för dem utan för beslutsfattare, sade han

Bilder

Paneldebatt. Foto: LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0) Peter Daneryd, Marie-Louise Forsberg-Fransson, Anders Blanck, Lisa Kirsebom, Peter Carpelan. Foto: LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0)